Senaste poster
Populära


torsdag
apr242014

Fungerar friare, icke-traditionell matematikundervisning bättre?

I Economics of Education Review är en artikel på väg ut som undersöker effekterna av en matematikundervisningsreform i Kanda. (gratis wp-version).

Här är artikelns highlights:

• We evaluate the effects of teaching method reform on math scores in grades 2 to 10.

• Evaluation based on a natural experiment implemented in the early 2000'sin Canada.

• Impact estimated for the distribution of scoresand mean scores.

• Strong negative effects estimated on all points of the distribution and means.

• More negative effect obtained in the later grades of high school.

Genom det experimentella upplägget anser alltså författarna att de hittat orsakseffekter. Utfallet mäts dock med betyg snarare än provresultat, men effekten är alltså tydligt negativ för både duktiga och mindre duktiga elever.

Då undrar man såklart: Vad var det för reform? Den innebar att traditionell matematikundervisning ersattes av en ny metod,

...designed to enable students to “find answers to questions arising out of everyday experience, to develop a personal and social value system, and to adopt responsible and increasingly autonomous behaviors”. […] In the classroom, students were expected to be more actively involved in their own learning and take responsibility for it. Critical to this aspect was the need to relate their learning activities to their prior knowledge and transfer their newly acquired knowledge to new situations in their daily lives. “Instead of passively listening to teachers, students will take in active, hands-on learning. They will spend more time working on projects, doing research and solving problems based on their areas of interest and their concerns. They will more often take part in workshops or team learning to develop a broad range of competencies.”

Det låter ju bra, men det var det alltså inte. Dessutom låter det för en lekman ganska likt den trend som rått inom svensk skola ett bra tag.

Kanske är matematik ett ämne vars inlärning till viss del faktiskt främjas av att tyst lyssna på en lärare?  

torsdag
apr172014

Göteborgs universitets oseriösa rubriker

Rubrikmakarna på Göteborgs universitet tycks ha varit framme igen:

Rubrik: Sverige tjänar på oreglerad invandring

Faktiskt resultat: Den genomsnittlige invandraren från Rumänien eller Bulgarien, som kom till Sverige under ländernas första fyra år av EU-medlemskap, utgjorde 2011 en nettovinst för den svenska offentliga sektorn på 30 000 kronor.

Här är en annan klassiker:

Rubrik: Skolans avreglering orsak till att alltfler unga kan tänka sig diktatur

Faktiskt resultat: Andelen som kan tänka sig diktatur förklaras i regressioner bäst av individens utbildning.

onsdag
apr092014

Munk och Sachs i ECONtalk

Podcasterna på Econtalk är ofta intressanta. Särskilt intressant blir det när Nina Munk (författare till The Idealist, i vilken Jeff Sachs beskrivs på ett inte helt smickrande sätt)  intervjuas i ett program, och Jeff Sachs ber om att få komma för att försvara sig i ett senare, extra långt, program.

onsdag
apr092014

Papper och Hamburgare i Charleston – APCS 2014

2014-03-07 05.49.42 Bättre sent än aldrig – här är en avrapportering från Annual meeting of the American Public Choice Society i Charleston (Länk), South Carolina 6-9 mars. Precis som tidigare gäller att minisammanfattningarna är min tolkning och värdering av vad som framkom vid presentationen, vilket inte bör sammanblandas med vad som står i ev. framtida publicerade artiklar.

-------------------

When Good Little Debts Went Bad:An Empirical Study of Small Claims Litigation in Augusta County, Virginia, 1746-1755  av Atin Basuchoudhary: Domstolarna i Augusta County på 1700-talet tycks ha varit icke-korrupta och rättvisa – vilket är förvånande givet hur rättsväsendet där och då brukar beskrivas.

Default Without Capital Account: The Peculiar Economics of Municipal Bankruptcy
av Lotta Moberg:
En kommun kan sägas gå i konkurs när den inte får bailouts av någon högre nivå av den offentliga makten.

