Nu presenteras den raffiga rapporten om värnskatten!

På Almega i Almedalen presenterar jag 0830 en rapport om värnskatten och fördelningspolitiken.

Som en sneak preview kommer här ett diagram ur rapporten. Det visar hur Gini-koeficienten skulle ha sett ut i Sverige om vi inte hade infört värnskatten.


Som framgår, är skillnad helt försumbar: Värnskatten syns först på Gini-koefficientens tredjedecimal.

Om vi däremot hade haft ett jämnare kapitalägande, och därmed jämnare spridning av reavinsterna, hade vi som synes haft betydligt lägre ojämlikhet.

Länk till rapporten på Almegas hemsida kommer snart!

Tre tankar om fildelning

1. Äganderätten är uppenbarligen inte absolut på det sätt vissa nyliberaler hävdar. Hade den varit det, hade det varit uppenbart hur upphovsrätt och copyrightlagar ska konstrueras.

Nu pågår istället en debatt om hur äganderätten till exempelvis sånger ska se ut. Det visar att människor i en kollektiv beslutsprocess bestämmer hur äganderätten ska se ut och hur den ska upprätthållas. Locke och Nozick känns inte längre särskilt relevanta.

2. Jurister borde lära sig att alla som vet att de bryter mot lagen inte nödvändigtvis tycker att de gör fel.

3. En nyckelfråga är följande:

Är det faktum att en viss lag eller institution är kostsam eller näst intill omöjlig att upprätthålla ett giltigt argument mot dess normativa önskvärdhet?

Inför socialdemokraternas ekonomiska seminarium

Korspostat från Makthavare.se
--------------------------------------
Det fanns en tid då socialdemokraternas ekonomiska seminarium var långt, påkostat och hyste internationella tungviktare inom antingen politik eller ekonomi. Senast var 2006, då affischnamnet var franske presidentkandidaten Ségolène Royal. Årets seminarium har inte riktigt samma stjärnglans.

Platsen är Wisby Strand 10-12 på tisdag, och årets tema är "Full sysselsättning." Panelen består av:

Henry Ohlsson, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Anna Thoursie, utredningschef på Kommunal.
Allan Larsson, f d finansminister, och [[Thomas Östros]]

Vad kan sägas om detta? Henry Ohlsson är en stabil, ganska mainstream och föga radikal nationalekonom. Skrev för tre år sedan i Ekonomisk Debatt om strukturomvandlingens fördelar och hur den bäst underlättas. Nyanserat och läsvärt - hela artikeln här.

Anna Thoursie brukar också vara klok och nyanserad. Båda är dock åsiktsmässigt säkra kort för socialdemokratin. Övriga två tarvar knappast någon mer ingående presentation.

Socialdemokraterna verkar i år ta det säkra och tråkiga före det osäkra och spännande. Det känns som väldigt länge sedan Lundaekonomen Anne-Marie Pålsson 1993 var inbjuden till s-seminariet och startade den så kallade pig-debatten som pågår än idag.

Ris och Ros till Sydsvenskan

Hanna Younes har idag en läsvärd och välskriven historia om Amir från Rosengård, som rymmer flera lärdomar om segregation och sociala problem.

Mindre läsvärt är Sarah Nylunds och Martina Glimbergs "avslöjande" att Skånes politiker ofta tar bilen till sina möten. Orkar man inte granska den förda politiken kan man ju alltid beställa ut reseräkningar och citera politiker som säger "Ehh..." Notera även att en resa på en timme med Skåneexpressen (byte i Brösarp) påstås vara gratis för Henrik Fritzon (s) bara för att killen har ett tjänstekort. Suck.

Inför Visby: Ett självcentrerat program

Program för visbyveckan för mig är äntligen sammanpusslat:

Onsdag 1 juli, 10.40-11.45, Vägar till arbete, TransportNäring i samverkan, Clarion Hotel Wisby, Spegelsalen
Onsdag 1 juli, 13-15 Ekonomiklubben , Fores. 1: Finanskrisen nu och då – vad kan vi lära? 2: Baltikumkrisen. Högskolan, Cramérgatan 3, ”D20”
Onsdag 1 juli kl 20- Sverige efter krisen: pub. Ratio. Jag, Annie Johansson (c) och Luciano Astudillo (s) Gotlands Bryggerier, S:t Hansgatan 47
Fredag 3 juli 0830-1000 Vem värnas av värnskatten? Almega, Hästgatan 12
Fredag, 3 juli 12-13.30, Framgångsrik bostadspolitik i Stockholm, Moderaterna, Restaurang Friheten, Strandgatan 6

Höjdpunkter ovan är naturligtvis seminariet om värnskatten och fördelningspolitik samt Ratios pub efter Sahlins tal på onsdagen. Idéer om vadtusan jag ska säga om Baltikumkrisen tages tacksamt emot.

