Senaste poster
Populära


onsdag
aug272014

Den kapitalistiska välfärdsstaten – engelsk version och releasenotes

image

Min bok om Sveriges ekonomiska utveckling från 1800-talet fram till nu, finns numera i en omarbetad och uppdaterad version på engelska. 28 augusti ordnar IFN ett frukostseminarium om boken (läser du detta innan dess finner du att anmälningstiden gått ut, men det går bra att dyka upp i mån av plats!).

Några releasenotes om den svenska versionen:

DKV2007DKV2009image

v1.0 kom på Ratio 2007.

V2.0 kom på Norstedts 2009. Är uppdaterad jämfört med v1.

V2.1 kom när Studentlitteratur tog över Norstedts akademiska utgivning. I ett huj försvann de fina vita böckerna, och ett nytt omslag med guldägget togs fram. Bortsett från omslaget är det dock samma bok.

De svenska böckerna sträcker sig fram till 2006, dvs när Alliansregeringen tar över i Sverige.

Den engelska boken skrevs klart i november förra året. Reviderandet var intressant. Vilka påståenden hade åldrats mest påtagligt?

De stora frågor som tillkommit i debatten sedan boken skrevs är utan tvekan debatten om vinster i välfärden i allmänhet, och mer specifikt diskussionen om resultatförsämringarna i skolan. I v1.0 beskrevs skolpengen som en tämligen okontroversiell och framgångsrik reform. Så är inte längre fallet, och den delen har jag därför fått revidera rejält. (Däremot är det inte självklart vad fallet beror på.)

På två andra punkter har boken stått sig desto bättre:

1. Tesen att omfattande reformer gett Sverige en robust och hyfsat konkurrenskraftig ekonomi stämmer bra med det faktum att Sverige klarade finanskrisen bättre än många andra länder (och betydligt bättre än 90-talskrisen).

2. Resonemangen om strukturproblem på arbetsmarknaden är (dessvärre) minst lika relevanta idag som de var 2006.

Köp som ebok hos google eller hos ebooks.com

Eller fysisk bok hos bokus: Svensk v2.1 eller Engelsk version

tisdag
aug192014

Uber – ett exempel på konkurrens (och på konkurrenshämmande regelverk)

Under mitt senaste USA-besök uppmärksammades jag på resetjänsten Uber, som använder karttjänsten i din mobiltelefon i kombination med ett förregistrerat kreditkort för att skapa en taxitjänst som får vanliga taxitjänster att framstå som dyra, långsamma och icke-transparenta.

Jag spådde att den ganska snabbt skulle etableras i Sverige, men att den också skulle stöta på problem med regelverken och existerande taxiföretag.

Väl hemma kan konstateras att jag är hopplöst efter, men förvisso ändå hade rätt:

Uber startade tidigt 2013 (SVD-näringsliv), valde high-end delen av marknaden genom en limousineservice, fick problem med Transportstyrelsen som (enligt Ubers blogg ) medger undantag från taxameterkravet endast om man “kör medlemmar ur kungafamiljer eller högt uppsatta företagsledare” (men även skoltjänster tycks vara ok).

De argumenterar emot i ett roligt Remissyttrande:

Uber ställer sig också undrande till varför Rapportens slutsats är att GPS-lösningar inte anses tillräckliga för att på ett säkert sätt mäta avstånd. I samband med exemplen på lösningar för att kunna ange maxpris för en körning anses en GPS däremot vara tillförlitlig. GPS-teknologi, som i sig är en teknologi som används världen över för att mäta sträckor och avstånd inom livsviktiga funktioner, kan givetvis även ge detaljerad och säker information om sträckor tillhörande persontransport.

och expanderar med prispressaralternativet uberX (som exempelvis är Toyota Prius).

Taxibranschen argumenterar emot så gott det går:

Vi är absolut för ökad konkurrens men vill då att det råder lika villkor bland aktörerna

En fundering: Argumentet ‘lika villkor’ återkommer ofta i situationer när det argumenteras emot en ny aktör som genom sänkta kostnader och/eller ny teknik pressar priserna. Men vad betyder det egentligen? På vad sätt är villkoren olika om alla företag tillåts använda GPS-läsningar istället för en fysisk taxameter?

tisdag
aug192014

Ännu mer om kollektivavtal och arbetsmarknadsgap

Två uppdateringar av blogginlägget som blev ett ECIPE-papper som blev en ED-artikel:

1. Analysen har nu även blivit ett IFN working paper. Det nya är (ffa) att jag använder Bayesian Model Averaging för att köra alla tänkbara kombinationer av tänkbara x-variabler och rapportera koefficienter som är viktade med avseende på förklaringsvärde över alla tänkbara modeller. Metoden gör det svårare att anklaga forskaren för att bara visa de specifikationer som stämmer med forskarens förförståelse av vilka samband som borde finnas.

