Fokalpunkt - dryck

Fokalpunktsleken fungerade fint, kan jag meddela. Google documents funkade smidigt, och ingen svarade med svordomar eller rasistiska utfall. (Gör leken här om du inte gjort den än!).

Således: Ni kommer att utsättas för fler enkäter. Men först, lite redovisning kring fokalpunkterna.

Efter drygt 100 svar var fördelningen följande när det gäller kategorin dryck:

GT, tom collins, te	1%
Absolut	2%
whiskey	3%
mjölk	4%
kaffe	8%
vin	11%
öl	29%
Vatten	51%

Vatten klarar sig här ganska bra. En smula förvånande är att te nämndes lika ofta som Gin&Tonic och Tom Collins (en gång vardera).

Innan övriga resultat redovisas är det fritt fram i kommentarstråden: Är vatten en tydlig eller otydlig fokalpunkt jämfört med kategorierna film och företag? hur tänkte ni när ni svarade på kategorin kön? och vilken film nämndes oftast?

Bra och dåliga argument mot etanol

En del av de argument som används mot etanolbränslen, låter väldigt mycket som vilken onyanserad argumentation mot frihandel som helst - se ex vis teknologie doktor Lars Bern i svenskan

Mikael Karlsson försvarar felsatsningen med att simpel sockerrörsodling skulle gynna fattiga bönder. Han tar fel, den gynnar bara stora plantageägare.

Efterfrågan på de enkla grödorna kommer att öka exploateringen av fattiga människor samt skövlingen av orörd natur.

Ersätt "sockrrörsodling" och "de enkla grödorna" med kaffe, bananer eller vad som helst som fattiga länder producerar, och du har en standardargumentation mot frihandel liknande den vi hörde från Attac för några år sedan.

Argumentationen var förenklad då, och den är förenklad nu.

I den mån produktion av X i ett fattigt land (och efterfrågan på X i ett rikt land) bara gynnar stora plantageägare, leder till exploatering av fattiga och skövling av orörd natur, så ligger problemet oftast i det fattiga landets institutioner: bristande fattigdomsbekämpning, dåligt skyddade äganderätter och dåligt fungerande kapitalmarknader exempelvis.

Inget av detta blir bättre av att västvärlden slutar efterfråga X. (Däremot borde biståndet inriktas på att hjälpa uländerna få ordning på sina institutioner).

Jag litar betydligt mer på en teknologie doktor när det gäller tekniken som sådan - och här finns de riktigt goda argumenten mot dagens etanolpolitik:

Det finns en rad alternativa åtgärder för att göra drivmedelsförsörjningen mer hållbar. Ett ganska outnyttjat område är biogas, som därtill minskar utsläppen av metan som är en betydligt farligare växthusgas än CO2.

Jag har tidigare pekat på metanol som enkelt kan framställas ur lågvärdig biomassa utan att konkurera med maten. Inom loppet av tio år kan vi även halvera drivmedels­förbrukningen i bilarna bara genom att gå över till turbodiesel/ elhybrid.

Således: Med subventioner och regleringar håller dagens politiker på att låsa in oss i en specifik teknik som inte alls behöver vara den mest effektiva ur miljösynpunkt.

De flesta med sakkunskaper verkar onkligen luta åt att andra tekniker är överlägsna etanolen. Ändå har mängder av politiker redan idag bestämt sig för att det är just etanolen som ska rädda oss. Oroväckande.

i? Andra bloggar om: etanol, frihandel, ojämlikhet, rent seeking

Sammanfattning av s-studenters kurs om nationalekonomi för vänstern (lördagen)

Här kommer en högst subjektiv sammanfattning av lördagens övning med s-studenterna:

Daniel Ankarloo: Marx är missförstådd av många. Naturligtvis är arbetsvärdeläran heltokig om man tolkar Marx som en allmänjämviktsteoretiker. Men då missar man poängen: att lönearbete ovillkorligen skapar alienation, eftersom man producerar åt någon annan och inte åt sig själv. Så även i välfärdsstaten: Socialdemokratins version av marxism är socialiserad konsumtion, men bibehållen kapitalistisk produktion med lönearbete. Det duger inte. Vi måste avskaffa den privata äganderätten och lönearbetet och istället producera det vi behöver tillsammans.

Walter Korpi: Lindbeck och andra började gnälla om svensk eftersläpning redan 1985. Men ett land som är ett av de rikaste i världen kan inte rimligen vänta sig att fortsätta växa i samma takt. Faktaunderlaget för eftersläpningen har stundom varit skaigt och vissa ekonomer verkar inte ens kunna läsa innantill i sina egna tabeller. I den mån Sverige släpade efter var det inte välfärdststatens fel.

Två kul bonuscitat: "skattereformen var en enorm succé om man ser till dess konsekvenser"

"jag var lite aktiv i kommunalpolitiken i upplands väsby, och om det fanns problem någonstans så kunde man alltid anställa fler... Ibland så anställde vi kanske vi lite för många, man kunde nog effektiviserat istället"

Ali Esbati: Det finns en rad vettiga standardinvändningar mot neoklassisk teori, men det stora problemet är nationalekonomin missar sociala relationer. Friedman (1953) är bra - men har fel - vi vill ha förståelse, inte bara goda prediktioner.

Björn Elmbrant: Kapitalismen är i kris. På marknaden är folk ofta giriga och försnillar pengar. I politiken är detta bara undantag. Höj värnskatten och stärk finansinspektionen.

Jag själv (opponent på Elmbrant): Folk är folk, i både marknad och politik: ofta ärliga men ibland busiga. Men på det hela taget firar den kapitalistiska välfärdsstaten triumfer.

Klas Rönnbäck: Privatiseringar utvärderas ibland grundligt, ibland inte alls. Och ibland säger sammanfattningen något helt annat än själva rapporten. På det hela taget är det ytterst sällsynt att privatieringar gör att saker och ting blir både billigare och bättre. Om gamla gillar privata äldreboenden bättre kan det exempelvis bero på att de gillar att inte bli omhändertagna av invandrare. Detta kan skapa metodproblem vid kvalitetsutvärderingar.