Den kapitalistiska välfärdsstaten – engelsk version och releasenotes

Min bok om Sveriges ekonomiska utveckling från 1800-talet fram till nu, finns numera i en omarbetad och uppdaterad version på engelska. 28 augusti ordnar IFN ett frukostseminarium om boken (läser du detta innan dess finner du att anmälningstiden gått ut, men det går bra att dyka upp i mån av plats!).

Några releasenotes om den svenska versionen:

v1.0 kom på Ratio 2007.

V2.0 kom på Norstedts 2009. Är uppdaterad jämfört med v1.

V2.1 kom när Studentlitteratur tog över Norstedts akademiska utgivning. I ett huj försvann de fina vita böckerna, och ett nytt omslag med guldägget togs fram. Bortsett från omslaget är det dock samma bok.

De svenska böckerna sträcker sig fram till 2006, dvs när Alliansregeringen tar över i Sverige.

Den engelska boken skrevs klart i november förra året. Reviderandet var intressant. Vilka påståenden hade åldrats mest påtagligt?

De stora frågor som tillkommit i debatten sedan boken skrevs är utan tvekan debatten om vinster i välfärden i allmänhet, och mer specifikt diskussionen om resultatförsämringarna i skolan. I v1.0 beskrevs skolpengen som en tämligen okontroversiell och framgångsrik reform. Så är inte längre fallet, och den delen har jag därför fått revidera rejält. (Däremot är det inte självklart vad fallet beror på.)

På två andra punkter har boken stått sig desto bättre:

1. Tesen att omfattande reformer gett Sverige en robust och hyfsat konkurrenskraftig ekonomi stämmer bra med det faktum att Sverige klarade finanskrisen bättre än många andra länder (och betydligt bättre än 90-talskrisen).

2. Resonemangen om strukturproblem på arbetsmarknaden är (dessvärre) minst lika relevanta idag som de var 2006.

Köp som ebok hos google eller hos ebooks.com

Eller fysisk bok hos bokus: Svensk v2.1 eller Engelsk version

Almedalen - några tankar efteråt

På väg hem från Almedalen plitade jag ned några tankar om veckan, men blev inte färdig. Sedan slog semestern till. Men sent omsider...

Seminarierna: Fler, men lite fegare än vanligt. Ensidiga paneler, förutsägbara frågeställningar. Många undantag finns naturligtvis. Heder åt SCB som forsätter med sina statistikseminarier på hög nivå (själv gick jag på ett intressant om att BNP-statistiken kommer att revideras rejält i september). Även SE-banken har ett välfärdsseminarium på hög nivå (över tre timmar i en kall ruin i konkurrens med Piketty - men likväl mycket välbesökt).

Veckans besvikelse: Seminarierubriken Vad ska vi göra när robotarna tar våra jobb? lockade med rätta flera nyfika. Tyvärr visade det sig vara grupparbete: ’blunda och tänk dig att en robot tagit ditt jobb. vad gör du? diskutera med din bänkgranne'

Talen: Reinfeldt var taggad, men jag träffade en filmare efteråt som var chockerad över hur dåligt och sorgligt det var. Det måste ha med förförståelsen att göra. Hägglunds komparativa fördel är onekligen ordvitsande.

Innehåll: Noterade ett mycket intressant forskningsresultat i att Sverigedemokraternas mansdominans inte beror på att kvinnor i mindre utsträckning delar partiets värderingar, utan på att kvinnor mer än män reagerar på partiets stigmatisering.

Mina egna insatser: Mycket arbetsmarknadsfokus i år (hos centern, Almega och svenskt näringsliv). Viktigt, men personligen tycker jag att det är snäppet roligare med med seminarier av typen "Fungerar ett samhälle som inte kräver tillväxt?” där som jag deltog i 2012 (kan ses på youtube).

Hann i år med två TV-grejor: 17 minuter med historikern Henrik Berggren på temat Vad kan vi lära av historien? (länk), och 7 minuter m Katrine Kielos om Piketty (länk) 

Slutligen ska statsvetarna ska ha beröm för tilltaget Statsvetenskapens dag, åtminstone när det gäller innehållet. Med konceptet inga mikrofoner, inget podium, inget kaffe och absolut inga bullar kan de knappast anklagas för att sälja ut sig.

Veckan som kommer

Onsdag: Deltar i lunchseminarium i Bryssel med Philippe Legrain och Heather Grabbe. Legrains bok, Immigrants – Your country needs them, har f ö nyligen getts ut på svenska av Fores.

Date: 2014-01-22
Time: 12:30 to 14:15
Venue: ECIPE, Rue Belliard 4-6, 1040 Brussels

Torsdag: Seminarium om skattesänkningar och offentliga resurser på Svenskt Näringsliv 9-12. Sänds även på SVT24. SN:s rapport som släpps samma dag kommenteras av mig, Hanne Kjöller, Karin Pettersson och PM Nilsson.

Seminariet har föregåtts av en något förvirrad debatt i DN: Artikel, replik, slutreplik.

Fredag: Agerar opponent på Mats Landströms avhandling “Determinants and Effects of Central Bank Independence Reforms” i Luleå.

