16 feb 2012, kl 23:20 | Samhälle och politik Massvaccinering räddade sex liv, berättade svenskan igår. Ska det läsas som bara sex liv, eller hela sex liv? Funderade på att skriva något om detta, men det blev en konversation med professor Schultz istället. Samt ett test av möjligheten att länka till twitterkonversationer.
12 feb 2012, kl 15:04 | Lite väl akademiskt, Världshistorien Läser då och då i Daniel Dennets bok "Darwin's dangerous idea". Figuren nedan återfinns i kapitlet som diskuterar den kritiserade boken "Evolution: a theory in Crisis" av Michael Denton.
Dentons poäng är (förenklat) att livet inte kan ha uppstått av en slump. Ett argument är att det är extremt osannolikt att aminosyror av en slump bildar proteiner som av en slump bildar en cell. Darwin var tydligen mer förtjust i att förklara hur evolutionen fungerar när den väl kommit igång än att diskutera hur allt började. Enligt Dennet blev Darwin aldrig mer specifik än att livet mycket väl kan ha uppstått i en varm liten pöl ('a warm little pond', s 149).
;)
Följande förbryllar mig: Vad jag sett, har evolutionens försvarare inte påpekat att det förvisso är extremt osannolikt att en cell bildas av en slump. Men med tanke på hur många aminosyror och annat som flöt omkring i pölen, och hur länge flytandet pågick, vore det mer osannolikt att det aldrig skulle bildas proteiner. I själva verket borde sannolikheten att det någon gång bildas ett protein av en slump gå mot ett när tiden går mot oändligheten. Och när det väl bildats proteiner verkar det osannolikt att dessa aldrig skulle bilda en cell.
Men jag är långt från hemmaplan nu, kanske har jag missförstått något om peptidbindningar?
bergh
Miller-Urey-experimentet om hur aminosyrorna kunde uppstå.
11 feb 2012, kl 18:41 | Samhälle och politik, gnäll, pensioner ...men i år får jag hjälp av en utmärkt artikel i Fokus. Där framgår att pensionsmyndigheten fortfarande inte tror sig kapabel att förklara för folk hur fiffgt det är med ekonomisk tillväxt:
Anledningen till att myndigheten ändå räknar utan tillväxt och inflation i sina prognoser är strikt pedagogisk.
– Skulle vi anta ett par procents tillväxt per år så skulle de flesta som är unga i dag få en pension som är högre än den lön de har i dag
Just det. Mannen som säger så är Arne Paulsson, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten. Han vet att de flesta unga idag kommer att få en pension som är högre än den lön de har idag, och att den prognos de går ut med är inte är ett försiktigt eller ens pessimistiskt scenario, den är ett krisscenario.
Förr hade de åtminstone ett exempel med två procents tillväxt så att alla såg hur stor effekt tillväxten har på pensionen.
Men det tog de bort för de kunde inte förklara procenträkning för svenska folket - se förra årets inlägg.
F ö börjar den här bloggen bli gammal: Första gången jag skrev om detta var sex år sedan.
10 feb 2012, kl 7:55 | Samhälle och politik Jan Björklund på DN-debatt:
I dagens globaliserade värld är kunskap det allra viktigaste för vårt lands konkurrenskraft. Välståndet för våra barn och barnbarn hänger på att Sverige är ett framgångsrikt land i övergången till en starkt kunskapsbaserad ekonomi.
Floskulöst, javisst - men sådan är politiken. Den petiga skulle kunna invända att kunskap borde vara ännu viktigare i en icke-globaliserad värld, eftersom som vi då skulle behöva tillverka allt inom Sveriges gränser. Men Björklund fortsätter:
Svårigheten ligger i att vi inte är de enda som tänker i dessa banor.
Verkligen Jan? Svårigheten? Hur tror du välståndet för våra barn och barnbarn skulle påverkas om Sverige vore det enda land som satsar på kunskap?
Denna typ av argumentation förstärker bilden av globaliseringen som en tävling där vi ska vara oroliga för att Kina och Indien reser sig ur fattigdom och börjar ägna sig åt allt mer kvalificerade sysslor.
Det är fel rent deskriptivt (tack vare frihandel kan vi dra nytta av kunskap i andra länder. Det skulle värre om världen befolkades av okunniga), normativt (ur liberalt perspektiv) och sannolikt även strategiskt (eftersom det förstärker människors oro för globaliseringen).
Det är inte första gången jag gnäller om detta.
bergh
Intressant nog återfanns argumentationen även i Nyamko Sabunis replik på ett (förvisso besynnerligt) kd-utspel. Måste verkligen fp ta till den globala konkurrensen för att argumentera emot idén att betala kvinnor för att vara hemma med barnen?
