Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Lindahl, Lambertz och Lundgren | Main | Förenklad antifrihandelsargumentation i The Guardian »
tisdag
jan102006

Kommentar till Fölster & Lind om svensk ekonomi

Stefan Fölster (Svenskt Näringsliv) och Daniel Lind (TCO) har anklagat varandra för svart- resp. skönmålning av Sveriges ekonomi i tidskriften Entreprenör. Eftersom de båda hade lite rätt, var jag tvungen att lägga mig i (pdf). 

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

References (1)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.
  • Response
    Response: adult cams
    Kommentar till Flster & Lind om svensk ekonomi

Reader Comments (18)

Egentligen behover man ju inte tillgripa argumentet att "det ar de lagproduktiva" som ar utanfor arbetsmarknaden. Givet en fix mangd kapital sa kan ett gang genomsnittsarbetare lamna ekonomin och den genomsnittliga marginalproduktiviteten okar i alla fall.
10 jan | Unregistered Commenterpontus
Sant. I Sveriges fall är tror jag marginalproduktivitetseffekten samverkar med selektionseffekten.
10 jan | Unregistered Commenterbergh
Din beskrivning av tillväxten bygger i hög grad på en jämförelse med andra "jämförbara" länder (vilka kriterier uppfyller ett "jämförbart" land, förresten?). Men någon jämförelse när det gäller sysselsättningen gör du inte. Varför då? Och hur ser det ut om man jämför?
10 jan | Unregistered CommenterMarcus
En tumregel är att länder som är ungefär lika rika är jämförbara, eftersom man då undviker så kallade catching up-effekter.

När det gäller sysselsättningsjämförelser är den vanliga internationella statistiken lite problematisk, eftersom den typiskt sätter antalet sysselsatta i relation till arbetskraftens storlek. Man missar då hur mycket varje sysselsatt jobbar, samt hur stor andel av den vuxna befolkningen som räknas till arbetskraften.

Dock: Om Sverige hade lyckats kombinera sin faktiska produktivitetsutveckling med högre sysselsättning, skulle tillväxten varit betydligt högre. Men av skäl som Pontus varit inne på är det lättare sagt än gjort.
10 jan | Unregistered Commenterbergh
"Om Sverige hade lyckats kombinera sin faktiska produktivitetsutveckling med högre sysselsättning, skulle tillväxten varit betydligt högre." Det är relativt självklart. Men med tanke på det så att säga jämförande resonemanget så skulle det vara intressant om någon av de jämförbara (nu utan citattecken) länderna faktiskt lyckades kombinera hög tillväxt och hög sysselsättning. Annars är väl SN:s "svartmålning" verkligen svartmålning (nu utan citattecken) och ingenting annat? Det skulle också vara relativt enkelt för de ansvariga för svensk ekonomisk politik att slingra sig undan och skylla på strukturomvandling som något slags force majeur?
10 jan | Unregistered CommenterMarcus
Inte for att jag ar nagon expert pa omradet, men USA har under de senaste fem aren haft en genomsnittsproduktivitet som ar hogre an nagon annan femarsperiod sedan 60-talet. Detta kombinerat med mycket god sysselsattning.

Att sossarna forsoker sopa "only Turkey has experienced a steeper decline in the rate of work-force participation than Sweden since 1990" under mattan far Goran att mest likna Karlsson pa taket. En lagom tjock man i sina basta ar som ar forjavla sjalvgod.

10 jan | Unregistered Commenterpontus
Tillsammans med Danmark och Italien är Sverige enda land som lyckades minska arbetskraftens storlek mellan 1991 och 2001. Men tack vare hög produktivitetsutveckling blev tillväxten i snitt ändå 2.6%, vilket är snäppet sämre än OECD-snittet (2.8%) men klart bättre än Euroländerna (2.1%).
Exempel på länder som där både arbetskraft och BNP växte snabbare än Sverige är Australien, Canada, Grekland, Island, Irland, Nya Zeeland, Norge och USA.

