Fungerar ett samhälle som inte kräver tillväxt?

Framme i Almedalen. I morgon:

Fungerar ett samhälle som inte kräver tillväxt?

samt

Arbetstidsförkortning – begränsningar och möjligheter

Arrangörer för båda dessa är 

Högskolan på Gotland avd SWEDESD (Swedish International Centre of Education for Sustainable Development), Gruppen De gröna i EU-parlarmentet, Steg 3

och båda leds av Birger Schlaug.

Min huvudpoäng:

Dagens samhälle _kräver_ inte tillväxt. Tillväxt uppstår när människor strävar efter att förändra sin situation så att de själva uppfattar den som bättre. Det är föga troligt att människor nu eller någonsin skulle upphöra att se problem i sin omvärld.

Problematisering: Varför är så många kritiska till dagens fokus på ekonomisk tillväxt?

Risken finns att verksamheter som många uppfattar ger förbättringar på kort sikt (säg 5-10 år) visar sig ge försämringar på längre sikt. Överdriven fokus på exempelvis årliga tillväxttal riskerar då att försämra de långsiktiga tillväxtförutsättningarna.

Torskfisket i Östersjön är ett enkelt och konkret exempel.

Vad man inte bör göra: Det är varken möjligt eller önskvärt att försöka förhindra människor att sträva efter tillväxt. Införandet av en grön BNP kommer med säkerhet att skapa ett väldigt trätande kring hur detta ska definieras och mätas. Det är inte helt enkelt att mäta BNP och produktivitet på ett rättvisande sätt, och jag har svårt att se på vilket sätt ett ännu mer svårmätt begrepp som grön BNP skulle lösa några problem.

Vad man bör göra: Identifiera de verksamheter där det finns stora vinster på kortsikt som riskerar ge stora problem på lång sikt. Enbart kunskapen om att det med stor säkerhet föreligger problem av typen allmänningens tragedi skapar sociala normer som minskat de kortsiktiga vinsterna.

Exempel: Ju fler som vet att noshörningen är utrotningshotad och att dess horn inte botar cancer (se denna DN-artikel), desto mindre lönsam blir tjuvjakt.

Därutöver bör man komplettera med politiska åtgärder som gör det mindre lönsamt att bedriva de verksamheter som skapar problem på längre sikt.

Forskning, information och ekonomiska styrmedel, med andra ord. Satsar miljörörelsen på detta, tror jag man kommer långt.

Om man däremot prioriterar att opinionsbilda mot tillväxt i allmänhet eller fastnar i diskussioner om hur grön BNP ska mätas, ser det mörkare ut. För både miljörörelsen och för miljön.

Comments

[David Bergkvist]

Gör inte dagens valutasystem att tillväxt faktiskt krävs?

För säg att tillväxt inte råder. För att undvika inflation måste då penningmängen vara konstant. Men alla pengar som existerar med dagens valutasystem, är lånade från riksbanken, som kräver årlig ränta. Och var får man pengar att betala räntan ifrån, när alla pengar som finns är lån från riksbanken? Det enda svaret måste ju vara genom att låna dem från riksbanken.

Då innebär det att för att penningmängden ska vara stabil på säg 100 biljoner kronor och riksbankens ränta är 1%, så måste samhället första året låna 100 biljoner, nästa år 101 biljoner (100 biljoner för att samhället ju vill ha det till sin ekonomi, och 1 biljon för att kunna betala förra årets ränta), nästa 102.01 biljoner osv.

Detta kan väl knappast var speciellt hållbart för ett samhälle utan tillväxt?

( Källa: http://libertarianreview.us/2012/05/04/the-paradox-of-modern-central-banks/ )

[pontus]

David, den analysen är faktiskt inte helt korrekt. Centralbanken har, i exemplet ovan, ett seigniorage på 1% per år. Det seignioraget ges vanligtvis till staten, som i sin tur använder det för sina utgifter (löner till statsanställda etc.). Dvs, 1% seigniorage kommer tillbaka i cirkulation i ekonomin. Så det behöver inte alls ske en kontinuerlig ökning av penningmängden.

[Emil Persson]

Jag håller med om din huvudpoäng - så tänker jag också om tillväxt - men jag tror inte att det är dessa kritikers uppfattning (och jag tror inte att du tror att de har den uppfattningen). Som du varit inne på tidigare kan det vara ett problem att konceptet tillväxt ofta behandlas som ett policymål med egenvärde, inte som en effekt av individers agerande. Tillväxt förknippas förmodligen till viss del med ’slit och släng’ (något vissa rimligtvis gillar, andra inte) - om det behandlas som ett policymål blir känslan att folk bör vara på ett visst sätt (de bör gilla ’slit och släng’), och det är rimligt att kritisera.

