Om twitter och lite andra nyheter på bloggen

En kolumn är borta. Böckerna har fått en egen sektion. (Det slår mig om man bildar en kvot mellan antal böcker man skrivit och hur lite de sammanlagt sålt, torde jag vara svårslagen). På ett annat ställe samlas alla inlägg i en enda lång rad.

Men störst av allt: Jag har skaffat mig en twitter-strategi, som gäller sedan i förrgår. Det tog tid.

Först använde jag twitter som ett smidigt sätt att berätta för facebook och bloggen om jag befann mig i Malmö eller Stockholm. Men de som signade upp på twittrandet väntade sig nog något helt annat, oklart vad.

Nu har jag dock bestämt vad de kommer att få: Svaret på frågan vad en välfärdsforskare egentligen gör om dagarna.

En tweet om dagen blir det. Tror jag. Jag tänker välja ut det jag själv tycker är intressant. Men om merparten av dagen gått åt till att tampas med universitetets elektroniska reseräkningssystem, tänker jag inte dölja detta.

Som alltid med så kallade sociala media gäller att det nog framför allt är jag själv som är tycker det ska bli kul att se vad jag gör mitt liv.

De flesta gör därför nog klokast i att strunta i uppdateringarna på http://twitter.com/drbergh.

Fattiga länder behöver storskaliga jordbruk

Rationalisering av jordbruket är en nyckelfaktor för länder som vill bli rika. Hjälper biståndet fattiga länder med detta? Svårt att säga: En sökning på jordbruk på Sida.se, visar främst att jordbruket ska "utvecklas" eller "stärkas", och vem är emot det?

Vad som verkar vara någon form av linjeartikel av GD Anders Nordström och Lennart Båge, chef för FNs fond för jordbruksutveckling, är inte det minsta informativ (men desto fullare av snömos och floskler).

Däremot hittade jag en debattartikel av tre Afrikaforskare i Lund, som hävdar att det är

oroande att diskussionen om det västerländska jordbrukets
klimatpåverkan har spillt över i debatten om det afrikanska jordbrukets
utveckling. Risken är att man uppmuntrar en teknikfientlighet som låser
fast Afrikas befolkning i fattigdom ...

Romantiseringen av traditionell bondekunskap och drömmen om ett
jordbruk fritt från kemiska gödningsmedel köpslår på det här sättet med
de allra fattigastes livsvillkor.

Källa: Andersson, Djurfeldt & Jirström, 6 augusti i Sydsvenskan och på Sidas hemsida.

Intressant nog dyker fördröjning av jordbrukets rationalisering också upp som den kanske största nackdelen med fairtrade, enligt Helena Johanssons utmärkta rapport. Fairtrades krav på att jordbruksproduktionen sker demokratiskt och de produktionskopplade minimipriserna motverkar utvecklingen mot storskaliga diversifierade jordbruk. Ur rapporten:

För att långsiktigt nå en god inkomstutveckling hos jordbrukare i utvecklingsländerna krävs en omvandling mot färre, större och mer produktiva gårdar. Då måste strukturomvandlingen underlättas, så att mindre produktiva jordbrukare kan finna nya inkomstkällor medan produktiva jordbrukare kan expandera och utvecklas. I det här perspektivet är Fairtrades ansats med produktionskoppling och fokus på småskalighet statisk och kortsiktig.

Kanske är det inte småskaliga ekologiska jordbrukskooperativ som kommer att lyfta uländerna ur fattigdomen, utan storskaliga jordbruk med högteknologiska maskiner och kemikalier!

Årets julklapp: En rapport om fairtrade!?

Helena Johanssons rapport om fairtrade verkar onekligen vara ultrabra. Om hela rapporten är lika bra som de delar jag läst senaste halvtimmen, är den är en het kandidat till årets julklapp.

Ett citat:

 
Transfereringseffektiviteten i Fairtrade kan jämföras med att skänka en summa som motsvarar skillnaden i pris i butik för rättvisemärkt och icke-rättvisemärkt vara till en hjälporganisation med 90-konto. För att få använda ett 90-konto krävs att åtminstone 75 procent av de insamlade medlen går till avsett ändamål.

Om grossister/caféer har ett högt prispåslag på rättvisemärkta produkter är det mer effektivt för konsumenten, i termer av andel skänkta medel som når den tilltänkte mottagaren, att istället skänka en summa som motsvarar prispåslaget till en hjälporganisation med 90-nummer än att köpa en rättvisemärkt produkt.

Hur frivilligt är det att betala skatt i Sverige?

"Trots sina statliga regleringar och sin välfärdsstat och höga skatter, är den svenska ekonomin friare än många andra i världen [...] Jag tror också att hela arrangemanget, med skatter och allt, inte är mindre frivilligt (och förmodligen mer frivilligt) än mycket av det vi gör i USA"

Amerikanska ekonomen Tyler Cowen om Sverige i Neo. Kul att han går så långt och t o m diskuterar graden av frivillighet i de olika systemen.

Det påminner mig om när jag en gång talade för frihetsfronten och påstod att det det i viss bemärkelse är frivilligt att betala skatt i Sverige: Den som bara vill finnas till, krävs inte på någon statlig existenslicens eller dylikt. Det står var och en fritt att sova under en gran (men allemansrätten kräver att man flyttar varje natt), och leva på bär och fisk och frukt.