Kollektivavtalen är fortfarande en av de mest robusta variablerna när det gäller arbetslöshet för utlandsfödda relativt inrikesfödda.

NewImage

 

2. Många har undrat om det finns en liknande avvägning mellan kollektivavtalens täckningsgrad, ojämlikhet och ungdomsarbetslöshet. Nu har Joakim Ruist undersökt saken, och funnit sådana indikationer (dock är sambandet inte lika tydligt som när det gäller gapet mellan inrikes- och utrikesfödda).

NewImage

lördag
aug092014

Almedalen - några tankar efteråt

På väg hem från Almedalen plitade jag ned några tankar om veckan, men blev inte färdig. Sedan slog semestern till. Men sent omsider...

Seminarierna: Fler, men lite fegare än vanligt. Ensidiga paneler, förutsägbara frågeställningar. Många undantag finns naturligtvis. Heder åt SCB som forsätter med sina statistikseminarier på hög nivå (själv gick jag på ett intressant om att BNP-statistiken kommer att revideras rejält i september). Även SE-banken har ett välfärdsseminarium på hög nivå (över tre timmar i en kall ruin i konkurrens med Piketty - men likväl mycket välbesökt).

Veckans besvikelse: Seminarierubriken Vad ska vi göra när robotarna tar våra jobb? lockade med rätta flera nyfika. Tyvärr visade det sig vara grupparbete: ’blunda och tänk dig att en robot tagit ditt jobb. vad gör du? diskutera med din bänkgranne'

Talen: Reinfeldt var taggad, men jag träffade en filmare efteråt som var chockerad över hur dåligt och sorgligt det var. Det måste ha med förförståelsen att göra. Hägglunds komparativa fördel är onekligen ordvitsande.

Innehåll: Noterade ett mycket intressant forskningsresultat i att Sverigedemokraternas mansdominans inte beror på att kvinnor i mindre utsträckning delar partiets värderingar, utan på att kvinnor mer än män reagerar på partiets stigmatisering.

Mina egna insatser: Mycket arbetsmarknadsfokus i år (hos centern, Almega och svenskt näringsliv). Viktigt, men personligen tycker jag att det är snäppet roligare med med seminarier av typen "Fungerar ett samhälle som inte kräver tillväxt?” där som jag deltog i 2012 (kan ses på youtube).

Hann i år med två TV-grejor: 17 minuter med historikern Henrik Berggren på temat Vad kan vi lära av historien? (länk), och 7 minuter m Katrine Kielos om Piketty (länk

Slutligen ska statsvetarna ska ha beröm för tilltaget Statsvetenskapens dag, åtminstone när det gäller innehållet. Med konceptet inga mikrofoner, inget podium, inget kaffe och absolut inga bullar kan de knappast anklagas för att sälja ut sig.

fredag
aug082014

Faktor 44: En Lärorik historia om Twitter, nollor och skolmat

På radio hörde jag idag att centerpartiet vill satsa 100 miljoner på att förbättra skolmaten. Eftersom siffran inte säger särskilt mycket (om något låter det ganska lite för att vara nationell satsning) gjorde jag en överslagsberäkning av vad det blir per portion:

100 miljoner delat på 900 000 elever i grundskolan och cirka 200 luncher om året blir cirka 50 öre per portion.

Men i tweeten slant jag på en nolla:

image

Dany Kessel ser misstaget först och rättar mig 7 (!) minuter senare. Jag ser det efter 3 timmar och skickar en rättelse.

Hittills ser det ut så här:

Ursprunglig tweet: 44 retweets.

Rättelse: 1 retweet.

Heder åt Dan (@kirika_ ) som tycks vara den enda som spritt både ursprunglig tweet och rättelsen.

Som tur är räknade jag lågt genom att bara inkludera elever i grundskolan. Harald Francén påpekade vänligt att det serveras 460 miljoner måltider i skolor och förskolor, och centerns pengar ska dessutom också gå till äldreboenden (där man ju får flera måltider om dagen).