Witch Trials av Jacob Russ & Peter Leeson: Ett intressant papper som visar att häxbränningar var vanligare i regioner där protestanter och katoliker konkurrerade om massorna. (länk)

Lösryckt notering: Enligt Richard Wagner är John Stuart Mill inte särskilt konsekvent i sitt tyckande (“not nice and tight… we use him only when we agree with him”). Möjligen gäller detta inte bara JS Mill.

Keynote: Dani Rodrik: When ideas trump interest: Rodrik presenterade en allmän idé om hur institutionell förändring ofta blockeras av en veto-aktör, och varför fördelningsfrågor därför måste tas på allvar. Pete Boettkes kommentarer efteråt var artigare än vad folk väntade sig (inkl Rodrik själv). Relaterat papper av Rodrik i JEP 2009 (pdf).

Political Institutions, Political Change and Growth Accelerations in the Nordic Countries, 1820-2010 av Christian Bjørnskov: Growth accelerations i de nordiska länderna tenderar inträffa under regeringar som inte gör särskilt mycket.

Keynote: James Gwartney: The Public Choice Revolution in Economics Practice and Education: En kvantitativ analys av läroböcker för anivå i nationalekonomi visar att dessa i mycket större utsträckning tar upp marknadsmisslyckanden än politiska misslyckanden (störst är obalansen i Krugman & Wells bok). Ställde (men besvarade inte) den intressanta frågan varför Friedman hade sådant enormt inflytande på mainstream makro-ekonomi, medan Buchanan & Tullock hade så litet inflytande på mainstream politisk ekonomi.

Ett citat från Samuelsons klassiska lärobok, 12e upplagan (!) visas på bilden.image

Economic Freedom, Homeownership, and Unemployment av Frank Stephenson: Det empiriska stödet för den så kallade Oswald-hypotesen, att homeownership ger minskad arbetskraftsrörlighet och därmed ökad arbetslöshet, blir insignifikant när ekonomisk frihet på delstatsnivå kontrolleras för.

Hamburgare på denna konferens njöts på Five guys. På hotellet fanns shrimp & grits på frukostmenyn. Perfekt start på dagen.

2014-03-07 07.16.44

torsdag
mar202014

Svenskt näringsliv och agneta Berge om lägstalöner

Svenskt Näringslivs strategi numera tycks vara att släppa ganska tunga rapporter med ambitionen att vara forskningsförankrade. Det bör uppmuntras – men det skapar också viss sårbarhet.

Jag missade senaste seminariet om lägstalöner och arbetsmarknadsutfall, där Agneta Berge, Göran Hjelm och Lars Calmfors kommenterade Susanne Spectors rapport “Lägstalöner och lönespridning — effekter på samhällsekonomin” och som substitut läste jag vad Agneta Berge skrev efter seminariet:

Ingången i rapporten är i huvudsak observationen att 1) unga och lågutbildade är överrepresenterade i arbetslösheten i Sverige och att 2) lönerna för dessa grupper är höga i Sverige i ett internationellt perspektiv. Men redan här finns anledning att stanna upp. För det framgår inte vad som är ett internationellt perspektiv och inga jämförelser görs.

Inga internationella jämförelser? Det kanske är en miss i rapporten, men det är knappast något som Svenskt Näringsliv vill (eller brukar dölja): Lägstalönerna i de svenska kollektivavtalen är väldigt höga jämfört med motsvarande i andra länder:

image

Berge tycks någorlunda nöjd med redovisningen av det empiriska kunskapsläget: De flesta studier av minimilöner hittar inga eller endast små negativa sysselsättningseffekter. Om detta skriver Berge helt korrekt

Dock ska det understrykas att detta är i USA, och att slutsatser från studier i USA antagligen inte direkt ska översättas till Sverige, eftersom de institutionella miljöerna ser så olika ut.

Den som kikar på diagrammet ovan, ser att det finns en tämligen uppenbar skillnad mellan Sverige och USA (utöver de institutionella miljöerna), nämligen att lägstalönerna i USA är 1/3 av medellönen, i Sverige är de 2/3. Det är knappast någon dödsstöt mot vanlig neoklassisk ekonomisk analys att sysselsättningseffekterna av minimilöner i USA är minimala.

måndag
mar172014

Krönika om pensionsprognosen - och ett konstruktivt förslag

Idag får en av mina favoritkäpphästar komma ut och springa, denna gång på svenskans ledarsida. Det rör sig om att pensionsprognosen görs med det orealistiska tillväxtantagandet 0 procent (!) och - framför allt - att man inte informerar om hur avgörande tillväxten är för pensionen.

