Kurt G. Rantzén listar sina favoritböcker från Timbro

En viss trött advokat listar sina favoritbocker från Timbro. Liberal stagnation finns ännu inte på listan, men förstaplatsen har inte meddelats än...

Nästa ekonomipristagare: Elinor Ostrom?

Jag ligger långt efter med mitt Axess-läsande, och först idag upptäckte jag Joakim Nilssons intervju med Elinor Ostrom. Hon verkar vara precis så sympatisk och klok som jag fått för mig av att läsa hennes artiklar, och sett henne stryka om kring varmt leende på akademiska konferenser.

Bland annat gillar jag hennes syn på metod:

samhällsforskningen måste bli mer tvärvetenskaplig, och även bryta med gamla metodologiska skiljelinjer. Tyvärr är inte detta den syn som idag dominerar forskningen. Tvärtom ser vi hur bittra metodologiska stridigheter ofta blossar upp. Folk kallar varandra för både det ena och det andra, och i många fall använder föreläsare på universiteten sin position till att indoktrinera studenter. [...] Själv har jag alltid försökt att pröva mig fram. Jag har använt mig av experimentella ekonomimodeller under en del av min karriär, och det ansågs förr vara en högst opassande metod inom statsvetenskapen. I dag har många insett att vi måste kunna förstå sociala, ekonomiska fenomen, och att experiment är ett sätt att nå insikt. Jag är en ständig försvarare av att forskningen måste inbegripa flera olika fundament. Vi behöver både goda teorier och goda empiriska studier.

Ostrom själv har framför allt forskat om hur olika institutioner påverkas människors möjligheter att lösa det kollektiva handlandets problem, framför allt när detta tar sig formen av allmänningens tragedi. Även här blandar hon teori, experiment och verklighetsanknutna empiriska observationer:

I amerikanska Maine finns det ett projekt för att rädda hummerbeståndet som har slagit väldigt väl ut. Det beror bland annat på att hummerfisket går att kontrollera på ett mer tillfredsställande sätt än annan fiskerinäring. Du kan till exempel plocka upp och märka humrar, vilket ofta är omöjligt att genomföra med fisk. [...] Att alla hummerfiskare känner varandra är naturligtvis också
positivt för sammanhållningen. Ömsesidigt förtroende är oerhört viktigt; de tänker inte låta några tjuvfiskare utifrån komma och förstöra deras hummervatten.

Jag lutar åt att ta med Nilssons artikel i litteraturen inför höstens kurs i institutionell ekonomi. Dessutom kommer Ostrom att vara mitt tips på nästa ekonomipristagare (tills dess att hon fått det).

Men hon är ju statsvetare, invänder någon. Pja, så här ser hon själv på den saken:

- Det är klart att jag främst ser mig själv som statsvetare. Men om du pressar mig och ber mig om en mer ingående beskrivning så skulle jag nog säga att mitt forskningsområde handlar om politisk ekonomi. Jag är väldigt tacksam att jag tidigt började studera nationalekonomi. Jag tror att det ämnet, mer än något annat, lär dig att analysera och förstå samhällsfenomen och marknadsstrukturer på ett mycket välorganiserat sätt.

Lästips juni: Sverigehyllande, ägande och tennis

För er som gillar Sverigeskildringar: Andrew Brown skriver i Prospect Magazine, "My Stockholm Syndrome". Här beskrivs allt från konsums blåvitt-märke till du-reformen som höjden av socialdemokratiskt jämlikhetstänkande. Endast delvis på nätet, men Prospect Magazine är ofta värd att äga.

På tal om att äga: The Economist har en kul artikel om the endowment effect, att så fort vi fått eller köpt något blir vi mer förtjusta i det. (kan någon reda ut relationen mellan the edowment effect och kognitiv dissonans?)

Till sist: bästa (enda?) svenska tennisbloggen om två svenskar som spelade bra i wimbledon, men lik förbaskat åkte ut.

Ankarloo om välfärdsstaten

Daniel Ankarloos skrift Kris i välfärdsfrågan är nyttig läsning för de flesta, i synnerhet för dem som tror att Sverige av något slags ekonomisk nödvändighet inte kan ha stor offentlig sektor i framtiden. Jag hoppas återkomma till bokens huvudpoänger, men nöjer mig nu med att citera fotnot 17 på sidan 60:

Det är intressant att notera att Finansdepartementet i sina uträkningar kallt räknar med att de löften som statsministern [på den tiden Göran Persson] har givit om 4 % arbetslöshet och en sysselsättningsgrad på 80 % inte kommer att uppfyllas de närmsta 50 åren! Vem av de två som begår "tjänstefel" överlåter jag åt berörda parter att reda ut.