Vi lever i global värld under stor internationell konkurrens. Konkurrensen handlar inte längre om vilka naturtillgångar ett land har, utan om vilken kunskap dess folk besitter. Att lägga fram en familjepolitik som innebär att barn ges färre möjligheter att börja sitt lärande i tid och att föräldrarna ska bli betalda för att inte arbeta skadar inte bara Sverige som land utan skapar också färre möjligheter för enskilda människor.
31 jan 2012, kl 19:14 | Lund Numera finns ett nytt centrum i Lund. 9 februari kl 15 är det seminarium med den intressanta frågan Hur undviker vi nästa finanskris?
30 jan 2012, kl 23:10 | Lite väl akademiskt, Samhälle och politik Bloggen forskarfeministen (Christine) påtalar att Annica Dahlström (aktuell pga avgång) inte forskat om könsskillnader i hjärnan, utan mestadels om vävnader. Eftersom Dahlström ofta framställs som en forskningsauktoritet i frågan om biologiska könsskillnader, är detta intressant att veta. Men Christine skriver också:
en forskare är enbart expert på det ämne hen forskar i/om.
Det är en vanlig hållning: Folk som ogillar Stiglitz åsikter om globaliseringen brukar påpeka att han fick priset för forskning om något helt annat. Fler exempel finns.
Men stämmer det? Jag är tveksam – av två skäl:
1. Det finns forskare som inte ens är experter på det ämne hen själv forskar om. De kan sägas vara experter på sin egen forskning, men har inte prioriterat att skaffa sig en överblick över ämnet som helhet. Jag har läst många artiklar som har intressanta resultat och en övertygande metod, men där författarna inte ansträngt sig märkbart för att sätta den egna forskningen i kontext eller ta reda på varför resultaten skiljer sig från andra som studerat exakt samma ämne.
2. Det går utmärkt att läsa in sig på vad forskningen säger utan att själv ha forskat. Det underlättar nog att ha forskat på åtminstone något område, men vissa lyckas utan att ens själva vara forskare.
Således: Idealiskt borde en forskare vara expert, inte bara på sådant hen själv forskat om. I praktiken är det inte ens säkert att forskaren kan sätta den egna forskningen i ett begripligt sammanhang.
(NB: inlägget är INTE tänkt som vare sig ett försvar eller kritik av Dahlströms skriverier om könsskillnader eller Stiglitz dito om globaliseringen)
23 jan 2012, kl 22:58 | real development, uppsatstips Norska afrikarådet gör följande observation om effekten av val, röstköp och inflation i Nigeria:
Election seasons are periods of increased spending. This arises in the large part from the preparation and campaigns of political office aspirants; and the conduct of elections by political parties and electoral bodies. In Nigeria, much of the huge spend is attributable to political corruption of buying endorsements and votes. The pumping of so much money into the system in a short space of time and the fact that much of the spending is not directly productive, make it inflationary.
Jag har hört tesen från flera håll: När det är val, säkrar sittande regering/president makten genom att köpa röster. Betalning sker med nytryckta pengar från centralbanken. När folk så småningom insett vad som hänt med penningmängden ökar inflationen.
Tesen låter inte heltokig och är vad jag kan se inte heller utforskad till leda i en utvecklingskontext.
Här finns data över val i Afrika. Tuta och kör!
13 jan 2012, kl 7:47 I korruptionens gränsland är det lätt att hitta vissa mönster. I DN berättar vänsterpartister om en avknoppning till underpris: Landstingets läkare fick köpa för en dryg halvmiljon, sålde sedan för 20 miljoner till Capio.
Förskingring, tycker vänsterpartisterna. Tveksamt – men det är utan tvekan en anmärkningsvärd syn på hur vinsten ska fördelas mellan läkarna, Capio och skattebetalarkollektivet.
I höstas avslöjade Skånska dagbladet en isomorf historia i Lund. Även denna gång blir vänsterpartister arga – fullt begripligt.
Ett aningen annorlunda fall: I DN – på samma sida nätet – berättas även om hemtjänstchefen som såg till att en släktings företag fick intäkterna från de kommunalt betalda julklapparna till de anställda.
6 jan 2012, kl 8:16 | Lästips, Samhälle och politik Jag börjar äntligen landa i mitt projekt att begripa finanskrisen och hanterandet av densamma. En slutsats är att frågan om krisen var marknadens fel eller politikernas är felställd. Krisen var inte en fråga om marknad vs politik eller höger vs vänster. En mer relevant konfliktdimension är en finansiell och politisk elit vs alla andra.