Data är från OECD in figures, 2003. Nyare data skulle gynna Sverige en smula, i synnerhet om vi får börja 1993 eller 1994, när den svenska ekonomin bottnade.
10 jan | Unregistered Commenterbergh
Att Lindh och SN har lite rätt båda två. Jag förstår att tycker att båda sidor är partiska, men här råkar en sida ha rätt och den andra åt skogen fel.


Det finns två orsaker att regeringen och Lindh sprider smörja om motsatsen: de ”råkar” mäta från och med 1994 (dvs. djupet av depressionen), och de mäter nominell BNP, inte real.

Varför är det relevant? Tja, för att Sveriges terms of trade har fallit drastiskt de senaste åren.

Sveriges tillväxt i real BNI per capita 1990-2004 har varit 1.4% per år. Det är lägre än 80-talet! Tycker du fortfarande Lindh har en poäng när de skryter med Sveriges ”fantastiska” tillväxt? Produktiviteten i svenska telekomsektorn felmäts systematiskt, men dessa ”luft” siffror är för TCO viktigare än svenska folkets stagnerade levnadsstandard.

Jag förstår att många blir arga på SN och borgerligheten, som har lagt sig i en position att man glädjs åt när det går illa för sitt land.

Men nå råkar det vara… sant. TCO och Lindh försök till tillväxtrevisionism är helt enkelt patetiskt. Varje vansinnig manipulation och halmstrå till argument räcker för att anklaga motståndaren för landsförräderi. Tex. är det ju komiskt att Lindh går runt och citerar till Floridas tre T, som är fullständigt diskrediterade i oberoende tillväxtregressioner. Men Florida hyllar Svenska modellen, vad spelar fakta för roll då?

Den där indexten är också ganska dåliga, Heritage ger Sverige bättre betyg på offentliga sektorns storlek än USA, den ena är 58% den andra 36%. De säger att arbetsmarknaden är lika fri, eftersom deras mått inte inkluderar facklig regleringar. Varför ska vi bry oss om en dålig mått?
14 jan | Unregistered CommenterTino
Tillväxten i Sverige har otroligt nog varit *sämre* än EUs katastrofalt dåliga siffror 1990-2004 (Tyskland 1991-2004).

USA, som redan ligger så nära teknologifronten som man kan växte märkbart snabbare än Sverige både 1980-2004 eller 1990-2004. Runt en tredjedel snabbare den andra perioden om jag minns rätt.

Det är ju på ett sätt bra att vår världsbild stämmer bättre, men jag hade fan i mig heller tagit de tusenlappar det hade motsvarat i min egen plånbok om TCOs fantasier hade varit sanna. Det är ren luft i BNP siffrorna när de inte mäter realt. Men fattar de ens skillnaden?

Vad jag verkligen hoppas är att det blir en vändning snart. Men KI:s siffror tyder inte på det, det blev bara 1.7% tillväxt i levnadsstandard 2004 och 2.2% 2005, år som ska vara högkonjunktur. Att nästa års tillväxt enligt uppskattningar är 0.5-1% offentlig expansion gör mig inte mer optimistiskt.

Nu får banne mig deras prediktioner ta och hålla.

http://www.konj.se/arkiv/pressmeddelandearkiv/5.2b06ad4d10823916e6d80006511.html
14 jan | Unregistered CommenterTino
Det är möjligt att regeringen/TCO mäter nominell BNP, men när jag skrev min artikel kikade jag på reala siffror från OECD.