Veckan som gick och som kommer

Veckan som gick:

Diskuterade tillit i filosofiska rummet i P1.

Publicerade min fjärde Svd-krönika, denna gång om de oavsedda konsekvenserna av det kommunala vårdnadsbidraget:

Statistiken från SCB är tydlig: Användandet av det kommunala vårdnadsbidraget är vanligast bland låginkomsttagare, bland personer med utländsk bakgrund och i förortskommuner. I Stockholm är det fyra till fem gånger vanligare i Tensta och Rinkeby än på Kungsholmen och i Vasastan. Vårdnadsbidraget har med andra ord blivit ännu ett hinder för integrationen av invandrare på arbetsmarknaden, i synnerhet för kvinnor. Den situationen var problematisk nog även utan vårdnadsbidraget.

Veckan som kommer:

Dags att åka till jättekonferensen med American Economics Association i Philadelphia. Presenterar pappret “Are People Too Nice? On the Economic Consequences of Other-Regarding Behavior” vars titel säkerligen kommer att ändras.

Bygger besparingspolitiken på ett räknefel?

Idag släpptes en rapport jag skrivit åt Timbro, med titeln “Bygger besparingspolitiken på ett räknefel?”, och på ett seminarium diskuterades denna av LO-ekonomen Agneta Berge, Stefan Fölster under moderering av Timbros Karin Svanborg-Sjövall.

En huvudpoäng i rapporten är att det omdiskuterade excelmisstaget INTE drev resultaten, i motsats till vad många hävdar – och Reinhart & Rogoffs forskning är inte den enda som talar för att hög skuldsättning kan vara problematisk. Däremot kan man diskutera viktning, kausalitet med mera.

Rapport liksom video från seminariet finns här. Någon på Timbro har gjort ett bra jobb, ty länken har bra ljud, flera kameravinklar och klipp så att man ser både talaren och powerpointbilder.

Samtalet blev trevligt. Om man tar sig en starkglögg framför datorn kan det tänkas att upplevelsen slår att vara på plats.

Tre lästips

Veckan som gick: Konferens i New Orleans. Under en festligt produktiv dag hann jag irritera mig på Malmökommissionen och Mikael Rostilas artikel i Svenskan, men också presentera ett papper om att vara trevlig, åka runt på en propellerbåt bland alligatorer - och skriva klart en recension av Supersmurfen. Och då hade just den dagen en timme mindre än dagar i allmänhet.

Veckan som kommer: Hälsar på Harvard.

Några lästips:

FemaleScienceProfessor skriver om varför studenter ställer frågan "Jag var borta förra föreläsningen. Missade jag något?" (Jag brukar svara 'nej' men nu slår det mig att ironin kanske inte gått fram…)

Inslag.se börjar berätta om Borlänge. (Kastar fram en variant på regel 34: Är det en svensk kommun, finns det en skandal där - om man bara gräver djupt nog.)

Anders Sundell om varför man bör vara skeptisk mot oväntade forskningsresultat. (Inlägget handlar om så mycket mer än vad rubriken antyder.)

…samt Why Occupy Harvard failed.

Veckorna som kommer

Fr o m nästa vecka är jag gästforskare i München på CESifo, och sedan blir det konferens med Public Choice Society i New Orleans.

Veckan som gick och som kommer

Veckan som gick

Nyss hemkommen från Southern Economics Associations konferens. Bra plenarietal av Tyler Cowen (som höll en variant på detta TED-talk) och Bruce Caldwell som talade om behovet av att lära ekonomer ekonomisk idéhistoria.

På gång:

Onsdag: Till Umeå för att presentera “Blir vi sjuka av inkomstskillnader?” på sociologiska institutionen (länk). Kl 10, Beteendevetarhuset, C304.

Torsdag: Debatt på AF i Lund kl 20.00 Länk. Rubriken är “Vem tjänar på krisen?” och panelen beskrivs så här:

Agneta Stark, företagsekonom, författare och feminist med eget program i P1

Kenneth Hermele, humanekolog och ekonom, syns ofta i debatten om hållbar utveckling

Andreas Bergh, nationalekonom och liberal debattör som forskar om välfärd och kapitalism

Anne-Marie Pålsson, nationalekonom och fd moderatpolitiker. Kritisk till hur den ekonomiska krisen hanteras inom EU. Hjärnan bakom RUT-avdraget

Veckan som gick: Blir vi sjuka av inkomstskillnader? lanserades

Veckan som gick: IFN & Studentlitteratur ordnade seminarium för lansering av nya boken. SVT24 filmade - bäddar in filmen nedan. 

Lanseringen gav nyhetskrönika i DN av Clas Barkman, samt en ledare i svenskan av Benjamin Katzeff Silberstein.

Vidare: Höstens säsong av ekonomiklubben startade. Nytt för i höst är att det inte ens går att se avsnitten på nätet utan att prenumerera på Axess. Samtidigt får jag inget betalt för att vara med där. Borde rimligen kunna förhandla till mig en prenumeration på Axess...

Veckan som kommer: Ytterligare en presentation av boken sker på Ekonomihögskolan i Lund kl 16 på tisdag 16e.

