Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Är migration ett samhällsekonomiskt problem? | Main | Fyra kärnfrågor och en metadebatt om migration »
tisdag
okt232012

Arbetskraftskostnader i Sverige och Tanzania (med och utan svenska skatter).

Det är välkänt att arbetskraftskostnaderna är högre i Sverige än i världens fattigaste länder. Men hur mycket av skillnaden beror på att skatterna är högre i Sverige och hur mycket förklaras av att lönerna är högre?

Det enkla svaret är att allt beror på lönenivåerna eftersom skatter och arbetsgivaravgifter tas ur löneutrymmet. Men eftersom det är ett vanligt förekommande förslag att underlätta sysselsättningen av lågkvalificerad arbetskraft i Sverige genom att sänka eller helt avskaffa arbetsgivaravgifterna, kan följande räkneövning möjligen vara illustrativ:

Minimilön för hotellarbetare i Tanzania: 65 000 Tanzanianska shilling i månaden. Det är 270 SEK (Forex-kurs), eller 125 PPP-dollar (enligt implied PPP-rate 519). Det finns skatter i Tanzania, men de är låga och företag i export processing zones har undantag de första tio (!) åren.

Minimilön i Sverige enligt Hotell och Restaurang-facket när förkunskaper ej krävs: 18 774 SEK (eller 2041 PPP-dollar). Efter skatt är detta 14 762 kronor, och den totala lönekostnaden för arbetsgivaren 24 673 kr.

Således: Kostnaden för att anställa en hotellarbetare i Tanzania är alltså 1,1% av vad det kostar i Sverige (270/24673). Tar vi bort samtliga löne- och inkomstskatter i Sverige och antar att arbetskraftskostnaden därmed blir lika med nettolönen 14 762 kronor (vilket alltså är helt orealistiskt) skulle Tanzanias relativa kostnad öka till 1,8% av Sveriges.

Det är med andra ord inte välfärdsstaten som gör att arbetskraften är dyrare i Sverige, det är lönenivåerna.

Vänner av välfärdsstaten skulle till och med kunna påpeka följande: Lönerna i Sverige kan vara så mycket högre för att arbetskraften i Sverige har mycket högre produktivitet, och det beror delvis på att just välfärdsstaten genom utbildning och sjukvård är produktivitetshöjande.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

References (1)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.

Reader Comments (18)

Fast om tanzaniern flyttar till Sverige skulle hen kunna jobba till en lägre månadskostnad om välfärdsstaten inte fanns, och skatterna därmed var lägre. Och då är sannolikheten större att den lägst tillåtna kostnaden inte överstiger hens produktivitet, eller hur?
Hur får du lönekostnaden till 33 000? 25 000 skulle jag säga (bruttolön + 30% arbetsgivaravgift).
Fast jag skulle tippa att 26 300 är en mer korrekt summa. (Om hänsyn även tas till kollektivavtalade saker blir det snarast 40 % påslag.)
23 okt | Unregistered CommenterJFE
Rätt summa är 24 672.79 (enligt www.kalkyleramera.se). Var uppenbarligen för trött när jag matade in siffran. Tack!
23 okt | Unregistered Commenterbergh
Tack för påpekandena, jag lyckades nog lägga på arbetsgivaravgifter två gånger. Sorry. Inlägget rättat nu!
23 okt | Registered Commenterbergh
Det är ju helt fantastiskt! Vilken fruktansvärd potential det finns. Visst, tanzaniska hotellarbetare är väl säkert mindre produktiva än svenska, men knappast särskilt mycket mindre än hälften så produktiva givet ett svenskt sammanhang. De borde alltså kunna tio- eller tjugodubbla sina löner om de flyttar hit.

Vi måste göra detta till en verklig möjlighet!
23 okt | Unregistered Commentermarkus
Fredrik, jag ser inte vad det har med _välfärdsstaten_ att göra. Sannolikheten för den tanzanianska hotellarbetaren att hitta ett jobb där arbetskraftskostnaden inte överstiger produktiviteten beror på vilka lönenivåer vi tillåter i Sverige.

Det inslag i välfärdsstaten som spelar roll är försörjningsstödet och reglerna för detta. Det är en bråkdel av kostnaderna för välfärdsstaten.