En grov skattning: 80 000 boende i 365 dagar med två måltider om dagen 58 miljoner måltider, vilket betyder totalt 518 miljoner måltider. Då innebär centerns förslag en ökning med 19 öre per måltid.

söndag
jun292014

Mitt visbyprogram

Dags att åka till Almedalen igen (enligt den nya principen att jag åker vartannat år).

Schemat:

Tisdag, 0830,  Centerpartiets ekonomiska seminarium, 0830. Sävesalen på Gotlands Museum (Strandg 14). “Centerpartiet diskuterar med ledande experter strukturreformerna som skapar jobb och bättre matchning”

Tisdag 0900, SEBs välfärdsseminarium. St Karins kyrkoruin, Stora Torget 2. Här börjar min del kl 11, vilket gör att jag tyvärr missar Henrik Berggrens, som ska berätta “berättar om de avgörande ögonblicken i välfärdshistorien, dem som har lett oss dit vi är idag.” I mitt pass “tar vi oss an den synbara paradoxen att alltfler upplever att välfärden försämras samtidigt som de som räknar kronor och ören menar att vi aldrig satsat mer på välfärden än nu”

Tisdag 16.00, Almegas seminarium “Almegas seminarium Hur sänker vi trösklarna till jobb? - lönebildningens betydelse för en inkluderande arbetsmarknad” där jag och Agneta Berge kommenterar en rapport av Li Jansson. Almegatältet, Wisby Strand Congress & Event.

Onsdag 12.30, Svenskt Näringsliv, Bolaget, restaurang, Stora Torget 20. hur förbättrar vi matchningen på arbetsmarknaden?

Torsdag, SVT Pers hörna: Vad kan vi lära av historien? “Vad kan vi lära av historien? Kan Lehman Brothers-krisen upprepas? Kan det bli ett nytt världskrig? Har världen förändrats så mycket att historiska erfarenheter inte är så lönsamma längre?”  Jag och Henrik Berggren diskuterar m Per Malm (ser nu att SVT tycks tro att jag är vid Örebro universitet. Nu får jag bannor av Henrik Killander…)

och slutligen…

Fredag, kl 1000. Uppsala universitet, Campus Gotland, Cramérgatan 3 (tidigare Högskolan) [ur detta tycks vi lära att Högskolan i Visby inte finns längre och gått upp i UU??],

Spelar samhällsvetenskapen någon roll? en veritabel explosion av tyckare och metadebatt:

“Är samhällsvetenskaplig forskning enbart av akademiskt intresse? Hur bör den kommuniceras för att komma till störst nytta? Bör samhällsvetare ta större plats i debatten?”

feat. bl a Anders Sundell, Marika Lindgren-Åsbrink, Ulf Bjereld (!) och många andra.

Sex grejor totalt (om jag inte glömt något, säg gärna till om du misstänker att så är fallet…) och inget där jag riskerar bli upprörd vad jag kan se. Efter fredagens sista övning torde det vara dags för wimbledonsemifinal på Oleary’s (Federer – Nadal kanske?).

I övrigt tages tips på vad jag inte borde missa gärna emot i kommentarsfältet!

tisdag
jun172014

Dagens seminarium om invandrare på arbetsmarknaden

Dagens Fores-seminarium var både intressant och frustrerande. Erik Ullenhag insisterade på att räkna antalet jobb i absoluta tal snarare än som andel av arbetskraften eller befolkningen. Både Ullenhag och LOs Ulrika Vedin talade mest om andra faktorer än de som framkommer i analysen i artikeln i Ekonomisk Debatt. Erik talade om sådant regeringen gjort (etableringsreformen, restaurangmomsen mm), Ulrika talade mycket om arbetsgivare som kräver för mycket och betydelsen av sociala nätverk.

Det kan naturligtvis ligga en hel del i dessa faktorer (och många andra), men det ändrar inte det faktum att länder där kollektivavtalen täcker en större del av arbetsmarknaden är länder som har mindre inkomstspridning, men också har större arbetsmarknadsgap mellan inrikes och utrikes födda. Detta mönster verkade Erik och Ulrika inte jättesugna på att diskutera.

google drive ligger min presentation, som även bäddas in här. Här är det underliggande datamaterialet för den som vill bygga vidare på analysen.