Vidare hoppas jag bevista och möjligen även bevaka åtminstone följande:

tisdag 30 juni, Socialdemokraternas ekonomiska seminarium, wisby strand 10-12.
torsdag 2 juli, 10-11 Krishanteringens statskonst. Ratios Peter Santesson-Wilson samt mäktiga moderater och sossar. Bolaget, Stora torget
2 juli Främlingsfientligheten i Sverige. Sensus feat. Gissur Erlingsson, Högskolan, Cramérgatan 3, ”D24”
Fredag 3 juli, 14-1530, Alliansens ekonomiska seminarium, biograf borgen.

NB1: På måndagen är det dock Söderling-Federer som gäller. Det finns en sportbar nära donners plats.
NB2: Under veckan skriver jag en del här, på det som tidigare och möjligen fortfarande kallades almedalsbloggen.

Krönika om jobbavdragets obegriplighet och behovet av en ny skattereform

i (bland annat) Motala och Vadstena Tidning. Brutalt kortad genom att sista delen helt sonika klippts bort, lustigt nog. Men nyckelmeningen om jobbavdraget finns med:

Jag har bett anställda på finansdepartementet förklara systemet för mig. De har svarat med att be om i första hand ett excelark och i andra hand en griffeltavla.

Flygplatsböcker

Flygplatsböcker
Originally uploaded by dirbergh

Från flygplatsen i Boston.

Nudge, God is not great, in defense of food, how randomness rules our lives (undertitel) med flera...

Tänkbar gemensam nämnare: Vetenskaplighet. Kanske.

Livegranskning av partiledardebatten i riksdagen...

är färdig, och kan beskådas här. Intressant upplevelse.

Bästa vetenskapliga tidskrift alla kategorier...

Att rangordna publikationer i vetenskapliga tidskrifter är inte lätt. Varje ämne brukar ha några solklara topptidskrifter, men när man ska jämföra över ämnesgränser blir det svårare. Nåväl, på www.journal-ranking.com kan man sortera enligt olika kriterier och inom olika kategorier. Tuffast är såklart att välja sammanvägd ranking för alla ämnen. Äntligen en objektiv skala vid dessa jämrans akademiska tjänstetillsättningar!

Så till de oundviliga frågorna, som jag lurat fram svaren på:

Vilken är den finaste tidskriften? Svar: ANNUAL REVIEW OF ASTRONOMY AND ASTROPHYSICS
Va? Är det inte Nature? Svar: Den kommer först på nionde plats.
Vilken är bästa ekonomitidskrift? Svar: Econometrica, plats 13.
Va? Är det inte American Economic Review? Svar: Nix, den kommer på plats 74.
Är AER bättre än APSR? Svar: Ja. Men det är jämnt; statsvetarnas flaggskepp driver in på plats 76.
Vilken tidskrift är sämst, alla kategorier? Svar: Sociogical Methodology. Men sistaplatsen är delad, och rymmer även "Cement, concrete and aggregates" samt "Canadian journal of remote sensing", med flera.
Hur långt räcker European Economic Review? Svar: Plats 495. Inte helt övertygande. Jag tröstar mig med att Sociological Methodology ligger på plats 8023...

En tentafråga och en kommentar

DN skriver om avgiftsförändringar i akassan:

När [avgifts]skillnaderna ökar lämnar många a-kassor med högre avgift och vissa som kan välja går över till en billigare. Därmed förstärks trenden med ännu sämre ekonomi för de svagare kassorna.

Vad kallar vi det fenomenet?

Artikeln är ganska tafflig eftersom den inte förklarar bakgrunden till avgiftsskillnaderna. Idén är att vissa fackföreningar tidigare kunnat driva igenom för höga löner utan behöva ta kostnaden för den resulterande arbetslösheten. Nu har kassor med hög arbetslöshet högre avgift, vilket ger facket incitament att hålla nere lönekraven. Detta är i vart fall tanken, vilket man inte lär sig av DN-artikeln.

