Senaste poster
Populära


söndag
jun292014

Mitt visbyprogram

Dags att åka till Almedalen igen (enligt den nya principen att jag åker vartannat år).

Schemat:

Tisdag, 0830,  Centerpartiets ekonomiska seminarium, 0830. Sävesalen på Gotlands Museum (Strandg 14). “Centerpartiet diskuterar med ledande experter strukturreformerna som skapar jobb och bättre matchning”

Tisdag 0900, SEBs välfärdsseminarium. St Karins kyrkoruin, Stora Torget 2. Här börjar min del kl 11, vilket gör att jag tyvärr missar Henrik Berggrens, som ska berätta “berättar om de avgörande ögonblicken i välfärdshistorien, dem som har lett oss dit vi är idag.” I mitt pass “tar vi oss an den synbara paradoxen att alltfler upplever att välfärden försämras samtidigt som de som räknar kronor och ören menar att vi aldrig satsat mer på välfärden än nu”

Tisdag 16.00, Almegas seminarium “Almegas seminarium Hur sänker vi trösklarna till jobb? - lönebildningens betydelse för en inkluderande arbetsmarknad” där jag och Agneta Berge kommenterar en rapport av Li Jansson. Almegatältet, Wisby Strand Congress & Event.

Onsdag 12.30, Svenskt Näringsliv, Bolaget, restaurang, Stora Torget 20. hur förbättrar vi matchningen på arbetsmarknaden?

Torsdag, SVT Pers hörna: Vad kan vi lära av historien? “Vad kan vi lära av historien? Kan Lehman Brothers-krisen upprepas? Kan det bli ett nytt världskrig? Har världen förändrats så mycket att historiska erfarenheter inte är så lönsamma längre?”  Jag och Henrik Berggren diskuterar m Per Malm (ser nu att SVT tycks tro att jag är vid Örebro universitet. Nu får jag bannor av Henrik Killander…)

och slutligen…

Fredag, kl 1000. Uppsala universitet, Campus Gotland, Cramérgatan 3 (tidigare Högskolan) [ur detta tycks vi lära att Högskolan i Visby inte finns längre och gått upp i UU??],

Spelar samhällsvetenskapen någon roll? en veritabel explosion av tyckare och metadebatt:

“Är samhällsvetenskaplig forskning enbart av akademiskt intresse? Hur bör den kommuniceras för att komma till störst nytta? Bör samhällsvetare ta större plats i debatten?”

feat. bl a Anders Sundell, Marika Lindgren-Åsbrink, Ulf Bjereld (!) och många andra.

Sex grejor totalt (om jag inte glömt något, säg gärna till om du misstänker att så är fallet…) och inget där jag riskerar bli upprörd vad jag kan se. Efter fredagens sista övning torde det vara dags för wimbledonsemifinal på Oleary’s (Federer – Nadal kanske?).

I övrigt tages tips på vad jag inte borde missa gärna emot i kommentarsfältet!

tisdag
jun172014

Dagens seminarium om invandrare på arbetsmarknaden

Dagens Fores-seminarium var både intressant och frustrerande. Erik Ullenhag insisterade på att räkna antalet jobb i absoluta tal snarare än som andel av arbetskraften eller befolkningen. Både Ullenhag och LOs Ulrika Vedin talade mest om andra faktorer än de som framkommer i analysen i artikeln i Ekonomisk Debatt. Erik talade om sådant regeringen gjort (etableringsreformen, restaurangmomsen mm), Ulrika talade mycket om arbetsgivare som kräver för mycket och betydelsen av sociala nätverk.

Det kan naturligtvis ligga en hel del i dessa faktorer (och många andra), men det ändrar inte det faktum att länder där kollektivavtalen täcker en större del av arbetsmarknaden är länder som har mindre inkomstspridning, men också har större arbetsmarknadsgap mellan inrikes och utrikes födda. Detta mönster verkade Erik och Ulrika inte jättesugna på att diskutera.

google drive ligger min presentation, som även bäddas in här. Här är det underliggande datamaterialet för den som vill bygga vidare på analysen.

Seminariet kommer att sändas på SVT torsdag 19/6 1230

lördag
maj312014

Media om ED-artikeln

Min artikel i Ekonomisk Debatt om invandrare på arbetsmarknaden fick gott genomslag på ganska kort tid – och (än sålänge) mestadels medhåll:

DNs huvudledare:

Från fackligt håll finns absolut ingen vilja att tillåta mer av låglönejobb. I ett politiskt klimat där alla partier kämpar om att vara den svenska modellens främsta försvarare finns heller ingen vilja att utmana facken. Men när valrörelsen är över måste ansvarsfulla politiker våga utmana det system som håller stora grupper utanför arbetsmarknaden.