Seminariet kommer att sändas på SVT torsdag 19/6 1230

lördag
maj312014

Media om ED-artikeln

Min artikel i Ekonomisk Debatt om invandrare på arbetsmarknaden fick gott genomslag på ganska kort tid – och (än sålänge) mestadels medhåll:

DNs huvudledare:

Från fackligt håll finns absolut ingen vilja att tillåta mer av låglönejobb. I ett politiskt klimat där alla partier kämpar om att vara den svenska modellens främsta försvarare finns heller ingen vilja att utmana facken. Men när valrörelsen är över måste ansvarsfulla politiker våga utmana det system som håller stora grupper utanför arbetsmarknaden.

Per Gudmundson i Svenskan avslutar snarlikt:

Sverige ser ut att förbli i OECD:s integrationsbotten, så länge den politiska debatten inte förmår att komma längre än till slagord om utbildning eller diskriminering.

Peter Santesson i Dalarnas Tidningar:

Bergh konstaterar lågmält att det kan finnas en väg mot minskade arbetsmarknadsgap, men den ser ut att gå via minskade kollektivavtal (det vill säga minskad facklig makt) och ökad inkomstspridning. Det är en politiskt obekväm väg, inte minst i Sverige.

Iakttagelsen är korrekt. Men kanske är bekvämlighet inte riktigt rätt nyans här. Jag skulle snarare säga att den vägen antagligen vore direkt kontroversiell bland befolkningen.

Jag blev också intervjuad av Henrik Torehammar i P3 (lyssna här) , en intervju som underligt nog slutar med att hans sidekick Paloma – som varit helt tyst under hela intervjun – berättar att hon inte förstått vad jag kommit fram till.

tisdag
maj272014

I ekonomisk debatt om integrationen av invandrare på arbetsmarknaden

Min ECIPE-rapport förra året har utvecklats till en artikel i Ekonomisk Debatt.

Ur abstract:

De förslag som är mest populära bland de svenska riksdagspartierna för att minska utlandsföddas utanförskap på arbetsmarknaden är att bekämpa främlingsfientlighet och höja de utlandsföddas utbildningsnivå. En jämförande analys av OECD-länderna tyder dock snarare på att länder med stora arbetsmarknadsgap kännetecknas av omfattande kollektivavtal och generösa sociala skyddsnät. Länder med mindre arbetsmarknadsgap har också högre inkomstspridning. Vägen mot minskade arbetsmarknadsgap i Sverige tycks således vara politiskt obekväm, då den sannolikt innebär minskad
facklig makt och ökad inkomstspridning.

Några skillnader gentemot vad jag tidigare skrivit:

I ECIPE-rapporten studeras kvoter, medan ED-artikeln studerar täljare och nämnare separat. Således syns exempelvis att länder med mer täckande kollektivavtal har både högre arbetslöshet bland utlandsfödda och lägre arbetslöshet bland födda inom landet.

ED-artikeln visar att det tycks finnas en trade-off, sådan att att länder med små arbetsmarknadsgap har större inkomstspridning.

I ED-artikeln testas också några nya tänkbara förklarande variabler: OECDs social expenditure, ett index för integrationspolitiken (Mipex, vari Sverige klarar sig jättebra) samt asylinvandringstryck (asylansökningar per capita). De två förra förklarar inte mycket, medan asylmåttet spelar viss roll.

Här är analysen för arbetslöshet:

image

Här är analysen för sysselsättning:

image

Slutligen: Här är data i excel-format för den som vill testa egna specifikationer.

torsdag
maj222014

McCloskey om betydelsen av kapital (relativt liten)

Jag gillar McCloskeys konsekventa strävan efter att se den stora bilden. Size matters. Ur the spectator:

She [McCloskey] doesn’t even like the word capitalism, on the grounds that capital is not what got us where we are today. ‘If Scotland is trying to become Holland, then capital accumulation is how to do it. That will double your income, maybe triple it.’ But for her, that sort of accumulation is a scratch-card-sized prize — and the lottery jackpot beckons. She enthuses about the Great Enrichment of the 19th century.

‘What happened, understand, is not 100 per cent growth, but anywhere from 2,900 per cent growth to 9,900 per cent growth. A factor of either 30 or 100.’

