Ruist på SVT-play om hur det blev med den sociala turismen

På SVT-play finns en diskussion mellan forskaren Joakim Ruist, Katrine Kielos och Tove Lifvendahl som är sevärd, inte minst pga Ruists intressanta sammanfattning av hur det gick när Sverige efter många politiska turer tillsammans med Storbritannien och Irland valde att inte tillämpa övergångsregler för arbetskraftsrörligheten inom EU.

Munk och Sachs i ECONtalk

Podcasterna på Econtalk är ofta intressanta. Särskilt intressant blir det när Nina Munk (författare till The Idealist, i vilken Jeff Sachs beskrivs på ett inte helt smickrande sätt)  intervjuas i ett program, och Jeff Sachs ber om att få komma för att försvara sig i ett senare, extra långt, program.

Ny bok av Collier om migration

Exodus: How Migration Is Changing Our World. By Paul Collier. Oxford University Press, 2013, 309 pp. $27.95.

Paul Colliers nya bok om migration verkar intressant och har fått ett blandat mottagande. I Foreign Affairs sågas den för att vara överdrivet migrationsnegativ. The Guardian har fått samma intryck, men återger ändå en hel del som talar för migration enligt Collier, vars syfte är att sammanfatta forskningsläget.

Exempel: Migration från fattiga länder är bra för den som migrerar:

It definitely boosts those making the move in search of a better life. Their pay and productivity soar, the latter a consequence of moving to a better organised society. They send home huge remittances – almost four times global aid flows at $400bn – that help those left at home through bad times and encourage the spread of improved governance.

C. tycks också korrekt redogöra för att Brain drain-invändningen numera inte anses så allvarlig:

This book underscores the superficiality of "brain drain" claims. Although some of the smartest people leave poor countries, overall educational standards can rise as parents invest in their children's schooling in the hope they might migrate one day. Many educated abroad return; one study found two-thirds of heads of governments in developing nations studied in foreign countries.

På vilket sätt är då boken migrationsskeptisk? Enligt Michael Clemens och Justin Sandefur menar C. att invandring från länder med låg tillit och dåliga institutioner hotar institutionerna i rika länder:

Unlike bad institutions or economic conditions, Collier asserts, bad culture is not just a characteristic of poor countries; it is embedded in their people. “Uncomfortable as it may be . . . migrants bring their culture with them,” he writes. For example, he adds, “unsurprisingly, Nigerian immigrants to other societies tend to be untrusting and opportunistic.”

Hur immigration påverkar det nya landets institutioner (formella såväl som informella) är en mycket intressant fråga, men det finns inte särskilt mycket forskning på detta och än mindre någon form av konsensus.

Ett utmärkt ämne för en uppsats eller en avhandling således!

Calmfors om låglönekonkurrens

Lars Calmfors i DN 18 dec:

Utländsk personal som tillfälligt utför uppdrag i ­Sverige ökar välfärden på ­samma sätt som tradi­tionell handel med varor.

Lars redogör också för en intressant vetenskaplig artikel:

Människors attityder till låglönekonkurrens med hjälp av utplacerad arbetskraft är uppenbarligen mer negativa än till låglönekonkurrens i varuhandeln. Detta bestyrks i en studie som gjorts tillsammans av psykologer och ekonomer (Girts Dimdins, Marie Gustafsson Sendén, Henry Montgomery, Ulrika Stavlöt och mig själv) och som just publicerats i Journal of Socio-Economics. En trolig förklaring är den utländska arbetskraftens större synlighet när arbetsuppgifterna utförs här.

Österrikare eller tillväxtkritiker?

Här är ytterligare ett exempel på likheten mellan nationalekonomins österrikiska skola och den tillväxtkritiska vänstern: 

Så var det dags för en ny rond i eurokrisen. Med en regelbundenhet av var sjätte-sjunde månad uppstår en ny fas av ”europtioner” och toppolitisk panik. Strax följer nästa runda av ”räddningsinsatser” där de elektroniska sedelpressarna tillfälligt dämpar oron, ytterligare berikar bankerna, och får etablissemanget samfällt att proklamera att man nu ser ljuset i tunneln!