Veckan som kommer

I morgon: Lunchseminarium på Fores om Nystartzoner

I panelen:
Andreas Bergh, redaktör för antologin, docent i nationalekonomi Lunds Universitet och forskare vid IFN (Institutet för Näringslivsforskning)
Erik Ullenhag, integrationsminister
Anna Heide, fastighetschef MKB- Malmös största fastighetsbolag.
Jerker Söderlind, lärare och forskare vid KTH, arkitekt och medförfattare i antologin.
Samtalsledare: Tove Lifvendahl, Senior Fellow FORES och Karin Zelano, samordnare FORES migrationsprogram

På fredag i nästa vecka (31 augusti)

Konkurrenskraft och trygghet i den nordiska välfärdsstaten (pdf) (Nososko, Rosenbad)

Går det att nå ut med ett nyanserat budskap? Fallet nystartszoner

När utredningen om nystartszoner kom, uppmärksammades också den skuggutredning jag donat med för Fores räkning. Den är ett bra exempel på svårigheterna att nå ut med ett nyanserat budskap. Men i motsats till vissa akademikerkollegor tycker jag inte att svårigheterna är oöverstigliga.

Några exempel: Jag skrev ett blogginlägg, som snappades upp av duktig debattredaktör och blev till en debattartikel i Dagens Samhälle. Så långt allt väl. Ingressen till debattartikeln skrev jag dock inte själv. Den lyder i sin helhet:

Det finns en förhoppning om att så kallade nystartzoner ska skapa fler jobb och minska arbetslösheten i utsatta områden i Stockholm, Göteborg och Malmö samt exempelvis Borlänge och Södertälje. Men den stämmer inte. Vår utredning visar att tanken är god men att den inte fungerar i verkligheten.

I synnerhet sista meningen är olycklig. Det förhåller sig snarare tvärtom: Grundtanken är fel, men förslaget kommer sannolikt ändå att ha viss effekt “i verkligheten”. Den som läser artikeln ser att jag skrev följande:

Förhoppningen är att förslaget ska bidra till ökad sysselsättning i utsatta områden i de tre storstäderna samt i exempelvis Borlänge och Södertälje. Erfarenheter från andra länder talar för att detta är korrekt, men det är osäkert hur länge effekten varar samt om det är nya jobb eller bara omflyttning.

På Twitter citerades ingressen av sverigesresurser.se och spreds som vore den ett citat:

@Sverigesresurser.se @drbergh skriver i @dagenssamhalle att "tanken med nystartszoner är god men att det inte fungerar i verkligheten"

Men @Sverigesresurser.se erbjöd genast rättelse när jag påpekade att detta inte var ett faktiskt citat. Utmärkt!

Efter en intervju i Skåne direkt (Radio P4) står på nätet att läsa att jag “tycker det [nystartzoner] är en bra tanke” men “menar att det krävs mycket mer än att bara sänka arbetsgivaravgiften”. Utmärkt! Men samtidigt är rubriken

“Ekonom sågar nystartszoner”

Hade “Forskare tveksam till nystartszoner” verkligen varit en otänkbar rubrik?

Notera även texten på knappen för att lyssna på inslaget:

Är verkligen “tillåt skitjobb” bästa tvåordssammanfattningen av vad jag sa? Kanske var jag inte i toppform…

Slutsats: Ovanstående exempel passar in i min allmänna bild: Det går ofta bra att få en duktig journalist att återge ett nyanserat resonemang. Det är en god idé att börja med ett blogginlägg eller debattartikel där man väljer orden helt själv.

Problem skapas dock i ingresser, rubriker och knappar på websidor, som fylls med innehåll av andra än forskaren eller journalisten själv. Det lösryckta spetsas till och får ett eget liv på ett fascinerande (och stundom skrämmande) sätt. Jag har full förståelse för akademiker som drar sig för att uttala sig i massmedia av detta skäl.

Men det borde vara lätt att med bara liten medvetenhet bli mycket bättre!

Veckorna som kommer: Tre seminarietips

18 juni blir en mustig dag för välfärdsforskare i Stockholm:

Kl 9 har finanspolitiska rådet seminarium om fördelningspolitik. (Inbjudan och program). På programmet bland annat Jesper Roines skrift “Varför ska vi bry oss om fördelningsfrågor?” (som jag förväntas säga något klokt om), samt Daniel Waldenströms granskning av regeringens fördelningspolitiska redogörelser (som Anders Björklund kommer att säga något klokt om).

Kl 1730, Lansering av Bengt Westerbergs bok om Välfärd, vinst och valfrihet, med kommentarer av Maria Ludvigsson och Hanna Hallin. (Injudan och program).

Redan på onsdag (13 juni) blir det ett kul lunch-seminarium om Grekland (arr: Ohlininstitutet)

Författaren och idéhistorikern Johan Norberg och dokumentärfilmaren Martin Borgs har nyligen varit i Grekland och har träffat reformatorer, populister, studenter och vanliga väljare. Under lunchseminariet kommer de att visa klipp från sina intervjuer och berätta om människorna de har mött. Kom och delta i diskussionen!