LNB-krönika november: Blir vi effektivare av datorer?

Är små bilder av mappar verkligen bästa sättet att hantera elektroniskt lagrad information? Krönika i bl a ST,  helagotland.se

The Economics and Politics of Institutional Change

Är du doktorand eller nydisputerad inom exempelvis Nek eller Statsvet, och pysslar med institutioner? Då ska du söka till denna dunderkonferens (japp, det är Ratio Colloqium for Young Social Scientists - nu för tredje året i rad!)

Deadline 15 februari 2008. Konferensen är 22-23 augusti i Stockholm.

Uppsatstävling

Skriver du uppsats om "progress, prosperity, and human flourishing"? Då finns möjlighet att vinna 2000 dollar från Institute for Humane Studies.

Lundastudent, ditt kaffe är nu 50 procent dyrare. Hur rättvist är det?

På EC i Lund (och möjligen även på andra håll vid LU, det känns ju osannoligt att ekonomerna skulle vara först med detta) har kaffet bytts ut. 2 kronor koppen i automaten har blivit 3 kronor koppen.

Kaffet är nu både fairtrade och ekologiskt.

50 procent dyrare är en ganska rejäl prisskillnad. Någonting säger mig att kaffearbetarna på fairtradeplantager inte har 50 procent högre lön än arbetare på vanliga odlingar. Men jag har - naturligtvis - inte orkat kolla upp det.

Såldes: Någon borde skriva en uppsats om detta. (Nej, det räknas inte som offentlig ekonomi, så be nån annan vara handledare)

Maila företaget. Ta reda på inköpspriser och påslag i hela jämrans produktionskedjan. Krydda med en fördelningspolitisk fundering kring hur påslaget fördelas.

Hur mycket av vinsten hamnar  hos arbetarna? Vad händer med antalet sålda koppar när priset går upp från 2 till 3 kronor, och hur påverkar detta i olika led? Den ambitiöse kan sannolikt samla in data.

Hur rättvist är fairtrade - egentligen?

Mer om fairtrade här och hos Vlachos.

Rodrik, staten och äganderätten

Mer från Rodriks bok (även läsbart här): Kan äganderätter existera utan en fungerande statsmakt?

Rodrik jämför Ryssland och Kina på 90-talet, och konstaterar att på pappret hade Ryssland ekonomiskt överlägsna instiututioner:

In Russia, an investor has in principle the full protection of a private property-rights regime enforced by an independent judiciary. In China, there is no such protection, because private property was not legally recognized until recently, and the court system is not independent.

Trots detta föredrog internationella investerare i  regel Kina framför Ryssland. Varför?

Rodriks förklaring:

The largest boom in "private" investment in China took place (at least until the mid-1990s) in township and village enterprises (TVEs). These were firms in which local governments typically held ownership. [...] Private entrepreneurs felt secure not because the government was prevented from expropriating them, but because, sharing in the profits, it had no interest in expropriating them.

Resonemanget påminner - intressant nog - om Sverige på 1800-talet, då vi fick äganderätter när staten avvittrade skogsmark till utländska entreprenörer - och på så sätt fick vinster från skogsbruket att beskatta (allt beskrivet av Jan Jörnmark i den fascinerande boken Skogen, staten och kapitalisterna).

Sverige på 1800-talet, Kina på 90-talet... Historien tycks rymma mängder av exempel på att fungerande äganderätter växer fram i nära symbios med den offentliga maktens beskattning. Frågan är om det finns något exempel på motsatsen?