Just nu fungerar inte länken till pensionsmyndighetens sida om det orangefärgade kuvertet men här är det informationsdokument jag nämner i krönikan:

I det orangefärgade kuvert som i dagarna skickas ut till miljontals svenskar görs det anmärkningsvärda antagandet att den svenska ekonomin slutar växa när prognosen görs och sedan står still fram till pensioneringstillfället. I ett informationsdokument på Pensionsmyndighetens webbsida framgår att myndigheten själv anser att antagandet är mycket orealistiskt – men likväl görs det. Förklaringen finns i samma dokument: Med hjälp av fokusgrupper har myndigheten nämligen kommit fram till att svenskar ”har svårt att förhålla sig till begreppet tillväxt.”

I ett försök att vara konstruktiv, har jag nedan skissat på hur en bild skulle kunna illustrera både pensionsprognosen och hur den beror på den ekonomiska tillväxten: 

NewImage

Efterhand som man närmar sig pensionsåldern blir den svarta linjen längre och de streckade prognoslinjerna kortare. Samma princip kan naturligtvis användas för att illustrera effekten av olika pensionsåldrar. Skulle en variant på denna bild vara helt obegriplig för folk? Kanske. Den är naturligtvis inte helt lättillgänglig, men den är knappast svårare än bilden nedan, som funnits med de senaste åren och som länge fascinerat mig. Jag undrar vad fokusgrupperna säger om den?

NewImage

torsdag
mar132014

Entreprenöriell optimism?

Jag blir långsamt mer nyfiken på forskning om entreprenörskap. Här verkar vara ett intressant resultat:

Existing empirical evidence suggest that entrepreneurs are optimists, [...] We first show that entrepreneurs have more favorable beliefs about nationwide conditions. We then show that these entrepreneurs’ beliefs are relatively good predictors of the future. We conclude from these two findings that entrepreneurs are less biased towards optimism than non-entrepreneurs are biased towards pessimism

 

Källa: Ola Bengtsson och Daniel Ekeblom: The Bright but Right View? New Evidence on Entrepreneurial Optimism (wp)

 

torsdag
mar132014

Dani Rodrik on the promise and peril of social-science models. - Project Syndicate

Dani rodrik:

unfortunately, economists and other social scientists get virtually no training in how to choose among alternative models.

Read more at http://www.project-syndicate.org/commentary/dani-rodrik-on-the-promise-and-peril-of-social-science-models#o6bxUXqDq3j1E7Yo.99

 

Skickat från mobilen / Sent on the run

söndag
mar092014

Tillväxt och ojämlikhet med och utan regionala dummyvariabler

Ännu en uppdatering om IMF-rapporten: Min spaning om att sambandet verkar drivas av utvecklingsländer med hög ojämlikhet tycks stämma. Min vän och forskarkollega, den flinke tillitsekonometrikern Christian Bjørnskov, noterade att IMF-rapportens analys saknar de sedvanliga regionala kontrollvariablerna. I ett huj hade han både replikerat resultatet och robusthetstestat det.

Lång post här för den som inte har något emot att läsa danska. I korthet, kika på skatterplotten:

NewImage

Sambandet i hela urvalet drivs till stora delar av Afrika, med mycket hög ojämlikhet (x-axeln). Inom regioner finns inget samband. Inom OECD (blåa punkter), är sambandet t o m svagt positivt.

På det hela taget talar väl skatterplotten sitt tydliga språk: Något tydligt samband finns inte alls.

onsdag
mar052014

S-gruppens förslag för minskad arbetslöshet

Efter att stora socialförsäkringsutredning stoppades i malpåse är dagens avrapportering från s-ekonomerna kanske den utredning jag varit mest nyfiken på under lång tid.

I gruppen: Mårten Palme, Bertil Holmlund, Eva Mörk och Robert Östling.

