Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem


Entries in real development (44)

onsdag
apr092014

Munk och Sachs i ECONtalk

Podcasterna på Econtalk är ofta intressanta. Särskilt intressant blir det när Nina Munk (författare till The Idealist, i vilken Jeff Sachs beskrivs på ett inte helt smickrande sätt)  intervjuas i ett program, och Jeff Sachs ber om att få komma för att försvara sig i ett senare, extra långt, program.

torsdag
jan162014

Tre olika åsikter om Bjerströms "Det nya Afrika"

NewImage

Björn Gunnarsson i GP

Medvetet eller inte gör sig Bjerström till tolk för en framstegsoptimistisk ideologi, som hävdar att globaliseringen leder till ökat välstånd för alla, även om somliga får skrapa ut sin utkomst ur hästskit. ”Ekonomisk tillväxt garanterar inte välstånd för alla och mänskliga rättigheter” skriver Bjerström i ett anfall av besinning, samtidigt som hon sjunger tillväxtens lov i alla ton­arter. Industri­jordbruk, oljeutvinning, exportmarknader, shoppinggallerior.

Torsten Kälvemark i Aftonbladet

Alla som begrundat Hans Roslings suggestiva presentationer av världens hälsotillstånd vet att mycket pekar åt rätt håll. Erika Bjerström har lärt av honom men hon har också följt den internationella debatt som förts om grunderna för afrikanska länders tillväxt. Varför börjar det gå bättre nu och var kommer optimismen ifrån?
Hon sammanfattar orsakerna i några punkter där den första handlar om ett genombrott för demokratins principer och allt färre konflikter. En andra punkt handlar om Kinas (knappast osjälviska) engagemang i den ekonomiska utvecklingen. It- och mobilrevolutionen är ytterligare en faktor precis som skuldavskrivningar och ökade priser på råvaror, inte minst olja.

Fredrik Segerfeldt i FriVärld Magasin

När Bjerström skulle göra ett snyft- och misärreportage enligt standardmallen om massajkvinnor i Kenya försökte hon hitta vinkeln. Men när kvinnan som stod där i sina traditionella kläder och tillverkade smycken berättade att hon exporterar varorna till Frankrike och att hon flyger dit själv blev Bjerström tvungen att ändra sin story. En massajkvinna i de hippa parisiska Marais-kvarteren sabbade liksom upplägget.
Reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Biståndsindustrin verkar förgrymmad över att Bjerström berättar hur bra det går för Afrika. En chef för en biståndsorganisation ringde och sa att hon förstör, eftersom folk inte kommer att vilja ge några pengar när de sett hennes reportage.

Sista ordet går till Bjerström själv, citerad av Segerfeldt:

Det finns starka argument för att västvärlden bör upphöra med att betrakta de afrikanska länderna som projektionsytor för sina egna teorier om det ideala samhället.

fredag
nov152013

Ur The Idealist

In the small commercial center of the village, empty tins of vegetable oil from USAID were hammered flat and made into doors. […] ”Our people have refugee syndrome,” Ahmed said reflectively. ”There are so many handouts here. Free food, free medications, free water, free education. And now we come in and talk to them about empowerment. Are you seeing the problem? The concept is very hard” (s. 79)

Ur Nina Munks bok om Jeffrey Sachs.

fredag
jul262013

Effekten av politiskt motiverat bistånd

En säregen workshop i Pontresina avslutade min semester, och uppmärksammade mig på en hel del intressant forskning. Ett exempel:

När Yemen satt i FN:s säkerhetsråd och röstade nej till operation Desert storm, hördes en amerikansk delegat efteråt säga att detta var för Yemen

“the most expensive vote you ever cast”,

varpå USA drog in hela sitt bistånd (70 miljoner dollar, hela historien här).

Historien illustrerar ett mönster, nämligen att icke-permanenta medlämsländer i FNs säkerhetsråd får mer bistånd av politiska skäl, och mindre när de inte längre är medlemmar. Därmed skapas en tämligen exogen variation i politiskt motiverat bistånd, som kan användas för att skatta effekten av detta bistånd.

