Lästips om moral och evolution

Pinker i NYT om The moral instinct refererar intressant:

Joshua Greene, a philosopher and cognitive neuroscientist, suggeststhat evolution equipped people with a revulsion to manhandling an innocent person. This instinct, he suggests, tends to overwhelm any utilitarian calculus that would tot up the lives saved and lost.

Theimpulse against roughing up a fellow human would explain other examplesin which people abjure killing one to save many, like euthanizing a hospital patient to harvest his organs and save five dying patients in need of transplants, or throwing someone out of a crowded lifeboat to keep it afloat.

By itself this would be no more than a plausible story, but Greene teamed up with the cognitive neuroscientist Jonathan Cohen and several Princeton colleagues to peer into people’s brains using functional M.R.I. They sought to find signs of a conflict between brain areas associated with emotion (the ones that recoil from harming someone) and areas dedicated to rational analysis (the ones that calculate lives lost and saved). [...]

Together, the findings corroborate Greene’s theory that our nonutilitarian intuitions come from the victory of an emotional impulse over a cost-benefit analysis.

Relaterat: Kommande Arne Ryde-konferens i Lund om Neuroeconomics.

Nyårslöfte för 2008: Jobba mer!

Som den uppmärksamme läsaren noterat, tog jag ett rejält arbets- och blogg-uppehåll över jul och nyår (som spenderades på två exotiska öar). Bland annat hann jag fundera lite över arbetssituationen som akademiker.

Fördel: Flexibla arbetstider.
Nackdel: Flexibla arbetstider.

Vad menas? Jo, självfallet är det skönt att i mycket hög utsträckning kunna välja när och var texter ska skrivas och läsas. Men denna flyttbarhet i tid och rum leder lätt till att allt utom det mest akuta ständigt flyttas och sällan utförs.

Återstår gör möten och föreläsningar, som inte kan flyttas. I bästa fall skrivs de obligatoriska texterna i all hast precis före deadline.

Men: en akademiker som bara föreläser, går på möten och panikskriver sina artiklar dagarna före deadline är en dålig akademiker. (Japp, detta träffar mig själv och uppskattningsvis 97 procent av Sveriges akademiker)

I jobbet ingår att läsa böcker även med ganska vag koppling till den egna forskningen, att fundera förutsättningslöst kring nya ämnen och att hålla sig ajour med andra discipliner och inriktningar. Just för att dessa sysslor är så flyttbara riskerar de att försummas.

Blir 2008 annorlunda?

Rapport om fairtrade

Via Johan N ser jag att det nu finns en timbrorapport som gör det jag efterlyste i höstas, nämligen att se hur mycket av prispremien för fairtradekaffe som kommer odlaren till del.

Tyvärr bygger rapporten till stora delar på ett exempel där en svensk konsument köper kaffe för 100 kronor. Så här exempelvis:

När världsmarknadspriset är lågt tjänar kaffebönderna mer på att konsumenten köper rättvisemärkt kaffe, men när världsmarknadspriset är högre tjänar de faktiskt på att konsumenten köper konventionellt kaffe. Detta beror på att konsumenten kan köpa så pass mycket konventionellt kaffe för sina 100 kronor att den lägre ersättningen per kilo vägs upp av en större såld kvantitet.

Kruxet är att kaffe brukar nämnas som exempel på en vara med mycket låg priselasticitet i Sverige: Vi köper helt enkelt den mängd kaffe vi önskar, inte den mängd vi får för en fixerad budget.

Således: Det intressanta är prispremien i konsumentled för fairtradekaffe per kilo, jämfört med premien för kaffeodlaren. Denna kan räknas ut med hjälp av rapporten.

Enligt tabell på sid 12 är fairtradekaffe 46 procent dyrare än vanligt kaffe när det köps i svenska butiker.

Premien för kaffeodlaren beror på världsmarknadspriset för vanligt kaffe. När detta är som lägst, är premien även för odlaren uppemot 50 procent. Men när marknadspriset är högt, ger fairtrade kaffe odlarna bara 15 procent mer per kilo (Uträknat mha figur 3 och fotnot 37 i rapporten).

Slutsats: Fairtrade ger odlarna bättre betalt per kilo än marknadspriset för vanligt kaffe. Men skillnaden är oftast betydligt mindre än den prispremie svenska konsumenter betalar för fairtradekaffet.

För odlarna fungerar dock fairtrade som en försäkring mot prisfluktuationer. Men - vilket också påpekas i rapporten - garantipriser är vanligt förekommande på marknader med fluktuerande priser, och inget unikt för rättvisemärkt.

Kan det vara så att fairtradekaffe varken är särskilt bra eller särskilt dåligt?
Andra intressanta bloggar om: fairtrade, timbro, kaffe, fattigdom

Niklas Jakobsson om viljan att betala skatt

Niklas Jacobsson skriver i TCO-tidningen, delvis utifrån egen forskning. Intressant är följande:

• Människor i högskattekommuner är inte mer intresserade av att sänka skatten än människor i låg­skattekommuner.
• Trolig orsak till detta: Folk vet inte om de bor i en högskattekommun eller lågskattekommun.
• 64 procent vill sänka skattetrycket med endast 27 procednt vill minska den offentliga sektorn.

Mer här.

LNB-krönika december om deadweight loss of xmas

Krönikan i december dammade av den klassiska AER artikeln "The deadweight loss of christmas" i ett försök att få folk att ge bort färre meningslösheter - se exempelvis Sundsvalls Tidning.

Forskning och framsteg, nr 1 2008

Efter kostnadsfri registrering kan man läsa Staffans Ulvstrands artikel i Forskning och framsteg "Varför samarbete lönar sig". Utmärkt och lättläst evolutionär biologi. I samma nummer finns även mitt försök att popularisera institutionell ekonomi - dock ligger bara en bild av artikeln uppe samt en kort sammanfattning på nätet.

Jag uppmärksammar härmed alla på att fotot på mig är taget av Henrik Lundgren.