Berghs betraktelser

Just nu undrar jag vad Ostindiefararen kostat skattebetalarna totalt. Ska det verkligen krävas en c-uppsats för att utreda detta?

Jakten ledde dock till ett protokoll från Regionutvecklingsnämndens sammanträde den 29 januari 2008. Här beslutades om stöd till...

Regional plattform för hållbar affärsutveckling innovationssystemet i Västsverige. Nämnden avsätter högst 546 116 kr till projektet, under förutsättning att medel beviljas ur EU:s regionalfond.
Kommunalt kulturarv och entreprenörskap. Nämnden avsätter högst 580 000 kr till projektet.
Kreditgarantiföreningen Social Ekonomi Västra Götaland. Nämnden avsätter högst 200 000 kr till att bygga upp en stabil administrativ struktur kring Kreditgarantiföreningen Social Ekonomi VG.
Uppdrag till Coompanion i Västra Götaland för att genomföra aktiviteter inom ramen för handlingsprogrammet för social ekonomi. Nämnden avsätter 2 100 000 kr till projektet enligt bifogad projektplan.
Starta företag nu. Nämnden avsätter högst 300 000 kr till projektet.
Bättrekonceptet 2008. Nämnden avsätter högst 2 000 000 kr till projektet.
Mission 24 – verktyg för samverkan mellan näringsliv och akademin. Nämnden avsätter högst 311 304 kr till projektet.
Medel till förstudier – försådd. Nämnden avsätter 2 Mkr till förstudiemedel.
”Marknadskonceptet GöteborgPlus” Nämnden avsätter högst 6 000 000 kr till projektet.
Medverkan i finansiering av Ostindiefararen Götheborg. Nämnden avsätter 1 500 000 kr per år 2008-2010.

Observera: Detta är endast ett utdrag ur protokollet, som alltså bara rör ett möte i en region.

Vill du läsa mer? Då rekommenderas ESO-rapporten Regionalpolitiken - en ESO-rapport om tro och vetande:

Ekon lic Heléne Norberg konstaterar att regionalpolitiken och övriga fördelningspolitiska system varit framgångsrika. De har förverkligat målet att människor skall ha rätt att leva var de vill i landet på en
jämbördig välståndsnivå. Däremot har framgången varit närmast obefintlig när det gäller regionalpolitikens tillväxtmål. Regionalpolitiken skapar inte tillväxt, utan medför stora kostnader för samhällsekonomin.

Ännu mer? Peter Wennblad i senaste Neo, om hur 66 miljoner gick till ett kluster för interaktiva medier i Visby:

Det ”etablerade kluster” som Gotlands kommun för­trollade regeringen med i sitt tillväxtprogram var allt­så helt och hållet en skapel­se ihopsydd av kommunala tjänstemän och ledningen på högskolan.

 

Moderaterna vill ha fortsatta subventioner av etanol. Folkpartiet intar en mer skeptisk hållning, och noterar att miljövinsten med etanol beror helt på hur den produceras.

Nu pågår alltså två strider samtidigt: Dels striden mellan olika industrier om att lobba till sig statliga förmåner i miljöns namn, dels striden mellan olika partier om att framstå som det mest handlingskraftiga miljöalternativet.

Samtidigt sitter det mängder av teknologer och naturvetare runt om i Sveriges universitet och högskolor, som skulle kunna tillföra en hel del sakkunskaper i frågan om vilka drivmedel som är klimatsmartast.

Är det inte dags för en drivmedelsutredning?

 

Se även bra och dåliga argument mot etanol

Jag ligger långt efter med mitt Axess-läsande, och först idag upptäckte jag Joakim Nilssons intervju med Elinor Ostrom. Hon verkar vara precis så sympatisk och klok som jag fått för mig av att läsa hennes artiklar, och sett henne stryka om kring varmt leende på akademiska konferenser.

Bland annat gillar jag hennes syn på metod:

samhällsforskningen måste bli mer tvärvetenskaplig, och även bryta med gamla metodologiska skiljelinjer. Tyvärr är inte detta den syn som idag dominerar forskningen. Tvärtom ser vi hur bittra metodologiska stridigheter ofta blossar upp. Folk kallar varandra för både det ena och det andra, och i många fall använder föreläsare på universiteten sin position till att indoktrinera studenter. [...] Själv har jag alltid försökt att pröva mig fram. Jag har använt mig av experimentella ekonomimodeller under en del av min karriär, och det ansågs förr vara en högst opassande metod inom statsvetenskapen. I dag har många insett att vi måste kunna förstå sociala, ekonomiska fenomen, och att experiment är ett sätt att nå insikt. Jag är en ständig försvarare av att forskningen måste inbegripa flera olika fundament. Vi behöver både goda teorier och goda empiriska studier.