Nedan följer de 10 punkterna i debattartikeln och mina omedelbara reaktioner:

1. Arbetslösheten i Sverige är mycket ojämnt fördelad mellan olika grupper. Arbetslöshet drabbar i allra störst utsträckning människor utan gymnasieexamen, ungdomar och utrikes födda. Ungdomar och utrikes födda har dessutom en svagare ställning på arbetsmarknaden än i flertalet jämförbara länder. Ofta står kommunerna för försörjning och aktivering av dessa grupper. Politik för lägre arbetslöshet bör särskilt utformas med dessa grupper i åtanke.

Bra. Har påpekat detta till leda. Det bådar gott att det kommer som första punkt, och höjer förväntningarna på strukturella grepp (och att vi slipper pratet om att räntan borde vara ännu lägre…)

2 Politiken bör inriktas på att stärka utsatta grupper snarare än att försöka anpassa arbetsmarknaden efter dem. Konstaterandet att vissa grupper står långt från arbetsmarknaden leder till ett politiskt vägval: Antingen kan man försöka stimulera framväxten av fler låglönejobb för dessa grupper, eller så kan man – vilket vi förordar – försöka föra dessa grupper närmare arbetsmarknaden och de högproduktiva jobb som finns och som Sverige behöver fler av.

Trist. Vägvalet är faktiskt delvis konstruerat: Det finns inget som hindrar att man både anpassar arbetsmarknaden och stärker gruppernas humankapital. I den mån det finns saker man enklast lär sig på jobbet, finns det t o m komplementariteter mellan dessa båda strategier. S kanske är det enda parti som klarar av att föra en politik som gör både och.

3 Sverige behöver en bättre utbildad arbetskraft. Det finns en myt att Sverige skulle ha en överutbildad arbetskraft. I själva verket ligger utbildningsnivån i Sverige nära OECD-genomsnittet. Högre utbildning är starkt förknippat med högre sysselsättning, både bland inrikes och utrikes födda. Särskilt tufft är det för personer utan gymnasieexamen. Vi föreslår därför generella utbildningssatsningar för att fler ska kunna läsa in gymnasieexamen: ungdomsgaranti för att säkerställa att ungdomar ges möjlighet att komplettera sin gymnasieutbildning och ett nytt kunskapslyft som möjliggör för arbetslösa vuxna att läsa in gymnasieexamen med bibehållen arbetslöshetsersättning.

Väntat, men likväl ganska vettigt. Noterar att man fokuserar på gymnasiekompetens snarare än högskola, vilket tyder på insikt om att bygga kunskap från grunden. Bra. Det knepiga blir att garantera kvalitet i utbildningen och att skapa incitament att välja utbildningen som är gångbar på arbetsmarknaden!

4 Arbetsmarknadspolitiken bör inriktas på att subventionera övergång från arbetslöshet till arbete snarare än att subventionera hela befolkningsgrupper. Generella skattelättnader för alla som arbetar – såsom nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga – skapar få jobb och är dyra i termer av uteblivna skatteintäkter.

Intressant. Korrekt är att jobbskatteavdraget i praktiken främst är ett sätt att sänka skatten, och först i andra hand (eller tredje) ett sätt att bekämpa arbetslöshet. Det enklaste sättet att stärka incitamenten för övergång till arbete är att tydligare än idag trappa av akassa med tiden, och införa en bortre parentes. Men här används istället ordet subventionera… [läser nyfiket vidare]

5 Aktiv arbetsmarknadspolitik kan minska arbetslösheten. Forskningen visar att riktade anställningsstöd, förstärkta förmedlingsinsatser och yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning med ett stort inslag av arbetsgivarkontakter är betydelsefulla åtgärder för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. För att minska undanträngningseffekterna är det viktigt att de subventionerade anställningarna riktas till personer med svag ställning på arbetsmarknaden.

Korrekt återgivande av forskningen – även om jag hade önskat ett resonemang om hur troligt det är att den faktiskt förda arbetsmarknadspolitiken blir den typ som faktiskt fungerar. Sveriges historia ger anledning till viss oro – men det kanske kan bli bättre. Intressant att man öppnar för låglönesubventioner – förmodligen rätt väg att gå.

