Nu finns det en rad efterlysta kommentarer till Zarembas DN-artiklar. Ali Esbati länkar till rättvis och balanserad som bemöter Zarembas argument genom misstänkliggörande: Under rubriken "Vem betalar Zaremba?"  påpekas att Zaremba i våras fick Gösta Bohmans minnespris, och med hjälp av citattecken ifrågasätts om Zarembas artikelserie i DN är "oberoende".

Esbati kommenterar själv genom att damma av två gamla artiklar: En som han skrev för socialistisk debatt, i vilken Esbati belyser "det nygamla greppet att använda invandrares utsatta situation för att klämma åt alla arbetande". I Clarté levererar Esbati berättigad kritik av den restriktiva pakten mellan s och m i svensk flyktingpolitik, men som kommentar till Zaremba är artikeln för gammal.

Esbati menar vidare att Tomas Lappalainens artikel i Aftonbladet  "knycklar ihop Zarembas argumentation". Det kan väl diskuteras: Lappalainen menar att om man öppnar "den fria marknadens slussar på vid gavel" skulle Europa "färdas närmare 200 år bakåt i tiden".

På det hela taget är det mycket misstänkliggörande över Esbatis sätt att debattera. Jag mötte honom i en debatt om globalisering för Ung Vänster-medlemmar för några år sedan. På en publikfråga om fri invandring svarade Ali att han är emot, eftersom detta skulle sätta press på kollektivavtalslönerna. Gott så, men Ali antydde även att den egentliga orsaken till att jag är för fri invandring, är viljan att försämra för svenska arbetare snarare än omsorg om potentiella invandrare.

Som framgår av länkarna ovan, är misstänkliggörande fortfarande en vanlig strategi när "högern" skall bemötas. Det är synd. Jag är förvisso inte säker på att alla som pläderar för öppnare gränser saknar dolda agendor eller har enbart ädla syften. Men det går utan tvekan att tänka sig argument som tar sin utgångspunkt i fattiga arbetares möjligheter att förbättra sin situation genom att söka sig till nya marknader.

Det är dessa argument vänstern borde fundera över. Alldeles oavsett vem som betalar Zaremba.