Citatet är från Björn Forsbergs blogg. Björn är författare till Omställningens tid, och (gissar jag) mer tillväxtkritiker än österrikare. Icke desto mindre skulle Peter Schiff kunna säga nästan exakt samma sak. Jakob Dalunde tipsade mig om denna sevärda Schiff-föreläsning, där konsumtionskritiken börjar ungefär vid 49 minuter (men även innan dess är den ekonomiska klarsyntheten bitvis befriande).

Arena #5 2013

Arena fortsätter att vara läsvärd. Några funderingar med anledning av nr 5 2013 (som huvudsakligen endast finns i pappersform)

Vita kränkta borgare

Twitter har gjort att det har blivit lättare för vänstermedia att se hur högerdebattörer argumenterar och konverserar, och vice versa. (I det här fallet gör sig Arena lustig över kommentarer kring ett sk ”snyftreportage” och stängningen av Lundsberg). Denna ökade transparens förändrar den politiska debatten en smula.

Fixstjärnorna dominerar 

Mikael Feldbaum leverar ett antal spaningar som (tror jag) ska förmedla att Chris Andersons Long Tail-argument är ute och att det numera är superstars och stigande toppinkomster. Det haltar, ty trenderna är fullt kompatibla (och verkar pågå i hög grad): De stora filmbolagen gör färre filmer med större budgetar - men totalt sett görs det er film än någonsin, och den långa svansen rymmer hela skalan från Sagan om ringen till vad vilken tjomme som helst kan spela in och lägga upp på youtube. F ö skrev Sherwin Rosen sin artikel om superstars redan 1981. 

Siffertrix

Utmärkt idé att låta tre ekonomer redovisa intressanta forskningsresultat. Särskilt intressant: Johanna Rickne pekar på Donghoon Lees data om ökande studielån i USA. Rubriken ”Siffertrix” på denna sida är emellertid illa vald.

Klicktivismen växer upp 

Leonidas Aretakis skriver begåvat om kritiken mot nätaktivismen (med Morozov-koppling) och påpekar att petitioner som verktyg för politiska protester har hängt med lika länge som skriftspråket.

I kritik-sektionen skriver Lena Halldenius om En bit på väg, som jag själv varit inblandad i. Glädjande nog lyfter hon upp två bidrag som särskilt tankeväckande: Frida Johansson Metsos text om asylrätten och min text om välfärdsstaten (kan läsas här).

Slutligen analyserar Ulrika Milles böcker som En man som heter Ove och Hundraåringen som klev ut genom fönstret… och ser en röd tråd i den manliga frihetsromantiken, där kvinnan blir civilisation och mannen det naturliga djuret. Tesen verkar dock inte gälla dessa böckers uppföljare

Om 3:1 kvoten som kan förändra ditt liv

Här är en festlig sajt om en flygplatsbok med två tydliga varningstecken:

1. Den bygger på en skum matematisk konstant som ska förklara något beteende

2 Författaren skriver ut PH.D. i versaler på omslaget.

Mycket riktigt: Här är en synnerligen välskriven artikel om en student vid namn Nick Brown som fick höra om positivitetskvoten och tänkte att det måste vara bull-shit.

Ett utdrag:

“For me, the real question is not about Fredrickson or Losada or Seligman,” Sokal says. “It’s about the whole community. Why is it that no one before Nick—and I mean Nick was a first semester part-time Master’s student, at, let’s be honest, a fairly obscure university in London who has no particular training in mathematics—why is it that no one realized this stuff was bullshit? Where were all the supposed experts?”

“Is it really true that no one saw through this,” he asks, “in an article that was cited 350 times, in a field which touts itself as being so scientific?”