6 Konjunkturpolitiken påverkar arbetslösheten på både kort och långt sikt. Den svenska 90-talskrisen visar att hög arbetslöshet i kristider riskerar att bita sig fast. Det är därför viktigt att finans- och penningpolitiken används kraftfullt för att hålla tillbaka arbetslösheten i lågkonjunkturer. Vi föreslår ett tydligare ramverk för finanspolitiska stimulansåtgärder med god tidsanpassning; det bör till exempel finnas ”spadfärdiga” offentliga infrastruktur- och bostadsprojekt. Vi föreslår också en tydligare uppföljning av penningpolitiken så att inflationen inte varaktigt understiger inflationsmålet. Finans- och penningpolitiken bör utvärderas regelbundet i ett sammanhang genom ett finans- och penningpolitiskt råd.

Där kom den första riktiga besvikelsen i artikeln: Traditionell konjunkturutjämnande stabiliseringspolitik inklusive den keynesianska klassikern ”spadfärdiga” offentliga infrastruktur- och bostadsprojekt. Detta har alltid varit svårt att lyckas med, och den ökade finansiella integrationen mellan länder gör det inte lättare. Här hade jag hoppats på ett resonemang om automatiska stabilisatorer, som genom sin förutsägbarhet ger flera av fördelarna Keynes ville åt, utan de nackdelar som kommer med diskretionär stabiliseringspolitik.

7 Skapa starkare incitament för arbetsgivare att erbjuda fasta anställningar. Sverige har i jämförelse med andra länder mycket liberala regler för tidsbegränsade anställningar samtidigt som det är relativt kostsamt för arbetsgivare att säga upp tillsvidareanställd personal. Kombinationen av liberala regler för tidsbegränsade anställningar och restriktiva regler för tillsvidareanställningar har bidragit till att andelen anställda med tidsbegränsade jobb är högre i Sverige än i de flesta andra länder. Tidsbegränsade anställningar innebär hög risk för arbetslöshet. Vi föreslår differentierade arbetsgivaravgifter för att stimulera fasta anställningar.

Jag läser detta som: “Vi kan naturligtvis inte blunda för den massiva forskning om tudelad arbetsmarknad mellan tidsbegränsade och fasta anställningar – men vi vill inte föreslå förändringar i LAS och turordningsreglerna”. Lösningen är ganska innovativ, och det är konstigt att s inte tänkt i dessa banor tidigare.

Intressant second best-lösning givet att turordningsreglerna inte ska röras.  Men varför ville de inte gå ett steg längre och påpeka att man kan ha regler om anställningstrygghet och uppsägningstider utan att ha en strikt princip om sist in först ut?

8 Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en försäkring för alla arbetslösa. Det låga taket i arbetslöshetsförsäkringen och det stora antalet som står utanför försäkringen gör att många inte har ett ordentligt försäkringsskydd vid arbetslöshet. Dessutom har det medfört att många arbetslösa hänvisas till försörjningsstöd. Detta har av en rad skäl försvårat övergången till arbete, bland annat då försörjningsstödet är inkomstprövat på hushållsnivå. Vi föreslår därför ett höjt och indexerat tak i arbetslöshetsförsäkringen samt en förändring av arbetsvillkoret så att färre arbetslösa ska behöva vara beroende av kommunalt försörjningsstöd.

Även här en fullt korrekt problemanalys, som mycket väl kan användas för att motivera mer långtgående förslag än de som faktiskt nämns. (Det är förmodligen också en klok strategi). Men om a-kassan ska vara för alla, varför inte göra den obligatorisk (som övriga socialförsäkringar i Sverige)?

Mest oroande: Man föreslår höjt tak, men inte en tydlig bortre parentes. En generös akassa som varar väldigt länge är ingen bra idé. Skälet är sannolikt (som ju påpekas) att försörjningsstödets inkomstprövning ger ännu svagare arbetsincitament än akassan. Detta talar för att akassa och försörjningsstöd reformeras tillsammans. Är det möjligen så att gruppen väljer den politisk bekvämare lösningen att hoppas att arbetslösheten ska falla så mycket att nästan ingen behöver ha försörjningsstöd, och att detta därför inte behöver reformeras?