I pappret “Geopolitics, Aid and Growth” av Dreher, Eichenauer & Gehring görs just detta. Deras slutsats:

Our results show that aid committed while a recipient has been a member of the UNSC is less effective in terms of increased economic growth. This holds in particular in autocratically governed recipient countries.

Eftersom det fortfarande saknas ett bra instrument för den totala mängden bistånd går det inte att säga något om biståndets tillväxteffekter i allmänhet – men det som ges av politiska skäl tycks vara signifikant sämre för mottagarlandets ekonomiska utveckling.

På lite sikt kan alltså Yemen mycket väl ha gynnats av att få just detta bistånd indraget.

måndag
maj202013

Nytt papper om bistånd och institutioner

Ett nytt papper i Kyklos av Dutta, Leeson & Williamson om hur bistånd påverkar graden av demokrati:

How does foreign aid affect recipient countries' political institutions? Two competing hypotheses offer contradictory predictions. The first sees aid, when delivered correctly, as an important means of making dictatorial recipient countries more democratic. The second sees aid as a corrosive force on recipient countries' political institutions that makes them more dictatorial. This paper offers a third hypothesis about how aid affects recipients' political institutions that we call the “amplification effect.” We argue that foreign aid has neither the power to make dictatorships more democratic nor to make democracies more dictatorial. It only amplifies recipients' existing political institutions. We investigate this hypothesis using panel data for 124 countries between 1960 and 2009. Our findings support the amplification effect. Aid strengthens democracy in already democratic countries and dictatorship in already dictatorial regimes.

Det bloggades om pappret redan 2007, så jag anar att de siktade högre än Kyklos, men att den kausala identifikationen anses lite skakig. Det är paneldata, dock med laggad beroendevariabel:

Screenshot

Effekten är hyfsat stor:

...panel data that cover 124 developing countries over half a century between 1960 and 2009. Our results support the amplification hypothesis. A one standard deviation increase in foreign aid increases the average democracy’s Polity score, or strengthens its democracy, by approximately one standard deviation.

De kör GMM också, och en IV-skattning (med samma resultat). Så hur instrumenteras bistånd?

We instrument aid and our interaction term with the logarithm of coun- tries’ average incomes lagged one period, the logarithm of countries’ population multiplied by their Polity scores lagged two periods, and a group of variables that capture donors’ strategic interests in giving aid. These include binary variables equal to one if a country is located in Sub-Saharan Africa or the Franc Zone, or is a Central American country or Egypt, and zero otherwise.

Deras slutsatser:

Although it is true that giving additional aid to already democratic nations will not, it seems, lead to greater autocracy, as the critics of aid sometimes suggest, more important, it appears that aid for the purposes of democratizing the dictatorial developing world may not only fail, but may actually cause harm.

tisdag
okt232012

Arbetskraftskostnader i Sverige och Tanzania (med och utan svenska skatter).

Det är välkänt att arbetskraftskostnaderna är högre i Sverige än i världens fattigaste länder. Men hur mycket av skillnaden beror på att skatterna är högre i Sverige och hur mycket förklaras av att lönerna är högre?

Det enkla svaret är att allt beror på lönenivåerna eftersom skatter och arbetsgivaravgifter tas ur löneutrymmet. Men eftersom det är ett vanligt förekommande förslag att underlätta sysselsättningen av lågkvalificerad arbetskraft i Sverige genom att sänka eller helt avskaffa arbetsgivaravgifterna, kan följande räkneövning möjligen vara illustrativ:

Minimilön för hotellarbetare i Tanzania: 65 000 Tanzanianska shilling i månaden. Det är 270 SEK (Forex-kurs), eller 125 PPP-dollar (enligt implied PPP-rate 519). Det finns skatter i Tanzania, men de är låga och företag i export processing zones har undantag de första tio (!) åren.

