Spuriösa samband – ett tredje roligt exempel någon?

Om jag någonsin skulle ge ut en poppig bok om samhällsvetenskap, är ett kapitel som skensamband självklart ett måste.

Två bra exempel har dykt upp på sistone:

1. När DN rapporterade att “TV-tittande kan orsaka för tidig död” på basis av forskning som inte helt korrigerat för stillasittande och diet. (Gör gärna en möjligen god gärning genom att “lyfta upp” artikeln på Newsmill om detta).

2. Studien som visar på ett samband mellan folater, som finns i frukt och grönt, och höga skolresultat, gav rubriker som ‘Här är maten som gör dig smart’ – trots att den uppenbara förklaringen att social bakgrund förklarar både matvanor och studieresultat (som Jonas Vlachos påpekar i Ystad Allehanda)

Men det sägs ju att det krävs tre bra exempel för att retoriskt driva hem en poäng. Så vad ska bli det tredje? Tips tages tacksamt emot!

Comments

[Martin]

Det var ju nyligen en studie som påstods visa att ju tidigare på morgonen en rökare tar sin första cigarett, desto sämre hälsa får de. Ska man röka bör man alltså istället försöka klämma in så många cigaretter som möjligt, säg, efter lunch.

Obs. Försöker slå ett slag för singular they i svenskan eftersom alla andra varianter är så hopplöst otympliga.

[Johan Lagerlöf]

Jag har ett tips som inte är alldeles uppenbart ett sken-orsakssamband, men det är ett möjligt sådant och den svenska tidningen (DN) ignorerar totalt den möjligheten. Det gäller sambadet mellan kaffedrickande och depressioner. Av bekvämlighetsskäl så självplagierarjag nu lite -- texten nedanför postade jag på min fb-sida för ett par veckor sedan (samma dag som jag hittade artiklarna). Som du märker så är mitt fokus mest på skillanden i analytisk nivå mellan de två artiklarna, och mindre på att bestämt påstå att det skulle vara ett sken-orsakssamband.

http://www.bbc.co.uk/news/health-15059266

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/kaffealskare-mindre-deppade

Två artiklar om samma nyhet. Den brittiska: försiktiga formuleringar, t o m i rubriken; diskussion både av vilka bakgrundsvariabler som forskarna har kunnat kontrollera för och av en alternativ (högst rimlig) förklaring som skulle kunna innebära att det påstådda orsakssambandet är nonsens; överlag en lite längre text som inte utgår från att läsaren är en idiot. Den svenska artikeln: kategoriska formuleringar; ingen diskussion om bakgrundsvariabler eller den alternativa förklaringen; forskarnas brasklapp som nämns på slutet blir obegriplig för läsaren och strax före påstås att studien trots allt ”visar” ett ”tydligt samband” (som implicit påstås vara kausalt). Varför ska svenska tidningar behöva hålla en så mycket lägre nivå? Dummare journalister? Dummare läsare? En mer segregerad brittisk mediamarknad?

[Benke]

Det finns några forskare som pratat om att jämlik fördelning av ekonomi leder till en massa förbättringar, på en faslig massa indikatorer.

[Martin]

Så har vi ju den där om att ett högt skattetryck ska leda till lägre tillväxt, den är en av mina favoriter ;-)

[Johan Lagerlöf]

Ytterligare ett exempel (och ett som är bättre än mitt tidigare) är det som jag tror du Andreas skrev om rätt mycket på den här bloggen för några år sedan. Det gällde sambandet mellan kvinnlig representation i företagsstyrelser och företagens vinster. Några företagsekonomistudenter hade skrivit en C- eller D-uppsats, och sedan publicerat en artikel på DN-debatt. Och när man frågade studenterna ville de inte ens låta en se uppsatsen.

[karinsthlm]

Du har ju själv skrivit om Jämlikhetsanden - vad tror du om det sambandet som ditt tredje exempel?

[Martin]

För alla som missat det: Jämlikhetsanden är alltså inte exempel på ett skensamband utan på brister i vetenskaplig metod och tolkning av resultat. Att ett samband finns torde däremot vara ganska okontroversiellt.

[Krölben]

Att barn som lyssnar på klassik musik i hemmet får bättre studieresultat är ett ofta förekommande exempel på spuriöst samband.

[bergh]

Vilken respons! Rökning tidigt på morgonen är möjligen favoriten hittills.