Icke desto mindre, det finns argument för att använda BNI istället - se http://www.scb.se/Grupp/ekonomi/_Dokument/BNI-f%C3%B6rdjupning.pdf

Men även med detta mått håller slutsatsen att Sverige de senaste 10 åren klarat sig hyfsat jämfört med andra länder. Konjunkturinstitutet rapporterar följande:

Årlig procentuell förändring, medelvärde 1995–2004
Sve USA EU15
2,6 2,2 2,0 (BNP per capita, fast pris)
2,5 2,5 2,0 (Real BNI per capita)

Källa: http://www.konj.se/download/18.a93995105f257d84680008600/4_ruta_aug05.pdf

(Gillar man inte jämförelseperioden finns i rapporten ett diagram att kika på)

När det gäller påståendet att produktiviteten inom Sveriges telekomsektor felmäts systematiskt: Det var nytt för mig. Källa?
15 jan | Registered Commenterbergh
Angående telekomsektorn så var det en kort diskussion mellan Magnus Henrekson, Christina Håkansson och Ulf Jakobsson å ena sidan och SCB å andra för några år sedan. Henrekson et al skrev en debattartikel i DN om att tillväxten var grovt överskattad, SCB argumenterade emot och Henrekson och de andra backade till viss del. Telekomsektorn överskattades, men det gjorde inte så stort avtryck i BNP ändå.

Men det kanske var något annat än den diskussionen som Tino syftade på.
http://web.hhs.se/personal/henrekson/publications.htm
[I39 och I40. E33 är också relevant, både IKT och Daniel Lind är inblandad.]
http://www.scb.se/templates/Standard____60582.asp
15 jan | Unregistered CommenterDennis
1994 är I min mening helt missvisande jämförelse med tanke på att kapacitetsutnyttjandet enligt riksbanken låt 7-8% under trend. Det finns inget skäl att mäta från botten av en lågkonjunktur, utom att vitmåla. Regeringen och KI gör det I strategiskt syfte, med andra ord för att lura väljare. Jag vet inte varför Andreas accepterar det. Folk kommer inte att titta på grafen, bara läsa siffran.

Du måste väl hålla med om att det är helt absurt av KI (som sysslar med konjunkturen) att mäta från botten av en lågkonjunktur, men inte nämna det speciella med startåret, och sen ”jämföra” med andra länder som har normala basår!

Eller vi säger så här:

Om man mäter från 1990 eller 1989 eller 1991 eller 1988 eller… får man ungefär samma siffra. Det enda sättet att få Sverige att växa riktigt bra att välja åren i 90-tals kraschen. En stor del av ”tillväxten” är då bara att ekonomin återhämtar sig från bottenposition.


Det tog i för mycket, men SCB:s backade också delvis. Jag tolkar det som att deras svar delvis var att felmätning skulle visa sig när man mäter från andra hållet. Det tycks vara exakt vad som händer: priset på de här produkterna faller hela tiden, eftersom produktivitetsökningen inte är ”på riktig”. Det kan vi se om några år I fall det vänder, dvs. att Sveriges BNI slutar växa systematiskt långsammare.
15 jan | Unregistered CommenterTino
Då är vi alltså tillbaka vid att det är valet av mätperiod som spelar roll. Vill man att Sverige ska se dåligt ut, inkluderar man åren 91-93 med negativ tillväxt, vill man att Sverige ska se bättre ut börjar man 94 eller senare.
16 jan | Registered Commenterbergh
1. Justera för real BNI per capita så försvinner en bra av ”tillväxten”. Nästa år väntas BNP växa med 3.6%, real BNI per capita med 2.8%.

2. Det är inte en subjektiv fråga om man ska ta med krisåren. Att man *måste* ta med krisen om man vill föra en seriös diskussion om svenska ekonomins tillväxtkapacitet. Eller så måste du förklara för mig varför du tror att capacitetsutnyttjandet inte var extremt låg 1993 och att den inte återvände till normal åren därefter. Om nu en mycket stor del inte bara var återtagande av kapacitet som satt ledig, kan du förklara varför tillväxten 1993-1999 är 3.4% per år men 1.9% 1999-2006? Slump?

Man kan inte räkna med denna konjunkturella tillväxt när man jämför svenska systemets sundhet med andra länder, det är helt enkelt fusk.