That jump in incomes came about not through thrift, she says, but through a shift to liberal bourgeois values that put an emphasis on the business of innovation.

onsdag
maj142014

Ruist på SVT-play om hur det blev med den sociala turismen

SVT-play finns en diskussion mellan forskaren Joakim Ruist, Katrine Kielos och Tove Lifvendahl som är sevärd, inte minst pga Ruists intressanta sammanfattning av hur det gick när Sverige efter många politiska turer tillsammans med Storbritannien och Irland valde att inte tillämpa övergångsregler för arbetskraftsrörligheten inom EU.

onsdag
maj142014

Symposium om forskningens samhällsansvar - minnesanteckningar

Igår var jag på ett heldagssymposium i Lund, anordnat av Kung. Fysiografiska Sällskapet (!). Tema: Forskningens samhällsansvar. Presentationerna gav upphov till många tankar, så här följer de sedvanliga minnesanteckningarna (fakta helt overifierade):

Inledning av Ulf Körner & Peter Sylwan:

  • Tycho Brahes forskningsanslag motsvarade 1% av BNP.
  • Kemister smakar på det mesta
  • Ett pollenkorn av vete rymmer 18 Mb data lagrade i dna

Claes Dahlgren: Hur och när ska forskningskvalitet bedömas för att ge god utdelning?

  • VR liknar alltmer en myndighet för verksamhetsstyrning
  • Olyckligt att medel anslås i stor utsträckning på basis av planerad forskning - leder till att forskare anlitar konsulter för att skriva ansökningar.
  • Bisarrt att VRs procedurer kan innebära att varje ansökan läses av endast en sakkunnig.
  • Bättre att anslå på basis av tidigare prestationer

Lennart Thörnqvist om fusionsforskning

  • Fusionsforskning kan vara vår tids alkemi
  • ett politiskt projekt som var det enda konkreta resultatet av 80-talets toppmöten mln USA och Sovjetunionen
  • En jätteanläggning som ska byggas har blivit gravt politiserad, stöd levererar i form av kabel snarare än pengar, och supraledarna måste komma från bl a Kina, Japan, USA och EU

Sten Stymne: Är motståndet mot gentekniken på växter ett brott mot mänskligheten?

  • Greenpeace grundare hoppade av organisationen pga dess motstånd mot GMO. (NB: verkar onekligen stämma)
  • En av de största globala utmaningarna är att ge föda åt ytterligare 2 miljarder på existerande åkrar, utan att avverka mer regnskog. GMO gör detta mycket enklare.
  • Efter 20 års användande har inga negativa hälsoeffekter funnits, men dessa forskningsresultat inte haft någon som helst effekt på den allmänna opinionen.
  • Annika Åhnberg gjorde en klok invändning: Motstånd mot GMO minskar knappast av att rikta kritik mot hela idén om ekologisk odling. Två bra inslag i ekologisk odling är crop rotation och mindre/bättre bekämpningsmedel.
  • Sedan 2005 har Sverige ett mål på 20 procent ekologisk odling inom Sverige. Inför detta beslut gjordes ingen miljökonsekvensbeskrivning.
  • Ja, det finns gifter i maten. Dagens analysmetoder gör att även extremt små mängder kan detekteras. Skilj på existens och storlek! Äpplen är farliga först vid konsumtion av 400 kg dagligen.

Bo Rothstein: Vad får forskaren säga?

  • Cole: The great american university är en bok att kolla upp 
  • Bo sade till mig att det enda ekonomer numera är eniga om är en metodmässig verktygslåda, vilket jag höll med om. Jag avstod från att säga något om statsvetare och fyrfältsmatriser.
  • Bo presenterade en fyrfältsmatris av statsvetare i två dimensioner: publicerar sig flitigt vetenskapligt och sådana som syns ofta i media. Endat tre gör båda, medan 17 resp arton gör det ena men inte det andra. Enighet rådde om att det största problemet är att de flesta varken publicerar sig vetenskapligt eller syns i massmedia. Anders Sundell gavs credit för dessa siffror.
  • En publikfråga undrade om det faktum att de enda som påpekar att den globala uppvärmningen tycks ha avstannat (de senaste 18 åren) är pensionerade forskare, beror på att de inte hänger med i forskningen eller på att de inte behöver vara följsamma längre.

Ulrika Sahlin: När beslutsfattare knackar på - att vara beredd att ge ett vetenskaplig svar

  • När forskare uttalar sig kan det vara klokt att vara Bayesiansk. Dock är det mycket svårt att lära sig Bayesiansk sannolikhetsteori vid Lunds universitet.

Ulf Ellervik: Populärvetenskap eller vetenskaplig popularitet?

  • När 8 doktorander i kemi fick frågan från en journalist om det är sant att coca cola kan användas som rostborttagningsmedel, valde alla att bolla frågan vidare till någon annan - trots att frågan är i det närmaste trivial (även för mig som läste kemi senast på gymnasiet: coca cola är surt och bör således fungera, dock sannolikt inte kostnadseffektivt).