Det jag undrar över är hur långt man kan gå: Får man bygga sig en trädkoja, om man undviker att spika i trädet? Kan man grilla sig en hare om den dödas under lagliga former?

Vilka lagar blir de första man skulle komma i konflikt med om man försöker göra en opt-out från det svenska samhället? Och har Tyler rätt: Är Sverige i den här bemärkelsen mer fritt än USA?


Kosher för en nyliberal?

Gjorde regeln om tre poäng för vinst fotbollen mer spännande?

Our preliminary findings are that three points for a win does seem to boost football's excitingness, but that the improvement takes four to five years to take full effect.

ur Ayolott & Aylott, "A Meeting of Social Science and Football: Measuring the Effects of Three Points for a Win"

Läsvärt om fairtrade i Sydsvenskan

Livsmedelsekonomen Helena Johansson är klok om fairtrade i Sydsvenskan:

Den allvarligaste kritiken är att systemet med ett minimipris kopplat till odling av en bestämd gröda riskerar att förhindra en nödvändig strukturomvandling av jordbruket och ekonomin.
...
– Rättvisemärkt kan fungera som en nischmarknad för ett fåtal och inte som ett möjligt och mer rättvist alternativ till mer traditionell handel, vilket man kan få intryck av i reklamen, säger Helena Johansson.

...
– Det är just jordbrukets rationalisering som gjort att vi i den rika delen av världen har kunnat öka våra inkomster. Det är väldigt svårt att få en hög inkomst från en liten gård i ett utvecklingsland. 

Mer hos Niclas.

Återhämtning lagom till valet?

Från konjunkturinstitutet:

Provval i mp klart

Tomas Melin har hela listan. Min kärnfulla kandidatur renderade 9 poäng, plats 59 av 70. Tyvärr verkar jag ha missat provvalet i övriga partier, så möjligheten att kandidera för flera partier ser skral ut...

Carl B Hamilton om gasledningen

På newsmill. Gillar ffa följande profetia:

När gasledningen väl ligger där vid Gotland kommer kanske om några år lockelsen att bli övermäktig att bygga en grenledning till Sverige för import av tämligen billig fossilgas för användning i det befolkningstäta Mellansverige.

De som idag drömmer om massiv expansion av förnybar basel kommer att upptäcka att motstånd mot kärnkraft kan leda till att svensk industri och svenska hushåll på 2020-talet inte använder stora mängder vindkraft, bioenergi, vågkraft eller solenergi, utan att man istället ser sig tvingad att öppna för import och storskalig användning av billig rysk gas när dagens reaktorer tjänat ut.

Poängen med utbildning

Höll i förrgår ett föredrag för EFL på rubricerat tema. Inga powerpoints, men väl ett ark med anteckningar. Betvivlar att detta är användbart för någon annan än undertecknad

större bild

Roligt om behovet av en vaccinationsfabrik

Jonas Vlachos skriver på ekonomistas om vaccination, och förslaget att bygga en statlig vaccinationsfabrik. Argumentet är att vinstmaximerande monopolföretag inte kommer att vilja släppa vaccinet tidigt, eftersom en utebliven epidemi minskar möjligheten till framtida intäkter.

I det här fallet talar alltså nationalekonomisk teori ganska tydligt för statliga ingripanden i ekonomi. Men idén verkar inte få särskilt stort genomslag. Signaturen Kurts kommentar är rolig:

Regeringen begravde omedelbart utredningen om en nordisk vaccinfabrik när man kom till makten efter valet. Och det kommer inte heller bli aktuellt i framtiden, i stället löser man nog ev framtida pandemier, genom att utvidga arbetslinjen, och endast ge samhällsservice åt den arbetsföra befolkningen

Om Göteborgs remissvar i Prop. 2009/10:46 Oberoendet i den kommunala revisionen

Nu föreslår regeringen att kommunala revisorer, som enligt kommunallagen ska granska inte bara den kommunala verksamheten i allmänhet utan också "särskilt pröva hur de av fullmäktige utsedda förtroendevalda har utfört sitt uppdrag", inte själva ska kunna sitta i kommunfullmäktige.

En rimlig förändring kan tyckas. Och det tycker också de flesta remissinstanser. Utom då vissa kommuner. Argumenten:

Arvika kommun: "det är av vikt, för att en kommunal revisor på ett bra sätt ska kunna fullgöra sitt uppdrag, att denne är väl förtrogen med de speciella villkor som kommunpolitikerna arbetar under."

Sundsvalls kommun anför "att det redan i dag kan vara svårt att rekrytera revisorer,"

...och så min favorit:

Göteborgs kommun "påpekar att en inskränkning av valbarheten ofrånkomligt kommer att reducera antalet kandidater med kommunal förankring och erfarenhet."

Nyckelord här: kommunal förankring och erfarenhet.

Ska vi gissa att Göteborg hanterar lagändringen genom att utse före detta fullmäktigeledamöter till revisorer? På så sätt behöver inte viktiga värderingar som "kommunal förankring och erfarenhet" behöver offras bara för att någon nitisk minister insisterar på oberoende revision...