Jodå, studenten slog sig ihop med ingen mindre än Alan Sokal (och Harris Friedman) och skrev en artikel som hävdar att denna PH.D. Fredrickson använt differentialekvationer för att ge trovärdighet åt sin teori om att man mår bäst om kvoten mellan antalet positiva och negativa tankar ligger mellan 2.9013 och 11.6346 (wiki)

Ur abstract till Brown, Sokal & Friedman (2013):

We examine critically the claims made by Fredrickson and Losada (2005) concerning the construct known as the “positivity ratio.” We find no theoretical or empirical justification for the use of differential equations drawn from fluid dynamics, a subfield of physics, to describe changes in human emotions over time; furthermore, we demonstrate that the purported application of these equations contains numerous fundamental conceptual and mathematical errors.

Ny forskning (och kolumn) om tillit

I min första krönika som kolumnist på svenska dagbladets ledarsida tar jag upp tillit, ett ämne som fascinerat mig mer och mer de senaste åren. På 2400 tecken får man inte plats med någon utförlig referenslista, så här kommer en del lästips för den nyfikne (fulltext kräver dock ofta bibliotek eller betalning)

Om den kausala effekten av tillit på ekonomisk utveckling:

Algan, Yann, and Pierre Cahuc. 2010. "Inherited Trust and Growth." American Economic Review  

Ur abstract:

 "...We thus use the inherited trust of descendants of US immigrants as a time-varying measure of inherited trust in their country of origin. This strategy allows to identify the sizeable causal impact of inherited trust on worldwide growth during the twentieth century by controlling for country fixed effects"

Om effekten av tillit på välfärdsstatens storlek:

Bjørnskov, C., Svendsen, G., 2013. Does social trust determine the size of the welfare state? Evidence using historical identification. Public Choice 157, 269–286.

Bergh, A., Bjørnskov, C., 2011. Historical Trust Levels Predict the Current Size of the Welfare State. Kyklos 64, 1–19.

Båda papper visar (med olika metoder) att länder med hög historisk tillit har större välfärdsstat idag.

Om invandrare från lågtillitsländer till högtillitsländer:

Dinesen, P.T., 2012. Does Generalized (Dis)Trust Travel? Examining the Impact of Cultural Heritage and Destination-Country Environment on Trust of Immigrants. Political Psychology 33, 495–511.

Ur abstract:

This article examines how first-generation immigrants from three low-trust countries of origin (Turkey, Poland, and Italy) are affected by migrating to high-trust countries in Northern Europe, which hold qualities conducive to trust. In contrast to earlier studies examining trust of immigrants, I build on one data set containing data on both migrants and nonmigrants from the same country of origin as well as on a wide range of relevant covariates of trust. Using the method of matching, the results of the analysis lend most support to the experiential perspective on trust as the destination-country context has a massive impact on trust of immigrants, who display significantly higher levels of trust than comparable respondents in their country of origin. The results are robust to limiting the destination-country context to only one country (Germany) and comparing migrants and nonmigrants responding in the same language.

På samtliga områden finns det anledning att forska ytterligare, och i synnerhet relationen mellan tillit och invandring rymmer många omdiskuterade aspekter.

Icke desto mindre vågar jag mig på en slutkläm i kolumnen:

Det kan tyckas naivt på gränsen till dumdristigt att lita på andra människor som man inte ens känner. Men det är också modigt och berömvärt. Vad spelar det för roll att människor är pålitliga om ingen vågar ta risken att lita på någon annan?

Erlander om valfrihet i välfärden

I Assar Lindbecks memoarer Ekonomi är att välja finns många intressanta passager, bl a följande om Tage Erlanders syn på valfrihet:

Erlander utvecklade, och modifierade, sin syn på vad han kallade den starka staten i en liten skrift, Valfrihetens samhälle, 1962. Ett intressant inslag i den skriften var att de tre sista kapitlen så starkt betonade fördelarna med individuell valfrihet: ”När samhället blir rikare skapas möjligheter att i större utsträckning än som tidigare var möjligt anpassa samhällsinsatserna efter individens särskilda förutsättningar och intressen, och därmed vidga de enskilda människornas valfrihet.” (s. 65)

Skickat via Blogsy

Marknad som samarbete

Här finns ett antal blogginlägg som är nyttig läsning för alla som undervisar nationalekonomi för studenter som läser ämnet för första gången, skriven av en “Radikalfeminist och kommunist” (egen beskrivning).