Om någon skriver en artikel om att global uppvärmning är motbevisad, eftersom temperaturen sjönk mellan augusti 2004 och februari 2005. Jasså du vill räkna från samma månader? Tyvärr, jag tror att båda har rätt på sitt sätt. För att ta en ännu mer närliggande exempel: Kan jag utnyttja att Irak hade 100% real tillväxt 2004. och skryta med att de växte 10 gånger snabbare än Kina? Eller måste man justera för att ekonomin året innan (kriget) kollapsade? Så att tillväxten bara var 30%?

Är det också en subjektiv fråga?

16 jan | Unregistered CommenterTino
Jag är inte så säker på att det längre perspektivet (dvs från 1990) är så mycket mer rättvisande än 1994. 90-talskrisen hade sitt ursprung i den ekonomiska politik som förts från och med början av 70-talet.

Men den politik som fördes då har vi övergett. Inflationsmål, självständig centralbank, budgettak och så vidare. Och den politiken har förts efter krisen, men inte samtidigt. Därför blir det missvisande att ta med krisåren om man vill avgöra hur sund ekonomin är idag. Det är helt enkelt andra förutsättningar idag.

Jag är inte säker på att man på ett enkelt sätt kan avgöra hur sund den svenska ekonomin är. Återhämtning kunde man förvänta sig efter krisen, och tillväxt och produktivitetsförbättringar vill jag nog mena att man kunde förvänta sig av de reformer som genomfördes.

Man kan diskutera vilka startår man ska ha om man vill studera hur den ekonomiska utvecklingen har varit. Men det i sig säger inte nödvändigtvis något om sundheten.
17 jan | Unregistered CommenterDennis
Jag kan verkligen inte försåt hur så många kan försvara att man tar med återhämtningen från krisen som tillväxt och jämför med andra länder som hade normala år. Helt otroligt.

Om man ska mäta hur ”sund” ekonomin idag är spelar tillväxten 10 eller 15 år sedan ingen roll, du kan bara titta på nivån.

”Tillväxten” 1993-1999 används i helt annat syfte, att försöka påstå att den svenska systemet inte alls leder till svag tillväxt. ”titta, vi växer lika snabb som USA”! Öhm ja i varje fall om man väljer just botten av konjunkturen och inte låtsas om det.

Den låga tillväxten från 1970, 1980 eller 1990 visar att Sverige har tappat mark, att systemskiftet gjorde att tillväxten blev lägre, eller i varje fall att vi långsamt konvergerade mot en lägre (relativ) nivå. Det är viktigt. Det är också oberoende av val av basår, ta 1982 eller 1987 så får du samma resultat.

Regeringen vill ge intrycket att detta inte stämmer, att den svenska modellen levererar snabb tillväxt. Men de kan bara göra det genom att luras, och kommer undan med det eftersom så många är så aningslösa.

Ett land växer långtsiktigt genom att lägga till produktionskapacitet. Må det vara teknologi, utbildning, kapital etc. Det är vad folk pratar om när man diskuterar hur olika ekonomiska system kan ge bra/dålig tillväxt.

Krashen gjorde att en stor del av den kapacitet Sverige redan byggt upp tillfälligt inte användes. När konjunkturen återhämtade sig så var det lätt att återgå till arbete/öppna upp fabrikerna.

Det är då inte tillväxt som inte är långsiktig kapacitetsuppbyggande, bara återgång till tidigare kapacitet som redan fanns.

Om vi imorgon stänger halva landets arbetsplatser och öppnar upp de efter ett år kommer du ju inte skryta med att Sverige hade 100% tillväxt, eller hur? Varför acceptera du det om det är 8-10%?
17 jan | Unregistered CommenterTino
http://www.nutek.se/sb/d/207

''Sveriges tillväxt under perioden 1997-2006 var klart högre än genomsnittet för EU.
Tillväxten i Sverige var också något högre än i USA under perioden 1997-2006.''

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.