Per Gudmundson i Svenskan avslutar snarlikt:

Sverige ser ut att förbli i OECD:s integrationsbotten, så länge den politiska debatten inte förmår att komma längre än till slagord om utbildning eller diskriminering.

Peter Santesson i Dalarnas Tidningar:

Bergh konstaterar lågmält att det kan finnas en väg mot minskade arbetsmarknadsgap, men den ser ut att gå via minskade kollektivavtal (det vill säga minskad facklig makt) och ökad inkomstspridning. Det är en politiskt obekväm väg, inte minst i Sverige.

Iakttagelsen är korrekt. Men kanske är bekvämlighet inte riktigt rätt nyans här. Jag skulle snarare säga att den vägen antagligen vore direkt kontroversiell bland befolkningen.

Jag blev också intervjuad av Henrik Torehammar i P3 (lyssna här) , en intervju som underligt nog slutar med att hans sidekick Paloma – som varit helt tyst under hela intervjun – berättar att hon inte förstått vad jag kommit fram till.

tisdag
maj272014

I ekonomisk debatt om integrationen av invandrare på arbetsmarknaden

Min ECIPE-rapport förra året har utvecklats till en artikel i Ekonomisk Debatt.

Ur abstract:

De förslag som är mest populära bland de svenska riksdagspartierna för att minska utlandsföddas utanförskap på arbetsmarknaden är att bekämpa främlingsfientlighet och höja de utlandsföddas utbildningsnivå. En jämförande analys av OECD-länderna tyder dock snarare på att länder med stora arbetsmarknadsgap kännetecknas av omfattande kollektivavtal och generösa sociala skyddsnät. Länder med mindre arbetsmarknadsgap har också högre inkomstspridning. Vägen mot minskade arbetsmarknadsgap i Sverige tycks således vara politiskt obekväm, då den sannolikt innebär minskad
facklig makt och ökad inkomstspridning.

Några skillnader gentemot vad jag tidigare skrivit:

I ECIPE-rapporten studeras kvoter, medan ED-artikeln studerar täljare och nämnare separat. Således syns exempelvis att länder med mer täckande kollektivavtal har både högre arbetslöshet bland utlandsfödda och lägre arbetslöshet bland födda inom landet.

ED-artikeln visar att det tycks finnas en trade-off, sådan att att länder med små arbetsmarknadsgap har större inkomstspridning.

I ED-artikeln testas också några nya tänkbara förklarande variabler: OECDs social expenditure, ett index för integrationspolitiken (Mipex, vari Sverige klarar sig jättebra) samt asylinvandringstryck (asylansökningar per capita). De två förra förklarar inte mycket, medan asylmåttet spelar viss roll.

Här är analysen för arbetslöshet:

image

Här är analysen för sysselsättning:

image

Slutligen: Här är data i excel-format för den som vill testa egna specifikationer.

torsdag
maj222014

McCloskey om betydelsen av kapital (relativt liten)

Jag gillar McCloskeys konsekventa strävan efter att se den stora bilden. Size matters. Ur the spectator:

She [McCloskey] doesn’t even like the word capitalism, on the grounds that capital is not what got us where we are today. ‘If Scotland is trying to become Holland, then capital accumulation is how to do it. That will double your income, maybe triple it.’ But for her, that sort of accumulation is a scratch-card-sized prize — and the lottery jackpot beckons. She enthuses about the Great Enrichment of the 19th century.

‘What happened, understand, is not 100 per cent growth, but anywhere from 2,900 per cent growth to 9,900 per cent growth. A factor of either 30 or 100.’

That jump in incomes came about not through thrift, she says, but through a shift to liberal bourgeois values that put an emphasis on the business of innovation.

onsdag
maj142014

Ruist på SVT-play om hur det blev med den sociala turismen

SVT-play finns en diskussion mellan forskaren Joakim Ruist, Katrine Kielos och Tove Lifvendahl som är sevärd, inte minst pga Ruists intressanta sammanfattning av hur det gick när Sverige efter många politiska turer tillsammans med Storbritannien och Irland valde att inte tillämpa övergångsregler för arbetskraftsrörligheten inom EU.

onsdag
maj142014

Symposium om forskningens samhällsansvar - minnesanteckningar

Igår var jag på ett heldagssymposium i Lund, anordnat av Kung. Fysiografiska Sällskapet (!). Tema: Forskningens samhällsansvar. Presentationerna gav upphov till många tankar, så här följer de sedvanliga minnesanteckningarna (fakta helt overifierade):

Inledning av Ulf Körner & Peter Sylwan:

  • Tycho Brahes forskningsanslag motsvarade 1% av BNP.
  • Kemister smakar på det mesta
  • Ett pollenkorn av vete rymmer 18 Mb data lagrade i dna

Claes Dahlgren: Hur och när ska forskningskvalitet bedömas för att ge god utdelning?