I inlägget “En nationalekonomilektion” reageras på den enkla handelsmodellen, med följande ord:

den gigantiska orimligheten i att två personer på en öde ö skulle välja att bedriva handel snarare än att bara samarbeta med varandra

En anonym kommentar i tråden längre ner invänder:

Om de samarbetar genom att den ena ger sig ut och plockar bär och den andra fiskar och sedan delar på det dom fått in så bedriver dom ju faktiskt både handel och samarbete. Du får bär av mig om jag får fisk av dig = (bytes)handel = samarbete. Det är ju bara om båda enbart konsumerar de som de själva samlat in som ingen handel bedrivs och heller inget samarbete

och får svaret:

Nå, jag skulle beskriva det som samarbete och inte handel…

Nog är detta illustrativt? Mycket vore vunnet om nationalekonomer lär ut ämnet genom att börja med samarbetsproblemet, och sedan förklara att handel – och därmed marknaden som institution – kan förstås som en form av samarbete.

Sedan slog det mig: Jag har ju varit med om att skriva en lärobok som försöker lära ut mikro på just detta sätt.

BOKTIPS

1. Har nyss recenserat Statsvetenskapens frågor på www.delibris.se. En mycket trevlig bok:

Möjligen hade jag låga förväntningar: När svenska statsvetare ger ut en bok på studentlitteratur, associerar jag fortfarande till Lennart Lundquists säregna skapelser på förlaget under 1990-talet. Men detta är en bok som i bättre stunder påminner om en Freakonomics ur ett statsvetarperspektiv, minus de självsäkra slutsatserna, överdrifterna och faktafelen. Inte dumt alls.

2. En annan bok jag nyligen läst och gillat är The Moral Foundation of Economic Behavior. Den innehåller inte så mycket nytt, men författaren David C Rose gör en bra sammanfattning av annan forskning för att driva hem sin tes om vikten av moral som får oss att avstå från att gratisåka på andra även när de andra är så många att ingen enskild individ tar skada.

Många av Rose resonemang påminner mig mycket om Robert H. Franks (lysande) bok “Passions within Reason” med undertiteln “The Strategic Role of the Emotions”

Boken har nyligen anmälts i Ekonomisk Debatt, av Per Martin Meyersson. Här finns en föreläsning av författaren om boken.

3. En av de böcker jag läser just nu är den bästa jag läst på mycket längre: The righteous mind av Jonathan Haidt.

Det var mycket länge sedan jag lärde mig så mycket intressant. Det är en flygplatsbok av det bättre slaget. The Guardians recension tar fasta på en mycket smal del av boken. Själv har jag bara läst en tredjedel, så jag kommer nog att återkomma till den.

På den tillhörande websidan finns intervjuer och roliga bilder:

Tre lästips

Veckan som gick: Konferens i New Orleans. Under en festligt produktiv dag hann jag irritera mig på Malmökommissionen och Mikael Rostilas artikel i Svenskan, men också presentera ett papper om att vara trevlig, åka runt på en propellerbåt bland alligatorer - och skriva klart en recension av Supersmurfen. Och då hade just den dagen en timme mindre än dagar i allmänhet.

Veckan som kommer: Hälsar på Harvard.

Några lästips:

FemaleScienceProfessor skriver om varför studenter ställer frågan "Jag var borta förra föreläsningen. Missade jag något?" (Jag brukar svara 'nej' men nu slår det mig att ironin kanske inte gått fram…)

Inslag.se börjar berätta om Borlänge. (Kastar fram en variant på regel 34: Är det en svensk kommun, finns det en skandal där - om man bara gräver djupt nog.)

Anders Sundell om varför man bör vara skeptisk mot oväntade forskningsresultat. (Inlägget handlar om så mycket mer än vad rubriken antyder.)

…samt Why Occupy Harvard failed.