Berghs betraktelser

Tack vare stöd från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser och en välvillig institutionsledning, har jag lyckats trumma igenom en helt ny kurs på Nek i Lund i höst: Institutionell ekonomi.

Vi använder Knacks editerade bok "Democracy, governance and Growth" samt ett artikelkompendium.

(För kommentarstråden: vilka artiklar bör finnas med? Vilka är era favoriter inom institutionell ekonomi? Vilka usla artiklar hör det till allmänbildningen att ändå ha läst?)

Kursen kan läsas av alla som läst åtminstone en termin nationalekonomi.

Kursbeskrivningen:

The course is centred around three questions:

• What are institutions?
• What are the economic consequences of institutions?
• How caninstitutional differences and institutional development be explained?

We depart from the standard definition of institutions as the humanly devised constraints that structure human interaction, covering the difference between formal and informal institutions, as well as the problem of enforcing institutions. In this part we explicitly analyze many of the implicit assumptions in neo-classic economic theory, such as the existence of property rights.

The second part introduces the research regarding institutional explanations of economic outcomes, and thus naturally relates to macro economic issues regarding growth and development.

Finally, the third part discusses how institutional differences and institutional change can be explained. Here, the course will make some use of basic game theory.

Some gender perspective is adopted in this course: A chapter is devoted to discussions of gender and corruption, and gender stereotypes are discussed in relation to the distinction between formal and informal institutions.

 

Lite funderingar kring Bryan Caplans bok the myth of the rational voter och Mona Sahlins förslag om stöd till företag i krisorter - här i Sundsvalls Tidning.

Torsdag 3 april, kl 1800, Sveavägen 59. Välkomna!

Mer info.

Utbildningsfabriken tuffar vidare, och tidningen Lundagård låter ett antal studenter testa om det går att ta sina poäng utan att plugga. Följ deras blogg här.

Hur jag tror att det går? Vi kan väl säga så här: Jag minns hur det gick till när jag tog 5p arbetssociologi med VG hösten 1993. Jag tror inte de har höjt ribban sedan dess.

Å ena sidan har ju exempelvis Frida J Metso rätt: Kinas obehagliga regim stärks av ett lyckat OS-jippo. Å andra sidan är det sällan som bojkotter fungerar på tänkt sätt - och ibland kan de t o m vara kontraproduktiva (Niclas har ordat lite om detta).

Argumentet mot bojkotter är ofta att obehagliga regimer påverkas mer effektivt i rätt riktning av ökade omvärldskontakter. Därför är exempelvis handel, forskningssamarbete och sportjippo av godo.

Argumentet håller, men bara om den som handlar, forskar eller hoppar höjd vågar kritisera regimen på något sätt. Stefan Holm borde inte bara hoppa höjd i Kina, han borde hoppa i en T-shirt som kräver yttrandefrihet. Eller något ditåt.

• Daniel Waldenström om Brändströms resursutredning och rädslan för konkurrens i forskarvärlden. (Här tänkte jag även länka till Fredrik Anderssons & Ola Olssons ED-ledare på samma tema, men den ligger såklart inte på nätet...)
• Peter S-W recenserar kritiskt Explaining Postmodernism och försvarar postmodernisen en smula.
• Johan N kämpar vidare för att få klarhet kring den sociala rörligheten i USA.

Per Skedinger har gjort en forskningsöversikt i form av en SNS-bok om en av de mest centrala ekonomisk-politiska frågorna i Sverige just nu: Effekterna av anställningsskydd som exempelvis turordningsreglerna i LAS.

Regeringen, med finansminister Borg i spetsen, brukar ju hävda att de så kallade trygghetslagarna inte har någon effekt på sysselsättningen. Så varför är de då så kritiserade?

Skedingers översikt mynnar ut i tre slutsatser:

1. Trygghetslagar påverkar minskar både uppsägningar och nyrekryteringar, i ungefär samma omfattning. Nivå på arbetslöshet och sysselsättning påverkas därför inte.
2. Sammansättningen av arbetskraften och de arbetslösa förändras dock, till förmån för personer med redan stark ställning på arbetsmarknaden. Omfördelningseffekten av trygghetslagarna är således regressiv.
3. Flera studier pekar på att produktiviteten minskar vid starkt anställningsskydd.

Den tredje punkten var ny för mig, såtillvida att jag inte visste att det fanns forskningsstöd för denna effekt. Anekdotiskt däremot...

Nya centern i all ära, men då och då verkar Maud vara ute och snurra när det gäller ekonomiska frågor. Idén om behovsprövat barnbidrag dyker upp med jämna mellanrum i debatten, och nu är det dags igen.

Visst innebär det generella barnbidraget att även miljonärer får barnbidrag (dock ganska få, eftersom det går till modern, och det dräller inte av kvinnliga miljonärer i Sverige). Men miljonärer får grundskola, universitet, sjukvård och pension också. När förmåner prövas mot inkomsten, måste det dras en gräns någonstans i inkomstskalan. Det betyder att det skapas marginaleffekter så att det lönar sig sämre att öka sin inkomst.

En trolig förklaring till att den svenska välfärdsstaten trots höga skatter tycks vara förenlig med god tillväxt är dess generella utformning. På senare tid har skattereformen, ändringar i bostadsbidraget med mera gjort att de flesta får behålla merparten av en inkomstökning själva. Behovsprövat barnbidrag vore att plötsligt göra helt om i denna reformprocess.

Jag är tämligen säker på att finansdepartementet redan förpassat centerns testballong till papperskorgen.

August Torngren Wartin har lagt en kommentar i den här nästan två år gamla diskussionstråden om Svensk tillväxt i jämförelse med andra länder. I korthet:

Tillväxt i real BNP, 1997-2006

Sverige 2.8 %
USA 2.7 %
EU15 2.1 %

Källa: Nuteks sammanställning av Eurostat-statistik.

Nu börjar det bli *väldigt* svårt för de som vill svartmåla Sverige att bortförklara Sveriges goda tillväxt med återhämtning efter krisen 1991-93. Samtidigt är det allt fler som (liksom jag) menar att Sveriges goda tillväxt är resultatet av lyckade reformer.

Sverige-dissarna tycks ha tystnat på senare tid. Kanske har de helt enkelt ändrat sig. För det kan väl inte bero på att Sverige numera har borgerlig regering?