  • VR liknar alltmer en myndighet för verksamhetsstyrning
  • Olyckligt att medel anslås i stor utsträckning på basis av planerad forskning - leder till att forskare anlitar konsulter för att skriva ansökningar.
  • Bisarrt att VRs procedurer kan innebära att varje ansökan läses av endast en sakkunnig.
  • Bättre att anslå på basis av tidigare prestationer

Lennart Thörnqvist om fusionsforskning

  • Fusionsforskning kan vara vår tids alkemi
  • ett politiskt projekt som var det enda konkreta resultatet av 80-talets toppmöten mln USA och Sovjetunionen
  • En jätteanläggning som ska byggas har blivit gravt politiserad, stöd levererar i form av kabel snarare än pengar, och supraledarna måste komma från bl a Kina, Japan, USA och EU

Sten Stymne: Är motståndet mot gentekniken på växter ett brott mot mänskligheten?

  • Greenpeace grundare hoppade av organisationen pga dess motstånd mot GMO. (NB: verkar onekligen stämma)
  • En av de största globala utmaningarna är att ge föda åt ytterligare 2 miljarder på existerande åkrar, utan att avverka mer regnskog. GMO gör detta mycket enklare.
  • Efter 20 års användande har inga negativa hälsoeffekter funnits, men dessa forskningsresultat inte haft någon som helst effekt på den allmänna opinionen.
  • Annika Åhnberg gjorde en klok invändning: Motstånd mot GMO minskar knappast av att rikta kritik mot hela idén om ekologisk odling. Två bra inslag i ekologisk odling är crop rotation och mindre/bättre bekämpningsmedel.
  • Sedan 2005 har Sverige ett mål på 20 procent ekologisk odling inom Sverige. Inför detta beslut gjordes ingen miljökonsekvensbeskrivning.
  • Ja, det finns gifter i maten. Dagens analysmetoder gör att även extremt små mängder kan detekteras. Skilj på existens och storlek! Äpplen är farliga först vid konsumtion av 400 kg dagligen.

Bo Rothstein: Vad får forskaren säga?

  • Cole: The great american university är en bok att kolla upp 
  • Bo sade till mig att det enda ekonomer numera är eniga om är en metodmässig verktygslåda, vilket jag höll med om. Jag avstod från att säga något om statsvetare och fyrfältsmatriser.
  • Bo presenterade en fyrfältsmatris av statsvetare i två dimensioner: publicerar sig flitigt vetenskapligt och sådana som syns ofta i media. Endat tre gör båda, medan 17 resp arton gör det ena men inte det andra. Enighet rådde om att det största problemet är att de flesta varken publicerar sig vetenskapligt eller syns i massmedia. Anders Sundell gavs credit för dessa siffror.
  • En publikfråga undrade om det faktum att de enda som påpekar att den globala uppvärmningen tycks ha avstannat (de senaste 18 åren) är pensionerade forskare, beror på att de inte hänger med i forskningen eller på att de inte behöver vara följsamma längre.

Ulrika Sahlin: När beslutsfattare knackar på - att vara beredd att ge ett vetenskaplig svar

  • När forskare uttalar sig kan det vara klokt att vara Bayesiansk. Dock är det mycket svårt att lära sig Bayesiansk sannolikhetsteori vid Lunds universitet.

Ulf Ellervik: Populärvetenskap eller vetenskaplig popularitet?

  • När 8 doktorander i kemi fick frågan från en journalist om det är sant att coca cola kan användas som rostborttagningsmedel, valde alla att bolla frågan vidare till någon annan - trots att frågan är i det närmaste trivial (även för mig som läste kemi senast på gymnasiet: coca cola är surt och bör således fungera, dock sannolikt inte kostnadseffektivt).
onsdag
maj072014

Sökes: forskningsöversiktsartikel om kolonialismens betydelse för västvärldens välstånd

Här är en intressant text av Mattias Svensson om Podcasten Flumskolans drift med Johan Lundbergs bok Ljusets fiender.

I korthet: Flumskolans Po Tidholm och Johannes Klenell påpekar att när Johan Lundberg skriver om "den oerhörda expansion som präglade västvärlden under andra halvan av 1800-talet” har han glömt tre saker:

  • kolonialismen
  • "att hela det där välståndet byggde egentligen på en helt oreglerad arbetsmarknad som förslavade massorna"
  • "att det här förnuftet och bildningen och upplysningstanken existerade i en litenlitenliten elit." 