Markus, japp. Vi måste bara hitta ett sätt att fördela vinsten så att ingen förlorar och blockerar förändringen.
23 okt | Unregistered Commenterbergh
Om lönekostnaden består av hälften skatt (pga välfärdsstaten) minskar väl den sannolikheten, eller?
Jo, men mycket marginellt. Och om fackets förhandlingsstyrka är oförändrat hög kommer sänkningen snabbt att ätas upp av ökade löner.
24 okt | Unregistered Commenterbergh
Det heter "tanzaniska" och inte "tanzanianska" ;)
(Kan ju finnas någon tanzanier som läser bloggen!)
24 okt | Unregistered CommenterAndreas
Markus "De borde alltså kunna tio- eller tjugodubbla sina löner om de flyttar hit."
Jag uppfattar markus inlägg som ironi. Ingen kan leva på 3-4000 kr per månad i Sverige än mindre bidra till omsorg när egna personen blir sjuk etc.
Sedan kommer Andreas inlägg som svar "Markus, japp. Vi måste bara hitta ett sätt att fördela vinsten så att ingen förlorar och blockerar förändringen."
Är detta svar även ironi eller måste jag börja bli rädd?
24 okt | Unregistered Commentergöran
Hur kan en fördubbling av lönekostnaden påverka människors möjlighet att bli lönsamma på arbetsmarknaden endast marginellt?
Om produktiviten är extremt låg, eller uppfattas som extremt låg av arbetsgivaren, gör skatterna inte så stor skillnad, givet lönenivåerna.
25 okt | Unregistered Commenterbergh
"Vore det inte bättre om sömmerskorna i Kambodja fick komma hit och sy kläderna här för högre lön?"
Såg att du tvittrade dessa rader, min följdfråga, hur ska du få H&M att betala före svensksydda kläder när han kan få dem från dem Kambodja för en 1/30 del av arbetskostnaden och även med tanke på att de anställdas produktivitet sjunker i Sverigie med 40 timmars vecka etc.
Hur gör vi när arbetaren i 40-50 årsåldern och är helt sönderarbetad. Kastar ut henne eller låter samhället stå för följdkostnaderna?
25 okt | Unregistered Commentergöran
Göran. Jag var på inget sätt ironisk.

Ditt påstående om att ingen kan leva på 3000-4000 kr i Sverige är dock ett faktafel, om det var menat som fakta. Men det kanske var tänkt som en reflektion över den med dagens svenska mått mätt mycket låga standard ett sådant liv innebär.

Bara för att tydliggöra hur man kan leva på 3000 kr/månad. Lägenheten jag bor i är en rätt typisk miljonprogramslägenhet (sådana lägenheter finns det alltså ungefär en miljon av i landet). Den är på 75 kvm och kostar cirka 5200 kr i månaden i hyra och med el. Med migrationsverkets standard så bor man 6 vuxna i den, alltså hyreskostnad på 800 kr per månad. 71 kr per dag, alltså 2200 kr i månaden är vad ensamstående vuxna asylsökande får för för alla övriga utgifter. Det är alltså inte bara möjligt att leva på 3000 kr i månaden i Sverige idag, utan det är något tiotusentals människor gör.

Dessutom är 3 000 kr förmodligen i underkant för vad den oreglerade lönen skulle vara. Se på uppgifterna från facket (Ex. handels och restaurang) i sina kampanjer mot utländskt svartarbete. Deras värsta skräckexempel ligger normalt kring 5000-6000 kr i månaden. Om man då lever som en asylsökande kan man alltså skicka hem runt tio tanzaniska månadslöner till sin familj varje månad.
29 okt | Unregistered Commentermarkus
Ja, det går att överleva på så låg lön även om min defination om att leva inte kanske överenstämmer med din. En fråga bara vad ska Elina göra som förlorat sitt jobb till den tanzaniska hotellstäderskan.
För övrigt vad tjänar en tanzanisk ekonom"Vi måste bara hitta ett sätt att fördela vinsten så att ingen förlorar och blockerar förändringen."
29 okt | Unregistered Commentergöran
"En fråga bara vad ska Elina göra som förlorat sitt jobb till den tanzaniska hotellstäderskan"

Exakt vad går inte att förutspå, men jobben tar inte slut. De pengar som sparas lönekostnader kommer att användas till något annat. De pengar den tanzaniska hotellstäderskan tjänar kommer också att användas till något.

Att arbetsuppgifter ändrar karaktär och att vissa tas över av människor i andra länder, och andra automatiseras, är inget nytt. Tvärtom: det är ett tecken på att tekniken utvecklas och att vi alla blir rikare.
30 okt | Unregistered CommenterBergh
Jag vet vad som hände.Elina fick aldrig något nytt jobb, 58 år är ingen konkurransfördel, hon blev en kostnad för det offentliga "men vinst för samhället", Hotellet, sänkte priserna och konkurerade ut att grannhotellet som försökte betala sin personal justa löner. Hotellstäderskan sände allt som gick till hem men saknade sina barn varje dag. "Att arbetsuppgifter ändrar karaktär och att vissa tas över av människor i andra länder, och andra automatiseras, är inget nytt. Tvärtom: det är ett tecken på att tekniken utvecklas och att vi alla blir rikare."
Helt rätt men varför flytta fattigdomen och urusla löner till Sverige.
"men jobben tar inte slut"
Nej inte slut, men att tro att Sverige kan öka antalet arbeten som skedde fram till 80-talet är en illusion och inte ens önskvärt. Tittar man på statistiken över antalet i arbete så är det först nu vi är uppe 1990 års siffror trots att antalet människor i arbetsför ålder ökat med 700 000. För vad som är kännetecknande för välfärdländer är att stora delar av det folk efterfrågar redan är tillgodosett(se rut avdrag)I Tanzania däremot är arbetspotentialen oerhört hög.
Välfärdländer av nordisk typ är än1900 talets största "uppfinningar"och en återgång till en typ av socialdarwinistiska samhällen som vissa förespråkar är en återvändsgränd ur humanistisk mening. Välfärsdmodellen ska utveckla inte avvecklas.
30 okt | Unregistered Commentergöran

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.