Som överkursfråga kan man resonera lite kring hur väl mekanismen fungerar i praktiken. Vad händer om om arbetslösheten beror på strukturomvandling? Funkar mekanismen bättre eller sämre om akassan är obligatorisk?

Är västra hamnen uttryck för ett kapitalistiskt system?

Reclaim the streets-demon i västra hamnen verkar ha gått livat till. Sydsvenskan rapporterar:

Reclaim the streets håller tal. "De rika har det bra här i Västra hamnen medan de fattiga bor på gatan." "Västra hamnen är ett uttryck för ett kaptialistiskt system". De boende buar.

Är västra hamnen verkligen ett uttryck för ett kapitalistiskt system? Låt se:

1. På kockumsområdet bedrevs olönsam varvsverksamhet till långt in på 80-talet tack vare politiska ingrepp. I ett kapitalistiskt system hade detta inte fått kosta alla svenskar åtskilliga miljarder i subventioner och fallande valutakurs. Det rådde i allt väsentligt enighet över blockgränsen kring denna beklagliga politik.

Sedan låg där en SAAB-fabrik ett tag. Kommentar överflödig.

2. När politikerna sent omsider bestämde sig att det skulle byggas bostäder, var det plötsligt oerhört bråttom. Beslut och bostäder stressades fram för att sätta Malmö på kartan med en jippoartad bomässa. Än en gång rådde enighet över blockgränsen bland Malmös kommunpolitiker.

Än en gång var projektet allt annat än kapitalistiskt, och rejält med skattemedel plöjdes ner i byggen som jag inte är expert nog att kalla fuskbyggen, men väldigt mycket har fått repareras i efterhand.

Däremot har demonstranterna rätt i att de rika har det bra i Västra hamnen medan de fattiga (nåja, inte alla fattiga men låt gå) bor på gatan. Men det gäller väl i alla stadsdelar?

Om genuscertifiering vid Lunds universitet

Har med stort intresse läst "slutrapport från projektgruppen för genuscertifiering" från Lunds universitet. Nio mycket intressanta sidor som alla anställda vid LU borde ögna igenom. Rapporten avslutas med att antal konkreta förslag på hur genuscertifiering kan gå till enligt gruppen (som uppenbarligen haft rejält med resurser då de kunnat anställa en särskild projektsekreterare).

Några exempel på kriterier:

Problematiseras kursplanerna med avseende på genus? Tas genus upp i examinationen? Beaktas genus i kursutvärderinger?

Detta leder osökt till frågan: Exakt vad avses med genus? Det behandlas naturligtvis i rapporten, närmare bestämt så här:

Genusbegreppet
Begreppet genus (eng. gender) har under de senaste decennierna kommit att användas inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning som en relationell term för de sociala och kulturella processer som skapar föreställningar om både kvinnor och män. Kvinnligt och manligt uppfattas i genusteoretiska sammanhang som sociala och kulturella fenomen, föränderliga i tid och rum.

Genus är följaktligen ett analytiskt begrepp som ligger till grund för ett kunskapsområde som uppehåller sig kring frågor om hur uppfattningar om kön konstrueras och reproduceras i en samhällelig kontext. Dessa idéer är av grundläggande betydelse för förståelsen av de villkor vi lever, och har levt, under. Samtidigt bör dessa föreställningar också relateras till andra sociala kategorier som klass, etnicitet och sexuell läggning (jfr Lewander & Jordansson 2000:10). Genusbegreppet har ersatt de äldre och snävare termerna könsroll, socialt kön och sociokulturellt kön.

Ok. Och så tar vi en certifieringspunkt igen:

Har kursplaner och andra styrdokument setts över med avseende på genus och
har detta synliggjorts för studenterna?"

Det är inte lätt att förstå exakt vad det innebär att "se över" en kursplan "med avseende på" genus som det definierats ovan. Om detta är något som universitetet centralt ska lyckas sprida i hela organisationen, borde det inte vara

a) lättare att begripa för icke-genusteoretiker, och
b) inte fullt så snävt?

I ett kommande inlägg ska jag försöka avkoda genusdefinitionen ovan.