9 En förutsättning för att ta ett arbete är god tillgång till bostäder. Där det är lättast att hitta jobb är det svårast att hitta bostad. Bostadspolitiken måste förändras. Vi föreslår därför bland annat ett reformerat bruksvärdessystem, skatteneutralitet mellan hyrt och ägt boende, lägre beskattning vid bostadsbyte, höjd fastighetsskatt samt ökat offentligt stöd till bostadsbyggande.

Utmärkt att gruppen ser kopplingen mellan fungerande arbetsmarknad och fungerande bostadsmarknad. Men varför tar de inte bladet från mun och påtalar behovet av marknadshyror? Är det så politiskt kontroversiellt att endast s-ekonomer över 80 år vågar tala klarspråk?

10 Experimentera, utvärdera och våga göra fel. Alla politiska åtgärder är förknippade med stor osäkerhet och det är därför viktigt att politiska åtgärder genomförs på ett sätt som underlättar utvärdering och att man tar lärdom av tidigare erfarenheter. Det är mänskligt att göra misstag, men det är fel att inte lära av misstag som drabbar andra

Självklart. Ser fram emot kommande IFAU-rapporter (och topp-publikationer) om randomiserade policy-experiment i Sverige!

tisdag
mar042014

Skapar omfördelning tillväxt?

En IMF-rapport som citeras flitigt just nu påstår sig visa att ökad inkomstomfördelning kan öka tillväxten:

redistribution appears generally benign in terms of its impact on growth; only in extreme cases is there some evidence that it may have direct negative effects on growth. Thus the combined direct and indirect effects of redistribution—including the growth effects of the resulting lower inequality—are on average pro-growth.

Här omskrivs rapporten i the Atlantic.

Det är korrekt och intuitivt att väldigt ojämlika länder har lägre tillväxt, som framgår av detta punktdiagram i rapporten:

NewImage

 

 

 

Rapportens huvudpoäng är emellertid att omfördelning inte hämmar tillväxten, och eftersom omfördelning ökar jämlikheten kan den således indirekt främja tillväxt. Denna slutsats är diskutabel av flera skäl, och i vilket fall som helst problematisk eftersom det mått på omfördelning som används i rapporten är felaktigt.

Måttet på omfördelning som används är skillnaden mellan Gini-koefficienten för bruttoinkomster (före skatter och bidrag) och nettoinkomster (efter skatter och bidrag).

I en artikel i European Sociological Review visar jag inte bara att måttet är fel, utan också att bias storlek och riktning varierar på en rad faktorer som gör måttet oanvändbart i jämförande studier mellan olika länder. Skälet är i korthet att inkomstfördelningen när skatter och bidrag räknats bort inte kan tolkas som en marknadsinkomstfördelning, och därför inte kan användas för att kvantifiera den omfördelande effekten av skatter och bidrag.

I en bloggpost 2009 kunde jag nöjt konstatera att detta problematiska sätt att mäta omfördelning tycktes vara på väg bort inom forskningen, och att ett kapitel i Handbook of politics nämner min artikel i ganska smickrande ordalag. Sedan dess har även välfärdsstatsforskaren Esping-Andersen satt ner foten i frågan, och inleder ett nytt papper så här:

Because it taxes and spends, the welfare state is by definition redistributive, but this does not automatically entail that it creates more equality.

 Allt detta har alltså IMF missat (eller möjligen blundat för).

fredag
feb212014

Är Göran Persson för marknadshyror?

Det är inte något supertydligt ställningstagande för marknadshyror som görs i Nybyggarkommissionen, men det finns där. Kommissionen har bestått av Göran Persson, Agneta Dreber och Olle Wästberg, och slutrapporten presenterades i går. Punkt 56 av 63 lyder:

”56. Inför en Stockholmsmodell för huvudstadens hyressättning – över tid kan diskrepansen mellan marknads- och bruksvärdeshyror minska, vilket bör ge ett mer rationellt utnyttjande av hyresbeståndet och på sikt möjliggöra för en övergång till marknadsbaserade hyror. …”

Vore intressant om journalister följde upp detta med hr Persson…