Klassisk musik och skolresultat: Klockrent. Men har någon verkligen hävdat detta på fullt allvar? Ens i svensk nyhetsmedia?

Ang jämlikhetseffekten: svårt att hävda att sambandet är ett skensamband uppenbart skapad av en utelämnad tredje faktor, ty vilken skulle denna faktor vara?

[Per]

Tycker att sambandet mellan att ha ett y-namn (Tommy, Conny, Ronnny etc) och låg lön och fängelsevistelser inte verkar helt kausalt. Förmodligen ger vissa sorters föräldrar sina barn dessa namn och influerar dem med gener och miljö.

http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/pojkar-som-fatt-y-namn-hamnar-oftare-i-kriminalitet

Magisteruppsatsen som använts antyder väl ändå att kausaliteten inte är helt given eftersom de inte kan hitta någon diskriminering.

http://arc.hhs.se/download.aspx?MediumId=1047

[pontus]

Jag såg ett lite roligt citat från någon aftonbladetskribent som var, angående ungdomsfotboll, trött på att "tjejerna skickas in på planen endast när det redan står 5-0". Schyman hade ju kunnat köra lite regressioner på det och dra slutsatsen att när tjejerna är på planen då vinner lagen med minst 5-0!

[Martin]

Angående rökningen, igen: En uppenbar policyimplikation är att de som inte förmår sluta röka bör uppmuntras att stiga upp tidigare på morgonen, utan att ändra sitt beteende i övrigt. Det är ju egentligen ofta så, att det finns interventioner som har stor betydelse för folkhälsan som är förhållandevis billiga. Kanske dags att koppla in Folkhälsoinstitutet?

[Neukölln]

Den gick en artikel i DN för någon månad sedan om de mest olycksdrabbade platserna i Stockholms trafik. Journalisten i fråga valde givetvis att låta Polisen och Trafikverket sköta det mesta i artikeln, blir liksom lättast så om man ska skriva om trafikolyckor. Läsaren uppmanas att köra extra försiktigt på de platser som är "farligast", alltså vägsträckor med högt antal trafikolyckor. Jag mailade författaren och frågade om det höga antalet trafikolyckor vid dessa platser kanske hade att göra med att det var mest trafik på samma platser (frågan var retorisk eftersom det redan står skrivet i artikeln) och om antalet olyckor per passerande bil kunder vara lägre än på andra platser. Jag fick inget svar.

I värsta fall är dessa platser säkrare än andra sträckor där mindre bilar kör. Om någon tagit artikeln på allvar kanske de tagit det extra lugnt vid de mest trafikerade sträckorna och sedan kört fortare på andra sträckor som egentligen innebär högre risk för den individuella föraren.

Sambandet antal bilar och antal olyckor verkar för svårt att greppa.

http://www.dn.se/sthlm/har-sker-flest-olyckor

[Henrik]

Sambandet mellan studieresultat och social bakgrund är sannolikt spuriöst. Kontrollerar man för intelligens försvinner ofta merparten av den sociala bakgrundens förklaringsvärde.

[Martin]

Socialdarwinist, javisst. Dags att plocka fram Heckman igen:

"Family environments of young children are major predictors of cognitive and socioemotional abilities, as well as of a variety of outcomes such as crime and health."

www.heckmanequation.org/system/files/Heckman%20Investing%20in%20Young%20Children.pdf

[Marcus]

DNs (i vanlig ordning) undermåliga vetenskapsjournalistik bjuder på icke underbyggd rubrik: "Hjärnan påverkas av antalet facebookvänner".

Först längre ner i texten skrivs en reservation om att man faktiskt inte vet vilken riktning kausaliteten går: "Forskarna är i dag inte säkra på om det är antalet digitala vänner som har påverkat hjärnan eller tvärtom."

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/hjarnan-paverkas-av-antalet-facebookvanner

[Magnus Persson]

En klassiker är ju annars antalet pirater vs. global uppvärmning.

[bergh]

Japp! Men vad är klassiker mot färska exempel som Aftonbladets rapportering kring vad Marucs påpekade:

http://www.aftonbladet.se/wellness/article13809263.ab

Rubriken är verkligen "Fler Facebookvänner får hjärnan att växa"

Texten är dock en smula ambivalent:

"Hjärnan kan påverkar fysiskt av antalet vänner du har på internetnätverket"

men det är nog en oavsiktlig effekt av Aftonbladets noggranna korrekturläsning (OBS ironi)