"Välj hur mycket du vill betala" - fungerar det?

I Wien på Der Wiener gäller principen "All you can eat - pay as you wish". Nu gör Radiohead något liknande: ladda ner deras album, välj vad du vill betala (dock minst 10 öre). Greg Mankiw tror inte de får in så mycket.

Vi får väl se. Gerhard Riener har samlat in data från Der Wiener, och det visar sig att folk betalar trots att de inte måste. Men där måste man stå ansikte mot ansikte med en kassaperson och säga att man betalar noll. På nätet är det kanske mindre som tar emot för snåljåpar...

Vad lär vi av biståndsutvärderingen?

Svenskt bistånd har idag fått svidande kritik från Riksrevisionen, som granskat 15 biståndsprojekt i Afrika (DN, Svd):

Inget av de 15 projekten gick fritt från kritik. I två tredjedelar fanns väsentliga fel i projektens räkenskaper. [...] I ett av tre fall förekom oriktiga handlingar som fejkade kvitton och närvarolistor.

Vad lära av detta? Antag att man skär ner på biståndet. Kommer detta att gå ut över korruptioneller över fungerande projekt? Sannolikt det senare: så gör förvaltningen helt naturligt för att motivera sin budget (exempel).

Däremot är det sannolikt klokt att överge det så kallade 1-procentsmålet. När ekonomin går bra - som nu - betyder 1%-målet att X antal miljarder måste spenderas på bistånd bara för att Sverige inte ska se dåligt ut i statistiken. Med tanke på hur Riksrevisionen menar att existerande projekt skötts, är det knappast en god idé att öka resurserna ytterligare bara för att i efterhand kunna slå sig för bröstet för att ha uppfyllt ett budgetandelsmål.

Bättre då att införa fler och hårdare granskningar, inte lita på lokala revisorer och omprioritera biståndet mot det som man vet fungerar, exempelvis hjälp att upprätthålla lag och ordning.

En liten forskningsöversikt:

Sambandet mellan bistånd och tillväxt är skakigt, men de flesta studier tycks faktiskt indikera ett svagt men positivt samband. Det välspridda resultatet i en studie av Burnside och Dollar - att bistånd bara fungerar i vissa policymiljöer - verkar inte hålla vid närmare granskningar (och det har gjorts många). Två tillgängliga källor: Antipin & Mavrotas (2006) samt Hansen & Tarp (2000).

Det finns även forskning om huruvida bistånd ökar risken för korruption i mottagarlandet, men de två artiklar jag hittade säger emot varandra i frågan:

Alesina & Weder (2002) finner att "the tentative evidence from time series on corruption suggest that an increase in aid increases corruption" medan Tavares (2003) lite säkrare slår fast att "Aid decreases corruption. Our results are statistically and economically significant and robust to different controls."

Källor:

Alberto, Alesina och Weder Beatrice. 2002. "Do Corrupt Governments Receive Less Foreign Aid?" American Economic Review 92:1126-1137.

Tavares, J. 2003. "Does foreign aid corrupt?" Economics Letters 79:99-106.

Institutionell förändring: Fallet Degania

Kibbutzen Degania överger socialismen, berättar Arne Lapidus i Axess:

I början var alla måltider gratis. Efter hand började vi betala [...] Först betalade vi med kuponger, sen började vi skriva upp på kredit, till slut använde vi riktiga pengar

Enligt artikeln har en evig debatt bland kibbutznikarna varit huruvida det strider mot kollektivismens ideal att ha egen kaffekokare på rummet. Ännu intressantare är väl att denna institutionella förändring är ett samhällsvetenskapligt experiment: Vad händer med produktion, och välbefinnande nu när inkomstskillnader tillåts?

I Time magazine får vi veta lite mer om detta:

Elders learned a lesson in capitalism that any kid with a lemonade stand could have taught them: the individual works harder for himself than for the collective. Factory output has jumped.

Ökad output var dock inte orsaken till förändringen, som kommit gradvis:

The kibbutz's experiment failed for other reasons. Israeli youth felt stifled and left. "Kibbutz life is peaceful and rich," says Koperstein. "But it came at a high price. You gave up individual needs. The idea of having someone telling you what to think, what to study, what work to do--it's like having four walls closing you in."

En institutionell förändring som ökade produktionen drevs alltså fram av helt andra faktorer. Kanske är det dags för en forskningsresa till Israel, det går säkert att få data om både förändringen och dess konsekvenser...
i? Andra bloggar om: kibbutzer, degania, institutioner, politik, axess