Debatten om kvinnorepresentationens effekt på bolags lönsamhet går vidare

Från ekonominyheterna.se

Förra året väcktes stor debatt i Sverige när tre MBA-studenter vid Uppsala universitet presenterade sin studie. Den baserades på en jämförelse av vinsterna i de 24 bolag på börsen med flest kvinnor i styrelsen med lika många bolag utan någon kvinnlig representation. Resultatet i studien var att kvinno­företagen hade klart bättre ”lönsamhet”. Slutsatsen slog direkt och kraftfullt igenom i medierna, Dagens Industri hade till exempel rubriken ”Nu är det bevisat”. Den här undersökningen har dock sågats brutalt av akademiker. Bland annat har studenterna jämfört absoluta vinster, vilket naturligtvis inte är ett lönsamhetsmått.

Det sista i citatet, dvs att jämförelsen gäller vinsten i kronor räknat och inte satt i relation till omsättningen, antal anställda eller något annat, borde vara tillräckligt för att stänga debatten tills det kommer vettigare undersökningar.

Men icke:

Marie Trollvik är ansvarig för projektet ”Woman to the top”– som tidigare drevs av Jämo. Hon publicerar flera av de härundersökningarna på organisationens hemsida (dock inte den starktifrågasatta från Uppsala universitet) och håller inte alls med omkritiken.

”Det finns tydliga statistiska samband som säger att företag som harkvinnor i ledningen går bättre än de som inte har det. Det räcker förmig. Sedan tycker jag att man borde vända på argumenten och fråga sig:Vad kostar egentligen mansdominansen på toppen? Män tjänar ju tillexempel mer än kvinnor så kanske har vi överbetalda chefer på toppen?”

Ännu en kommentar om boken...

Jag får en hel del mail med funderingar kring Den kapitalistiska välfärdsstaten, men ingen har än så länge nyttjat det diskussionsforum som finns för ändamålet.

Tills nyligen.

Trivialiteter från Texas

Eftersom IQ är så jämrans kontroversiellt, lättar jag nu upp stämningen med tre triviala funderingar från San Antonio, Texas.

1. Klockradion på hotellrummet är inställd på sydstatskonservativ pratradio. Lustigt nog låter den exakt som svensk mainstream-feminism. Orsak: Ämnet som avhandlas är sexualiseringen av flickors kläder i allt lägre åldrar.

2. Som brukligt på amerikanska hotell, ingår obegränsat med kaffe i rumstaxan. Mineralvatten kostar dock $3.50. Hitta en naturlig ekonomisk förklaring till detta, och den torde platsa i Franks bok med dylika.

3. Om lokal stå-uppkomik speglar samhällets värderingar, är Texas inte särskilt trevligt. Det skämtas hejdlöst med Mexikaner, judar, och - ffa - homosexuella. Så är det inte hemma. Å andra sidan kan man skämta om parförhållanden och könsstereotyper om övriga skämt skulle bomba. Precis som i Sverige.

IQ skapar tillväxt, utbildning skapar demokrati?

På konferens i USA, där jag bl a träffade Garrett Jones, som - i strid med all politisk korrekthet - testat att inkludera nationella IQ-mått i tillväxtregressioner.

Han finner att om humankapital förklarar tillväxt, kommer detta från IQ, inte från utbildning:

Intelligence, Human Capital, and Economic Growth: A Bayesian Averaging of Classical Estimates (BACE) Approach

Abstract:

Human capital plays an important role in the theory of economic growth, but it has been difficult to measure this abstract concept. We survey the psychological literature on cross-cultural IQ tests and conclude that intelligence tests provide one useful measure of human capital. Using a new database of national average IQ, we show that in growth regressions that include only robust control variables, IQ is statistically significant in 99.8% of these 1330 regressions, easily passing a Bayesian model-averaging robustness test. A 1 point increase in a nation's average IQ is associated with a persistent 0.11% annual increase in GDP per capita.

Jones, Garett; Schneider, W. Joel, Journal of Economic Growth, 2006

I ett nytt papper på konferensen (ej online) testar Jones även vad som förklarar om ett land är demokratiskt eller ej. Då visar det sig att IQ inte spelar roll - men väl utbildning!

Således: IQ ger ekonomisk tillväxt, utbildning ger demokrati.

Någon kanske invänder att IQ som förklaring är ointressant eftersom den inte kan påverkas. Fel, säger Jones. En solklar policyimplikation av hans forskning är att bistånd bör inriktas på att minska undernäring bland småbarn. En annan är man ska minska blyutsläppen.

Båda påverkar nämligen hjärnans utveckling och sänker IQ, vilket i sin tur har ekonomiska konsekvenser.

Bonusinfo: Intelligenta (egentligen de med höga SAT-scores i USA) klarar sig bättre i Fångarnas dilemma - mer här.

(Finns det verkligen stora IQ-skillnader mellan länder? JA - se bild från pappert ovan)