Svensson påpekar att kolonialismen spelade en mycket liten roll för utvecklingen, bl a för att utvecklingen i flera fall kom först och var en förutsättning för kolonisering snarare än tvärtom, att perioden sammanföll med slaveriets avskaffande och stigande reallöner för första gången på 600 år, samt slutligen att upplysningstanken förvisso började hos en elit med snabbt spred sig till allt fler.

Min fundering: Bortsett från de uppenbara problemen med kolonialismen, har den inneburit att många än idag har en skev bild av vad som skapat de flesta rika länders välstånd. Detta ger i sin tur problematiska analyser av vad som bör göras för att minska fattigdomen i världen idag.

Svenssons källor är Phelps och McCloskey. Jag är inte säker på att dessa är trovärdiga i målgruppens ögon. Dessutom är ffa McCloskeys böcker tegelstenar. Finns möjligen en kort forskningsöversikt i ämnet kolonialismens betydelse för västvärldens välstånd?

Kanske ska jag ha en ruta om ämnet i nästa version av Den kapitalistiska Välfärdsstaten.

lördag
apr262014

Krönika om social rörlighet

I den fördelningspolitiska redogörelsen i vårbudgeten görs något intressant och lovvärt: Man räknar på social mobilitet i Sverige. Bland det mest intressanta är beräkningarna av hur vanligt det är att någon är kvar i lägsta decilen efter 5 år. Denna beräkning görs för perioden 1995-2000 och 2007-2012.

 Intressant nog har uppåtrörligheten minskat: Numera är uppemot 50 procent kvar i den lägsta decilen efter fem år, jämfört med 40 procent på 90-talet.
NewImageDet är lovvärt att denna statistik tas fram men det är tråkiga nyheter att rörligheten minskar.

torsdag
apr242014

Fungerar friare, icke-traditionell matematikundervisning bättre?

I Economics of Education Review är en artikel på väg ut som undersöker effekterna av en matematikundervisningsreform i Kanda. (gratis wp-version).

Här är artikelns highlights:

• We evaluate the effects of teaching method reform on math scores in grades 2 to 10.

• Evaluation based on a natural experiment implemented in the early 2000'sin Canada.

• Impact estimated for the distribution of scoresand mean scores.

• Strong negative effects estimated on all points of the distribution and means.

• More negative effect obtained in the later grades of high school.

Genom det experimentella upplägget anser alltså författarna att de hittat orsakseffekter. Utfallet mäts dock med betyg snarare än provresultat, men effekten är alltså tydligt negativ för både duktiga och mindre duktiga elever.

Då undrar man såklart: Vad var det för reform? Den innebar att traditionell matematikundervisning ersattes av en ny metod,

...designed to enable students to “find answers to questions arising out of everyday experience, to develop a personal and social value system, and to adopt responsible and increasingly autonomous behaviors”. […] In the classroom, students were expected to be more actively involved in their own learning and take responsibility for it. Critical to this aspect was the need to relate their learning activities to their prior knowledge and transfer their newly acquired knowledge to new situations in their daily lives. “Instead of passively listening to teachers, students will take in active, hands-on learning. They will spend more time working on projects, doing research and solving problems based on their areas of interest and their concerns. They will more often take part in workshops or team learning to develop a broad range of competencies.”

Det låter ju bra, men det var det alltså inte. Dessutom låter det för en lekman ganska likt den trend som rått inom svensk skola ett bra tag.

Kanske är matematik ett ämne vars inlärning till viss del faktiskt främjas av att tyst lyssna på en lärare?  

torsdag
apr172014

Göteborgs universitets oseriösa rubriker

Rubrikmakarna på Göteborgs universitet tycks ha varit framme igen:

Rubrik: Sverige tjänar på oreglerad invandring

Faktiskt resultat: Den genomsnittlige invandraren från Rumänien eller Bulgarien, som kom till Sverige under ländernas första fyra år av EU-medlemskap, utgjorde 2011 en nettovinst för den svenska offentliga sektorn på 30 000 kronor.

Här är en annan klassiker:

Rubrik: Skolans avreglering orsak till att alltfler unga kan tänka sig diktatur

Faktiskt resultat: Andelen som kan tänka sig diktatur förklaras i regressioner bäst av individens utbildning.

onsdag
apr092014

Munk och Sachs i ECONtalk

Podcasterna på Econtalk är ofta intressanta. Särskilt intressant blir det när Nina Munk (författare till The Idealist, i vilken Jeff Sachs beskrivs på ett inte helt smickrande sätt)  intervjuas i ett program, och Jeff Sachs ber om att få komma för att försvara sig i ett senare, extra långt, program.