Minimilön i Sverige enligt Hotell och Restaurang-facket när förkunskaper ej krävs: 18 774 SEK (eller 2041 PPP-dollar). Efter skatt är detta 14 762 kronor, och den totala lönekostnaden för arbetsgivaren 24 673 kr.

Således: Kostnaden för att anställa en hotellarbetare i Tanzania är alltså 1,1% av vad det kostar i Sverige (270/24673). Tar vi bort samtliga löne- och inkomstskatter i Sverige och antar att arbetskraftskostnaden därmed blir lika med nettolönen 14 762 kronor (vilket alltså är helt orealistiskt) skulle Tanzanias relativa kostnad öka till 1,8% av Sveriges.

Det är med andra ord inte välfärdsstaten som gör att arbetskraften är dyrare i Sverige, det är lönenivåerna.

Vänner av välfärdsstaten skulle till och med kunna påpeka följande: Lönerna i Sverige kan vara så mycket högre för att arbetskraften i Sverige har mycket högre produktivitet, och det beror delvis på att just välfärdsstaten genom utbildning och sjukvård är produktivitetshöjande.

måndag
jul092012

Hur ser biståndsarbetare på näringslivet?

Ibland säger en bild ganska mycket. På en bild från detta seminarium syns Charlotte Petri Gornitzka, GD, Sida samt Anneli Rogeman, VD, Kooperation utan Gränser med viss skepsis lyssna på Stina Billinger (ej i bild), hållbarhetschef, SPP, som talar om näringslivets utvecklingsfrämjande roll.

image

Killen som ser mer fundersam ut är Erik Helmerson, ledarskribent, DN.

Sidas GD berättade på detta seminarium att Sida garanterar förlusterna när kvinnor vill ta lån för att ägna sig åt småskaligt jordbruk. Intressant.

(bild: Therese!)

torsdag
apr052012

Är ojämlikhetsjusterat HDI en bra idé?

I 2010 års world development report gjordes en metodologisk innovation: Inequality adjusted Húman Development Index. Detta mått beaktar inte bara genomsnittlig nivå av inkomst, livslängd och utbildning för olika länder, utan även hur dessa är fördelade i befolkningen.

Sverige klarar sig en placering bättre med inequality adjusted HDI jämfört med vanliga HDI (3a istället för 4, efter Norge och Australien). (relevant wiki-länk).

Motivet, enligt UNDP:

“The HDI alone, as a composite of national averages, hides disparities within countries, so these adjustments for inequality provide a fuller picture of people’s well-being,” said Jeni Klugman.

Måttet innebär således att länder som tar emot många invandrare från fattiga länder, kommer att få stora försämringar i sitt indexvärde: Utöver den (ofta marginella) effekten på genomsnittet, uppstår en potentiellt betydande effekt på fördelningen inom landet.

Index av detta slag har tillkommit för att BNP per capita anses för smalt eller normativt tvivelaktigt. Men det är tveksamt om de normativa implikationerna av ojämlikhetsjusterat HDI delas av de som gillar måttet HDI.

Ytterst är det en perspektivfråga: Är det en önskvärd utveckling att ojämlikheten globalt minskar, samtidigt som den ökar inom de flesta länder? Som tidigare påpekats tycks detta vara vad som pågår just nu.

Min prognos är att det snart kommer ett mångfaldsjusterat HDI, tänkt att lösa dessa underligheter…

(tack till peter för inspiration)

måndag
jan232012

Uppsatsidé: Val och inflation i låginkomstländer

Norska afrikarådet gör följande observation om effekten av val, röstköp och inflation i Nigeria:

Election seasons are periods of increased spending. This arises in the large part from the preparation and campaigns of political office aspirants; and the conduct of elections by political parties and electoral bodies. In Nigeria, much of the huge spend is attributable to political corruption of buying endorsements and votes. The pumping of so much money into the system in a short space of time and the fact that much of the spending is not directly productive, make it inflationary.