I stort tror jag att mycket av kritiken handlar om att man vill diskutera vad som bör värderas i samhället.

[ebenist]

"Tillväxt uppstår när människor strävar efter att förändra sin situation så att de själva uppfattar den som bättre".

Det är väl snarare så att "aktivitet" uppstår när människor vill förbättra sin situation. Inte nödvändigtvis "tillväxt".

[pontus]

ebenist,

Jag instämmer faktiskt med dig. Människor har strävat efter att förbättra sin situation i tusentals år. Det är endast sen den industriella revolutionen vi har sett tillväxt. Det krävs väldigt specifika institutioner för att människors drivkraft skall omsätta i tillväxt.

[David Fornberg]

Ekologiskt jordbruk måste väll vara motsats till tillväxt? Produktiviteten är lägre så maten blir dyrare. Lägre produktivitet = negativ tillväxt. Har svårt att se prioriteringen av ekologisk mat framför andra materiella ting som något annat än en situation som "uppstår när människor strävar efter att förändra sin situation så att de själva uppfattar den som bättre"

[Emil Persson]

@David

Inte nödvändigtvis väl? Om folk nu köper den dyrare ekologiska maten så värderar de den högre än vanligt odlad mat, vilket åtminstone borde motverka effekten av lägre produktivitet (varan som produceras har högre värde).

[David Fornberg]

Emil:
Högre värden i kronor kan väll omöjligen vara = högre produktivitet? Snarare så kännetecknas väll ökad produktivitet av fallande priser. Så som vi ser på teknologimarknaden där produktivitetsutvecklingen t o m kompenserar för inflationen och resulterar i fallande priser.

Men det är en intressant fråga om det kan få BNP-nivån att behålla sitt värde trots att produktiviteten faller. Det borde väll bli nominella BNP-värden isånafall och inte reala?

[Jan-Olof Nordenstam]

En regering och riksdag kan inte besluta att vi fryser nivån på den standard vi har idag eftersom vår levnadsstandard är beroende av internationell handel. De produkter som svenska företag säljer idag kan i stor utsträckning inte att säljas 2020-2025 och de produkter vi importerar har vi inte råd med 2020-2025 om vi inte har en fungerande exportindustri.
Det behövs svenska företag som växer och utvecklas ekonomiskt eftersom det finns svenska företag som inte klarar konkurrensen.
Även nolltillväxt i Sverige kräver företag med tillväxt.
Motsatsen till ekonomisk tillväxt är inte nolltillväxt utan en kraftig ekonomisk nedgång.

[Ylva Tengblad]

Hej!

Jag letar argument för påståendet "Economic growth is needed in order to afford the transition to a sustainable and desirable future" som håller i en akademisk debatt (jag har uppgiften att argumentera För). Men såvitt jag förstår håller inte ovan framförda ingångar om premisserna är: 1. Vi ska max ha fotavtryck som använder upp en planet och omställningen måste ske snarast (tidsaspekten kritisk punkt) 2. Vi ska dela på resurserna rättvis över klotet (tidigt industrialiserade länder kan inte förvänta sig att vi ska få konsumera mer av jordens resurser än någon annan och vi måste betala den skulle vi hittills byggt upp) 3. Vi kan inte hänvisa till ännu inte utvecklade tekniklösningar och har inte moralisk rätt att chansa på metoder som rimligtvis riskerar skada framtida generationer (tex dagens kärnkraft).

Betyder det att du/ni har andra premisser/etiska ramar eller har jag missförstått något?

Stort tack för hjälpen på förhand!

[Jan-Olof Nordenstam]

Ekonomisk utveckling är starkt kopplad till teknisk utveckling. Ny teknik medför ofta att man kan spara resurser. Som exempel kan jag nämna "Moores lag" som säger att storleken på elektroniska kretsar halveras var 18 månad. En följd av "Mores lag" är att telefonstationer som var stora som fotbollsplaner för några tiotals år sedan nu ryms i ett stativ.

Jan-Olof Nordenstam

[bergh]

Hej Ylva,

jag skulle inte hålla med om påståendet "Economic growth is needed in order to afford the transition to a sustainable and desirable future" - men av andra skäl än de du anför. Så här ser jag det:

"a sustainable and desirable future" är inte något dyrt som vi måste ha tillväxt för att ha råd till, det är vad vi vill ha, och innebär att vissa sektorer måste växa samtidigt som andra måste minska.

Det är således för trubbigt att diskutera tillväxt - bra eller dåligt, och hög tid att börja diskutera vad som ska växa.

mvh
andreas