Lästips för solskenet

Åter från välfärdsstatskonferens i Zagreb, tillbringades förmiddagen i västra hamnens solsken tillsammans med bloglines och Fokus. Det renderade följande lästips:

• Remissinstansen utreder om det verkligen är vanligare att kvinnliga politiker frivilligt hoppar av sitt uppdrag i förtid. Det är det - fast skillnaden är liten.
• Även "vänsterekonomer" (ursäkta epitetet) kommenterar kritiskt hyresgästföreningens skräckpropaganda om marknadshyror - se Robert hos Ekonomistas,   Niklas J i Göteborg.
• Betraktelse och kul diskussion om kraven vi universiteten hos PSW (som f ö är nyanställd på Ratio - Välkommen!)

Slutligen: Katrine Kielos (av alla) får mig att tro alliansen kanske inte är helt chanslös i nästa val, trots allt.

Tre lästips i väntan på våren

• Daniel Waldenström om Brändströms resursutredning och rädslan för konkurrens i forskarvärlden. (Här tänkte jag även länka till Fredrik Anderssons & Ola Olssons ED-ledare på samma tema, men den ligger såklart inte på nätet...)
• Peter S-W recenserar kritiskt Explaining Postmodernism och försvarar postmodernisen en smula.
• Johan N kämpar vidare för att få klarhet kring den sociala rörligheten i USA.

Har Frankrike förändrats?

Per Hagman driver i senaste Axess tesen att Frankrike har förändrats, till att bli poppigare, mer eurofierat, snabbmatsätande och t o m rökfritt.

Jag begriper mig inte på landet närmelsevis tillräckligt för att kunna säga vare sig bu eller bä om detta, men artikeln hör till de bästa jag läst på länge rent stilistiskt. Smaka på detta stycke och notera särskilt ordet "förståsigpåare"

Stilbildande fransk ny-disco och avantgardistiskt modeskapande förändrar inte ett samhälle, men det var en tydlig första konsekvens av en tidigare ej skådad engelsktalande fransk storstadsmedelklass som inte hade något till övers för gamla strejkande arbetarmassor, borgerligt revolutionsromantiska studentrörelser eller pastissörplande farbröder.
När landet 1995 drabbades av liknande strejker som dem som lamslog landet nu i november må järnvägsarbetarna (och andra statligt anställda) ha "vunnit". Men det var också det gamla Frankrikes allra sista pyrrhusseger, menar förståsigpåare idag. Kristallkulan var putsad och vägen mot ett eurofierat rökfritt och snabbmatsätande Frankrike låg öppen.

Lästips om moral och evolution

Pinker i NYT om The moral instinct refererar intressant:

Joshua Greene, a philosopher and cognitive neuroscientist, suggeststhat evolution equipped people with a revulsion to manhandling an innocent person. This instinct, he suggests, tends to overwhelm any utilitarian calculus that would tot up the lives saved and lost.

Theimpulse against roughing up a fellow human would explain other examplesin which people abjure killing one to save many, like euthanizing a hospital patient to harvest his organs and save five dying patients in need of transplants, or throwing someone out of a crowded lifeboat to keep it afloat.

By itself this would be no more than a plausible story, but Greene teamed up with the cognitive neuroscientist Jonathan Cohen and several Princeton colleagues to peer into people’s brains using functional M.R.I. They sought to find signs of a conflict between brain areas associated with emotion (the ones that recoil from harming someone) and areas dedicated to rational analysis (the ones that calculate lives lost and saved). [...]

Together, the findings corroborate Greene’s theory that our nonutilitarian intuitions come from the victory of an emotional impulse over a cost-benefit analysis.

Relaterat: Kommande Arne Ryde-konferens i Lund om Neuroeconomics.

Niklas Jakobsson om viljan att betala skatt

Niklas Jacobsson skriver i TCO-tidningen, delvis utifrån egen forskning. Intressant är följande:

• Människor i högskattekommuner är inte mer intresserade av att sänka skatten än människor i låg­skattekommuner.
• Trolig orsak till detta: Folk vet inte om de bor i en högskattekommun eller lågskattekommun.
• 64 procent vill sänka skattetrycket med endast 27 procednt vill minska den offentliga sektorn.

Mer här.