Jag har hört tesen från flera håll: När det är val, säkrar sittande regering/president makten genom att köpa röster. Betalning sker med nytryckta pengar från centralbanken. När folk så småningom insett vad som hänt med penningmängden ökar inflationen.

Tesen låter inte heltokig och är vad jag kan se inte heller utforskad till leda i en utvecklingskontext.

Här finns data över val i Afrika. Tuta och kör!

måndag
dec122011

Easterly om karusellpumpar, lyxkaffe och bistånd.

Southern Economics Association för några veckor sedan, talade Bill Easterly, författare till The White Man’s Burden, under på rubriken “Does Development Economics Cause Economic Development?”.

Easterly inledde med att beskriva två idéer tänkta att hjälpa fattiga länder:

1. Karusellen som också är en vattenpump. När barnen leker på karusellen, pumpas vatten upp från marken och lagras för senare behov.

saskoplaypumpRwandaCoffee

2. Lyxkaffe från Rwanda. Istället för att exportera billigt kaffe utan särskilda varumärken (med mycket små vinstmarginaler), skulle Rwanda ge sig in på marknaden för finkaffe med varumärken (med enorma mark-ups).

Easterly frågade publiken (ekonomer) vilken idé de trodde mest på. Nästan alla trodde mest på karusellpumpen, som onekligen kan låta som en mycket smart idé.

I själva verket har karusellpumparna visat sig vara en dålig idé: Barnen tycker inte om att leka på dem – förutom när det kommer dit fotografer (bilder). När fotograferna gått hem, slutar barnen leka. Byns kvinnor får då knuffa runt en karusell för att få vatten.

Som pump betraktad, är karusellen dålig, dyr och svår att reparera. Projektet har fått mängder av kritik: Exempel här, här, samt en artikel i the Guardian.

Problemet är enligt Easterly inte bara att pumparna floppade. Ett större problem är att det tog tio år innan problemen blev allmänt kända. Prestige var viktigare än faktiska effekter. Pumparna fick Världsbankens “Development Marketplace award” år 2000. Laura Bush invigde pumpar i Zambia under pompa och ståt. Youtube-sidan finns kvar, och den siktar ganska högt:

Find out in 30 seconds why the unique PlayPump Water System provides a fun and sustainable solution to the global water crisis in Africa

Kaffet då?

Enligt Easterly funkar det riktigt bra. Och mycket riktigt: 200 kronor kilot på prisjakt.nu. Intressant nog kom idén att exportera finkaffe efter en analys utförd av Enhanced Integrated Framework, som beskriver sig så här:

The EIF is a multi-donor programme, which supports LDCs to be more active players in the global trading system by helping them tackle supply-side constraints to trade

Jämfört med karusellpumparna var alltså kaffeidén mycket billigare och mycket bättre. Men båda idéerna kom alltså ur biståndsprojekt. Vad lär vi oss av detta?

måndag
okt032011

Afrographique

För Afrika-intresserade: En tumblr-blogg med diverse illustrerad statistik – exempelvis om höger/vänstertrafik:

fredag
okt292010

Ingen global värdekonvergens?

Gjorde en sökning på McDonaldization. Fann 103 vetenskapliga publikationer. Ur abstract till en av dessa: 

It is frequently asserted that the ongoing process that is commonly referred to as globalization should bring about wide-spread changes in values. Furthermore, it is hypothesized that the unparalleled increases in the flow of capital, goods, services and information coupled with the revolutionary developments in information and communication technologies should result in a convergence of values.

Sedan kommer lite om att tesen testas med world value survey. Resultat:

The conclusion is that cultural value change has been rather limited during this period at least for this sample of countries. Among the dimensions studied, marriage, family and gender relations seem to be the area of most significant change. On the other hand, we have found almost no evidence for even a slow convergence of values.

Källa: Esmer, Y. (2006). "Globalization, "McDonaldization" and Values: Quo Vadis?" Comparative Sociology 5(2-3): 183-203.

Kanske har Beautiful south fel trots allt?