Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.
His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.
He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).
10 jan 2006, kl 10:42 | Samhälle och politik Stefan Fölster (Svenskt Näringsliv) och Daniel Lind (TCO) har anklagat varandra för svart- resp. skönmålning av Sveriges ekonomi i tidskriften Entreprenör. Eftersom de båda hade lite rätt, var jag tvungen att lägga mig i (pdf).
Reader Comments (18)
När det gäller sysselsättningsjämförelser är den vanliga internationella statistiken lite problematisk, eftersom den typiskt sätter antalet sysselsatta i relation till arbetskraftens storlek. Man missar då hur mycket varje sysselsatt jobbar, samt hur stor andel av den vuxna befolkningen som räknas till arbetskraften.
Dock: Om Sverige hade lyckats kombinera sin faktiska produktivitetsutveckling med högre sysselsättning, skulle tillväxten varit betydligt högre. Men av skäl som Pontus varit inne på är det lättare sagt än gjort.
Att sossarna forsoker sopa "only Turkey has experienced a steeper decline in the rate of work-force participation than Sweden since 1990" under mattan far Goran att mest likna Karlsson pa taket. En lagom tjock man i sina basta ar som ar forjavla sjalvgod.
Exempel på länder som där både arbetskraft och BNP växte snabbare än Sverige är Australien, Canada, Grekland, Island, Irland, Nya Zeeland, Norge och USA.
Data är från OECD in figures, 2003. Nyare data skulle gynna Sverige en smula, i synnerhet om vi får börja 1993 eller 1994, när den svenska ekonomin bottnade.
Ett litet tips!
Det finns två orsaker att regeringen och Lindh sprider smörja om motsatsen: de ”råkar” mäta från och med 1994 (dvs. djupet av depressionen), och de mäter nominell BNP, inte real.
Varför är det relevant? Tja, för att Sveriges terms of trade har fallit drastiskt de senaste åren.
Sveriges tillväxt i real BNI per capita 1990-2004 har varit 1.4% per år. Det är lägre än 80-talet! Tycker du fortfarande Lindh har en poäng när de skryter med Sveriges ”fantastiska” tillväxt? Produktiviteten i svenska telekomsektorn felmäts systematiskt, men dessa ”luft” siffror är för TCO viktigare än svenska folkets stagnerade levnadsstandard.
Jag förstår att många blir arga på SN och borgerligheten, som har lagt sig i en position att man glädjs åt när det går illa för sitt land.
Men nå råkar det vara… sant. TCO och Lindh försök till tillväxtrevisionism är helt enkelt patetiskt. Varje vansinnig manipulation och halmstrå till argument räcker för att anklaga motståndaren för landsförräderi. Tex. är det ju komiskt att Lindh går runt och citerar till Floridas tre T, som är fullständigt diskrediterade i oberoende tillväxtregressioner. Men Florida hyllar Svenska modellen, vad spelar fakta för roll då?
Den där indexten är också ganska dåliga, Heritage ger Sverige bättre betyg på offentliga sektorns storlek än USA, den ena är 58% den andra 36%. De säger att arbetsmarknaden är lika fri, eftersom deras mått inte inkluderar facklig regleringar. Varför ska vi bry oss om en dålig mått?
USA, som redan ligger så nära teknologifronten som man kan växte märkbart snabbare än Sverige både 1980-2004 eller 1990-2004. Runt en tredjedel snabbare den andra perioden om jag minns rätt.
Det är ju på ett sätt bra att vår världsbild stämmer bättre, men jag hade fan i mig heller tagit de tusenlappar det hade motsvarat i min egen plånbok om TCOs fantasier hade varit sanna. Det är ren luft i BNP siffrorna när de inte mäter realt. Men fattar de ens skillnaden?
Vad jag verkligen hoppas är att det blir en vändning snart. Men KI:s siffror tyder inte på det, det blev bara 1.7% tillväxt i levnadsstandard 2004 och 2.2% 2005, år som ska vara högkonjunktur. Att nästa års tillväxt enligt uppskattningar är 0.5-1% offentlig expansion gör mig inte mer optimistiskt.
Nu får banne mig deras prediktioner ta och hålla.
http://www.konj.se/arkiv/pressmeddelandearkiv/5.2b06ad4d10823916e6d80006511.html
Icke desto mindre, det finns argument för att använda BNI istället - se http://www.scb.se/Grupp/ekonomi/_Dokument/BNI-f%C3%B6rdjupning.pdf
Men även med detta mått håller slutsatsen att Sverige de senaste 10 åren klarat sig hyfsat jämfört med andra länder. Konjunkturinstitutet rapporterar följande:
Årlig procentuell förändring, medelvärde 1995–2004
Sve USA EU15
2,6 2,2 2,0 (BNP per capita, fast pris)
2,5 2,5 2,0 (Real BNI per capita)
Källa: http://www.konj.se/download/18.a93995105f257d84680008600/4_ruta_aug05.pdf
(Gillar man inte jämförelseperioden finns i rapporten ett diagram att kika på)
När det gäller påståendet att produktiviteten inom Sveriges telekomsektor felmäts systematiskt: Det var nytt för mig. Källa?