Ska försöka skriva något mera samlat, men länkar här ytterligare två pusselbitar:
1. En artikel om en psykologisk studie som
finds that people are strongly motivated to perceive the socioeconomic system they live under as fair and just, and links this pro-status-quo impulse with a reluctance to protest against the Wall Street bailout.
2. En Econtalk-diskussion med Simon Johnson om slutsatserna i boken 13 bankers. Jag delar Johnsons analys, men har inte funderat klart på hans slutsats:
Johnson argues for capping the size of banks in order to reduce the danger of systemic risk and the too-big-to-fail excuse for bailing out banks.
Uppdatering: Via Niclas kommentar hittar jag följande bild från Mario Rizzo, som tycks göra en snarlik analys:
30 dec 2011, kl 2:14 Vilken momssats ska fraktkostnaden beläggas med när man beställer både böcker och cd från ett postorderföretag?
Frakten ska ha samma momssats som varorna. Om det rör sig om en blandad försändelse, t.ex. böcker (6% moms) och musik-cd (25% moms), ska fraktmomsen viktas på "skäligt sätt". Hur denna viktning ska ske framgår inte av lagtext eller förarbeten.
Det är alltså en bedömningssak. Man kan tänka sig att vikta efter varuvärde eller vikt eller på något helt annat sätt.
29 dec 2011, kl 19:19 | Policyrekommendationer, Samhälle och politik, pressklipp Trots att den publicerades dagen före julafton, har DN-artikeln om skattereform gett vissa avtryck. Aningen oväntat är centerpressen positiva – en ledare i skånskan, Norra Skåne och Laholms Tidning:
I all sin enkelhet tycker jag att det är ett briljant förslag. Det blir billigare att anställa, tjänstesektorn får extra skjuts och vi dämpar lite vår överdrivna prylkonsumtion. Dessutom tror jag faktiskt lite dyrare mat vore utmärkt, med tanke på att alltfler människor bokstavligen håller på att äta ihjäl sig.
Även Eskilstuna-kuriren är positiv, och begrep syftet med siffrorna:
De 30 procenten och de 70 miljarderna ska tas för vad de är – en sorts exempel för att visa kapaciteten i en sådan skatteomläggning. Den politiska verkligheten är som bekant något annat. Där finns opinioner, fördelningseffekter, partikäpphästar, historiska låsningar.
Bland bloggarna märks min forne Lundakollega Mattias Lundbäck, som föreslår att momsintäkterna används till en sänkning av kapitalskatten till 15 procent och en motsvarande nedtrappning av ränteavdragen (apropå historiska låsningar ;-)
Ett antal nyhetssajter (Avanza, DI) kablade ut följande miniversion:
Medan mängder av "prylar" blivit billigare har det blivit dyrare att anställa människor. Andreas Bergh, nationalekonomi i Lund, föreslår därför i en debattartikel en skatteväxling med höjd moms och sänkt inkomstskatt. En momssats på 30 procent skulle ge 70 miljarder kronor i högre skatteintäkter om året. (DN)
Lite längre på DI-mobil.
Förslaget har även kommenterats av folk på vänsterkanten. Petter Larsson skriver:
Jag har försökt lyfta detta då och då med olika vänsterpolitiker, som för det mesta håller med, men som ändå säger att de inte har någon långsiktig plan för hur man ska hantera det skattemässigt.
Enda kritiska inlägget jag hittat är från Marknadsliberalen, som avslutar:
Effekten på arbetslösheten kan till och med bli negativ av Berghs reform om man som Bergh föreslår sänker skatten för höginkomsttagare och kompenserar det för låginkomsttagare med höjda bidrag då det försvagar incitamenten att komma i arbete.
Denna poäng – liksom det mesta i inlägget – är bara korrekt under vissa förutsättningar. Jag var noga med att nämna barnbidrag och flerbarnstillägg som exempel på höjda bidrag just för att dessa inte är inkomstprövade och inte skapar ökade marginaleffekter vid övergång till arbete.
Det finns säkert anledning att återkomma till kritiken mot förslaget, inte minst efter att jag senare i vår brett ut frågan i en bok som Peter Santesson donar med.
bergh
Fredrik W nämner förslaget i en debattartikel om skatter.
Mats Lundberg har startat en tråd i forumet.
23 dec 2011, kl 14:43 | Policyrekommendationer, skatter Som bakgrund till dagens förslag på DN-debatt: ett diagram över prisutvecklingen sedan 1995. Notera att mycket stigit mindre än KPI, och att allt utom sjukvård blivit billigare relativt hushållens disponibla inkomster.
Källa: SCB (vars index dock börjar 1980) och här för disponibla inkomster.
