Apropå en tidigare diskussion om svensk tillväxt, bekräftar nu även SNS genom Magnus Henrekson (ppt-länk) att Sverige haft hyfsad tillväxt men dålig sysselsättningsutveckling:
| GDP | GDP per capita | |||
| 1994–2004 | 1995–2004 | 1994–2004 | 1995–2004 | |
| Sweden | 2.93 | 2.82 | 2.64 | 2.57 |
| US | 337 | 3.30 | 2.15 | 2.07 |
| EU-15 | 2.29 | 2.24 | 1.95 | 1.91 |
| OECD | 2.77 | 2.72 | 1.92* | 1.86* |
Henrekson menar att Sverige (och Finland) är ovanliga länder, eftersom tillväxten inte varit positivt korrelerad med ökad sysselsättning - se även hans debattinlägg om jobless growth.
Henrekson redovisar tidsperioden som börjar 1995 för att inte ge Sverige en fördel för att det är lätt att ha bra tillväxt efter en stor kris, när det finns massor av kapacitet ledig. Här på bloggen har Tino tidigare hävdat att även perioden 95-04 är gynnsam för Sverige, och det ligger nog en del i det.
MEN: Om Sverige växt snabbt just för att vi haft ledig kapacitet efter 90-tals krisen, då borde det finnas en sysselsättningseffekt när den lediga industrikapaciteten fylls upp med folk. Så vad är förklaringen till jobless growth?
En förklaring till jobless growth tror jag faktiskt är att ökad privat sysselsättning i industrin inträffat samtidigt som den offentliga sysselsättningen minskat något. Denna bild bekräftas i AKU-statistiken.
Totalt antal arbetade timmar
Andel privat syss. Diagrammet till vänster visar totalt antal arbetade timmar sedan 1987 i offentlig resp privat sektor (inklusive egenföretagare och deras "medhjälpare" enligt SCB-terminologi).
Som synes var det främst privat sysselsättning som föll i 90-talskrisen. Denna vände tydligt upp igen 1994. Strax innan dess började den offentliga sysselsättningen minska en smula. Förändringar i fördelningen mellan privat och offentlig sysselsättning syns tydligare i det högra diagrammet, som visar den privata andelen av det totala antalet timmar.
Två OBS för att undvika missförstånd:
1. Eftersom vi bara är nyfiken på fördelningen privat/offentlig, har jag inte korrigerat för att antalet vuxna ökat något, så den totala sysselsättningsutvecklingen mätt som arbetade timmar per vuxen är sämre än vad som syns i dessa diagram (här finns ett diagram med en sådan korrigering.)
2. De som trodde att sysselsättningen i den offentliga sektorn minskade kraftigt under 90-talskrisen, bör betänka att detta mått bygger på antal arbetade timmar, inte på antalet anställda. Även om man bara räknar anställda var det dock så att sysselsättningsfallet 90-93 var mycket större i den privata sektorn.
3. Offentligt sysselsatt är ju inte samma sak som offentligt försörjd, och av den senare kategorin finns det betydligt fler.
Så, för alla anhängare av begreppet försörjningsbörda har jag räknat ut antal arbetade timmar i privat sektor, och dividerat med alla svenskar, dvs folkmängden. Då ser det ut så här:
Privatarbetade timmar per svensk