Men det kanske var något annat än den diskussionen som Tino syftade på.
http://web.hhs.se/personal/henrekson/publications.htm
[I39 och I40. E33 är också relevant, både IKT och Daniel Lind är inblandad.]
http://www.scb.se/templates/Standard____60582.asp
Du måste väl hålla med om att det är helt absurt av KI (som sysslar med konjunkturen) att mäta från botten av en lågkonjunktur, men inte nämna det speciella med startåret, och sen ”jämföra” med andra länder som har normala basår!
Eller vi säger så här:
Om man mäter från 1990 eller 1989 eller 1991 eller 1988 eller… får man ungefär samma siffra. Det enda sättet att få Sverige att växa riktigt bra att välja åren i 90-tals kraschen. En stor del av ”tillväxten” är då bara att ekonomin återhämtar sig från bottenposition.
Det tog i för mycket, men SCB:s backade också delvis. Jag tolkar det som att deras svar delvis var att felmätning skulle visa sig när man mäter från andra hållet. Det tycks vara exakt vad som händer: priset på de här produkterna faller hela tiden, eftersom produktivitetsökningen inte är ”på riktig”. Det kan vi se om några år I fall det vänder, dvs. att Sveriges BNI slutar växa systematiskt långsammare.
2. Det är inte en subjektiv fråga om man ska ta med krisåren. Att man *måste* ta med krisen om man vill föra en seriös diskussion om svenska ekonomins tillväxtkapacitet. Eller så måste du förklara för mig varför du tror att capacitetsutnyttjandet inte var extremt låg 1993 och att den inte återvände till normal åren därefter. Om nu en mycket stor del inte bara var återtagande av kapacitet som satt ledig, kan du förklara varför tillväxten 1993-1999 är 3.4% per år men 1.9% 1999-2006? Slump?
Man kan inte räkna med denna konjunkturella tillväxt när man jämför svenska systemets sundhet med andra länder, det är helt enkelt fusk.
Om någon skriver en artikel om att global uppvärmning är motbevisad, eftersom temperaturen sjönk mellan augusti 2004 och februari 2005. Jasså du vill räkna från samma månader? Tyvärr, jag tror att båda har rätt på sitt sätt. För att ta en ännu mer närliggande exempel: Kan jag utnyttja att Irak hade 100% real tillväxt 2004. och skryta med att de växte 10 gånger snabbare än Kina? Eller måste man justera för att ekonomin året innan (kriget) kollapsade? Så att tillväxten bara var 30%?
Är det också en subjektiv fråga?
Men den politik som fördes då har vi övergett. Inflationsmål, självständig centralbank, budgettak och så vidare. Och den politiken har förts efter krisen, men inte samtidigt. Därför blir det missvisande att ta med krisåren om man vill avgöra hur sund ekonomin är idag. Det är helt enkelt andra förutsättningar idag.
Jag är inte säker på att man på ett enkelt sätt kan avgöra hur sund den svenska ekonomin är. Återhämtning kunde man förvänta sig efter krisen, och tillväxt och produktivitetsförbättringar vill jag nog mena att man kunde förvänta sig av de reformer som genomfördes.
Man kan diskutera vilka startår man ska ha om man vill studera hur den ekonomiska utvecklingen har varit. Men det i sig säger inte nödvändigtvis något om sundheten.
Om man ska mäta hur ”sund” ekonomin idag är spelar tillväxten 10 eller 15 år sedan ingen roll, du kan bara titta på nivån.
”Tillväxten” 1993-1999 används i helt annat syfte, att försöka påstå att den svenska systemet inte alls leder till svag tillväxt. ”titta, vi växer lika snabb som USA”! Öhm ja i varje fall om man väljer just botten av konjunkturen och inte låtsas om det.
Den låga tillväxten från 1970, 1980 eller 1990 visar att Sverige har tappat mark, att systemskiftet gjorde att tillväxten blev lägre, eller i varje fall att vi långsamt konvergerade mot en lägre (relativ) nivå. Det är viktigt. Det är också oberoende av val av basår, ta 1982 eller 1987 så får du samma resultat.
Regeringen vill ge intrycket att detta inte stämmer, att den svenska modellen levererar snabb tillväxt. Men de kan bara göra det genom att luras, och kommer undan med det eftersom så många är så aningslösa.
Ett land växer långtsiktigt genom att lägga till produktionskapacitet. Må det vara teknologi, utbildning, kapital etc. Det är vad folk pratar om när man diskuterar hur olika ekonomiska system kan ge bra/dålig tillväxt.
Krashen gjorde att en stor del av den kapacitet Sverige redan byggt upp tillfälligt inte användes. När konjunkturen återhämtade sig så var det lätt att återgå till arbete/öppna upp fabrikerna.
Det är då inte tillväxt som inte är långsiktig kapacitetsuppbyggande, bara återgång till tidigare kapacitet som redan fanns.
Om vi imorgon stänger halva landets arbetsplatser och öppnar upp de efter ett år kommer du ju inte skryta med att Sverige hade 100% tillväxt, eller hur? Varför acceptera du det om det är 8-10%?
''Sveriges tillväxt under perioden 1997-2006 var klart högre än genomsnittet för EU.
Tillväxten i Sverige var också något högre än i USA under perioden 1997-2006.''