Alternativkostnad - svårt begrepp!

Efter diskussionen om hur svårt det är att verkligen förstå alternativkostnadsbegreppet ville jag testa frågan på en mikrotenta.

Här är frågan som 78% av amerikanska ekonomer INTE kunde svara rätt på:

You won a free ticket to seean Eric Clapton concert (which has no resale value). Bob Dylan isperforming on the same night and is your next-best alternativeactivity. Tickets to see Dylan cost $40. On any given day, you would bewilling to pay up to $50 to see Dylan. Assume there are no other costsof seeing either performer. Based on this information, what is theopportunity cost of seeing Eric Clapton? (a) $0, (b) $10, (c) $40, or(d) $50.

(Min version var på svenska och saknade flervalsalternativ).

För skojs skull: Kan någon gissa hur många av 14 tenterande som fick detta rätt?

Att diskutera: Vad är det som gör detta till en svår fråga? (Jag har mina misstankar...)

Massor av tips

Ni har väl sett att det blivit en väldig aktivitet på bloggen för tips och trix i vardagslivet?

Kan obligatoriska socialförsäkringar vara Paretoförbättrande?

Roger D. Congleton har nyss publicerat en artikel med följande abstract:

This paper investigates whether individuals might voluntarily join and remain members of a state in which high levels of social insurance are provided. That is to say, are there plausible circumstances in which a social welfare state can be regarded as ``liberal'' in the sense that it has the universal support of its citizens? As a point of departure, the paper demonstrates that risk-averse individuals in a setting of substantial income or health uncertainty will voluntarily join private income-security clubs. Private income-security clubs, however, cannot be entirely voluntary because they must solve the problem of adverse selection, as with entry or exit fees. The paper demonstrates that individuals may opt for governmental provision of income security services, when there is uncertainty about the quality of private club services, because naturally high exit costs allow national governments to economically address the problem of adverse selection. The analysis also suggests that liberal income security programs may have constitutional or quasi-constitutional status because of the nature of the long-term nature of the insurance contract.

Intressant, dels för att detta egentligen inte är något nytt, och dels för att vissa libertarianska ekonomer fortfarande inte köper argumentet. På marginal revolution ifrågasätts ofta adverse selection-argument.

Som jag ser det, orsakas mycket förvirring i debatten när debattörer går från teori till empiri: Det faktum att obligatoriska socialförsäkringar kan vara paretoförbättrande jämfört med en marknadslösning, betyder inte att alla faktiskt är det.

Källa: Congleton, Roger D. 2007. "On the Feasibility of a Liberal Welfare State: Agency and Exit Costs in Income Security Clubs." Constitutional Political Economy 18:145-159.

Skäl att lägga ned Uppsala universitet?

Dagens Rothstein. Argumenten för varför Uppsala universitet bör läggas ned (!) är två:

1. Fallet Eva Lundgren och hennes påståenden om ritualmord med mera. Tidigare dryftat bl a här.

2. En konflikt på matematiska - av UNT beskriven här. Men inte blir man klokare av det. Någon som vet vad det rör sig om?

Gör spel på akassan!

Den svenska modellens egenheter illustreras ibland på oanade ställen: Speltidningen Level, nr 16, hyser ett reportage om ett gäng ungdomar i Norrköping som ville försörja sig på dataspel. Finansiärer saknades.

Lösning? A-kassan, vad annars?

Vi tog de pengarna och delade på dem. Haken var att det fanns en sorts arbetsmarknadsåtgärd för att arbetslösa ungdomar skulle komma i arbete. Så vi tvingades att gå en kurs om hur man använde datorer - vilket av förklarliga skäl inte kändes meningsfullt och gjorde att vi inte kunde arbeta så mycket med spelen som vi ville. När vi slutade gå på kursen skulle akassan dras in. I ett desperat försök att rädda situationen bjöd vi hem ett par tanter från a-kassan. Vi städade ordning i lägenheten, bakade kladdkaka och förklarade vad vi höll på med. Jag förstår fortfarande inte hur det gick till, men jag tror de tyckte att det vi gjorde var så fint att de lät oss behålla a-kassan trots att det egentligen var emot alla regler.

Efter en tids arbete, fick de kontrakt med Virgin som betalade 1,7 miljoner för spelet Ignition, och ungdomarna blev rika och framgångsrika ( ett tag, åtminstone. Det kunde möjligen varat längre: De tackade nej till Codemasters som ville att de skulle göra Colin McRae rally).


Vad lära av dylika historier? Å ena sidan ska akassan inte användas så här, å andra sidan hade de kanske inte lyckats utan akassan... Så varför inte ha ett stöd som är tydligt tidsbegränsat men som får användas fritt utan att behöva bjuda handläggarna på kladdkaka?