Ostrom själv har framför allt forskat om hur olika institutioner påverkas människors möjligheter att lösa det kollektiva handlandets problem, framför allt när detta tar sig formen av allmänningens tragedi. Även här blandar hon teori, experiment och verklighetsanknutna empiriska observationer:

I amerikanska Maine finns det ett projekt för att rädda hummerbeståndet som har slagit väldigt väl ut. Det beror bland annat på att hummerfisket går att kontrollera på ett mer tillfredsställande sätt än annan fiskerinäring. Du kan till exempel plocka upp och märka humrar, vilket ofta är omöjligt att genomföra med fisk. [...] Att alla hummerfiskare känner varandra är naturligtvis också
positivt för sammanhållningen. Ömsesidigt förtroende är oerhört viktigt; de tänker inte låta några tjuvfiskare utifrån komma och förstöra deras hummervatten.

Jag lutar åt att ta med Nilssons artikel i litteraturen inför höstens kurs i institutionell ekonomi. Dessutom kommer Ostrom att vara mitt tips på nästa ekonomipristagare (tills dess att hon fått det).

Men hon är ju statsvetare, invänder någon. Pja, så här ser hon själv på den saken:

- Det är klart att jag främst ser mig själv som statsvetare. Men om du pressar mig och ber mig om en mer ingående beskrivning så skulle jag nog säga att mitt forskningsområde handlar om politisk ekonomi. Jag är väldigt tacksam att jag tidigt började studera nationalekonomi. Jag tror att det ämnet, mer än något annat, lär dig att analysera och förstå samhällsfenomen och marknadsstrukturer på ett mycket välorganiserat sätt.

Liberaler av alla möjliga slag slutar rösta och och överväger lämna alliansen. Orsak: FRA-lagen.

Jag brukar ju hylla den svenska samförståndsandan. Och jag har pekat på att den ofta tar sig uttrycket att när regering X inför en lag, är oppositionen högljudd - men när oppositionen kommer till makten, får lagen vara kvar.

Mycket gott i Sverige har åstadkommits med denna sorts "de facto blocköverskridande konsensus". Många har med anledning av mina konsensushyllningar i Den kapitalistiska välfärdsstaten frågat om konsensus stundom kan vara av ondo.

Det kan det naturligtvis. Tyvärr är nog FRA-lagen ett exempel: Jag tror inte ett regeringsskifte 2010 innebär att lagen rivs upp. Men jag blir gärna motbevisad av Mona Sahlin 2010!

Daniel Ankarloos skrift Kris i välfärdsfrågan är nyttig läsning för de flesta, i synnerhet för dem som tror att Sverige av något slags ekonomisk nödvändighet inte kan ha stor offentlig sektor i framtiden. Jag hoppas återkomma till bokens huvudpoänger, men nöjer mig nu med att citera fotnot 17 på sidan 60:

Det är intressant att notera att Finansdepartementet i sina uträkningar kallt räknar med att de löften som statsministern [på den tiden Göran Persson] har givit om 4 % arbetslöshet och en sysselsättningsgrad på 80 % inte kommer att uppfyllas de närmsta 50 åren! Vem av de två som begår "tjänstefel" överlåter jag åt berörda parter att reda ut.

Sitter och plitar på en rapport om tillväxt, institutioner och regioner, och känner att den här bilden av Sveriges ekonomiska aktivitet är passande:

Krux: Var tusan har jag fått den ifrån? Jag hann inte blogga om den när jag fann den, och nu är den bara en bild på mitt usb-minne... Någon?

I senaste Fokus (ej på nätet) påpekas att antalet dödsfall i arbetsolyckor ökar. Det är att göra en stor poäng av en enskild färändring från ett år til ett annat. Den långsiktiga trenden är nämligen att allt färre dör på jobbet:

Notera dock att den fallande trenden möjligen verkar ha ersatts av en svag ökning de senaste åren.

Toppen 1994 är f ö varken den varma sommaren eller fotbolls-VM (vilket folk faktiskt gissat på). Det är Estonia.

Sverige 2008. En borgerlig majoritetsregering angrips av den socialdemokratiska oppositionen, som tycker att inflationen är för hög.
Inflationen är 3.4 procent.

Vlachos noterar att regeringen verkar svänga om etanolbilssubventioner - genom att börja sunventionera elbilar ännu mer:

En explosionsartad ökning av bilparkens storlek var inte riktigt vadman väntade sig av miljöpolitiken, men det är ju alltid festligt attbli överraskad.

Gissur noterar att belöningssystemen på universiteten leder till att vi får sämre lektorer:

(1) när du ger en ny kurs för allra första gången räknas inteuppstartskostnaderna in - du arronderas på samma sätt som när du gerkursen för öpmftonde gången (här finns lokala variationer); (2) om du,säg, underkänner 35 procent av studenterna på en tentamen, ja, då fårdu inga nya timmar för konstruerandet av den nya tentan eller tiden dettar att rätta dessa 35 procent på omtentan; (3) samma gäller givetvisom du skulle underkänna en uppsats, inga nya timmar för nästaexamination… [...] Baksidan på det är att vi

• riskerar att få utarbetade lektorer,
• får lektorer som med tiden inte orkar/vill upprätthålla högstandard på sina kurser, och helt enkelt av nöden blir sämre lärare samt
• lektorer som inte bara blir allt sämre lärare, utan fullkomligt struntar i att forska, för att de inte har tid med det…