Den kapitalistiska välfärdsstaten – engelsk version och releasenotes

Min bok om Sveriges ekonomiska utveckling från 1800-talet fram till nu, finns numera i en omarbetad och uppdaterad version på engelska. 28 augusti ordnar IFN ett frukostseminarium om boken (läser du detta innan dess finner du att anmälningstiden gått ut, men det går bra att dyka upp i mån av plats!).

Några releasenotes om den svenska versionen:

v1.0 kom på Ratio 2007.

V2.0 kom på Norstedts 2009. Är uppdaterad jämfört med v1.

V2.1 kom när Studentlitteratur tog över Norstedts akademiska utgivning. I ett huj försvann de fina vita böckerna, och ett nytt omslag med guldägget togs fram. Bortsett från omslaget är det dock samma bok.

De svenska böckerna sträcker sig fram till 2006, dvs när Alliansregeringen tar över i Sverige.

Den engelska boken skrevs klart i november förra året. Reviderandet var intressant. Vilka påståenden hade åldrats mest påtagligt?

De stora frågor som tillkommit i debatten sedan boken skrevs är utan tvekan debatten om vinster i välfärden i allmänhet, och mer specifikt diskussionen om resultatförsämringarna i skolan. I v1.0 beskrevs skolpengen som en tämligen okontroversiell och framgångsrik reform. Så är inte längre fallet, och den delen har jag därför fått revidera rejält. (Däremot är det inte självklart vad fallet beror på.)

På två andra punkter har boken stått sig desto bättre:

1. Tesen att omfattande reformer gett Sverige en robust och hyfsat konkurrenskraftig ekonomi stämmer bra med det faktum att Sverige klarade finanskrisen bättre än många andra länder (och betydligt bättre än 90-talskrisen).

2. Resonemangen om strukturproblem på arbetsmarknaden är (dessvärre) minst lika relevanta idag som de var 2006.

Köp som ebok hos google eller hos ebooks.com

Eller fysisk bok hos bokus: Svensk v2.1 eller Engelsk version

På publikationsfronten...

... kan noteras att en reviderad version av detta wp numera är antagen för publicering:

Bergh, Andreas and Therese Nilsson. 2009. "Good for living? On the relation between globalization and life expectancy." Forthcoming in World Development.

Tack till chefen för den fiffiga titeln, tack till Henrik som övertygade oss om att man inte måste ha med svårtolkade GMM-skattningar och till alla andra som gett synpunkter på tidigare versioner.

Roligast av allt är väl att resultatet är mycket trevligt:

Abstract
This paper analyzes the relationship between three dimensions (economic, social, and political) of globalization and life expectancy using a panel of 92 countries covering the 1970–2005 period. Using different estimation techniques and sample groupings, we find that economic globalization has a robust positive effect on life expectancy, even when controlling for income, nutritional intake, literacy, number of physicians, and several other factors. The result also holds when the sample is restricted to low-income countries only. In contrast, political and social globalization have no such robust effects.

Nörderier för den intresserade: World Development var en trevlig tidskrift att skicka till, trots att de kräver att man skickar in papperskopior samt en diskett (!). I första vändan kom synpunkter från tre referees på mindre än fyra månader. Efter revideringar gick CD-skivan (hittade ingen floppy) sönder på väg till Kanada, så jag tilläts maila. Besked två veckor senare.

Relaterat: Artikel i Sydsvenskan om min medförfattare Therese.

Januari-krönika: Är statliga stöd alltid fel?

Kortversion av januarikrönikan: Frågan om huruvida statliga stöd alltid är fel, påminner en smula om frågan om det alltid är fel att ljuga: Det finns tillfälle då det går vägen - men det är ändå en bra tumregel att låta bli.

Längre version: UNT

Ännu längre version: VK, ST

European Economic Review

Bergh, A. and Fink, G. (2008) "Higher education, Elite Institutions and Inequality," European Economic Review, forthcoming.

Abstract
We develop a model of higher education to analyze the effects of elite institutions on individual educational decisions and aggregate labor market outcomes. Elite institutions allow the most talented of a given population to separate themselves from the larger pool of agents enrolled in higher education, and to earn the associated wage premium in the labor market. As elite institutions engage in cream skimming, the returns to publicly accessible education decrease, and enrollment in public higher education declines. The resulting effect on income inequality is ambiguous, since elite education increases income dispersion at the top of the income distribution, and decreases income dispersion at the bottom.

Kommentar: Skönt att den här skummisen inte behövde vara min senaste publikation särskilt länge. Och om någon undrar varför jag postar publikationer, är det bl a för att den här kategorilänken ska funka som ett dynamiskt CV. Och det börjar arta sig!

Financial Theory and Practice

Bergh, Andreas. 2008. "Explaining the Survival of the Swedish Welfare State: Maintaining Political Support through Incremental Change." Financial Theory and Practice, forthcoming.

Kommentar: Detta verk var från början tänkt att ta mig in i Journal of Social Policy. Men se, de gillade inte mitt public choice-inspirerade sätt att förstå människors stöd för välfärdsstaten. Sedan valsade pappret runt hos ytterligare några tidskrifter, och blev bara sämre och konstigare för varje revidering. Till slut hamnade det alltså i en tidskrift utgiven av ett Public Finance-institut i Zagreb. Förvisso referee-bedömd och indexerad i EconLit, men med 0 i meritvärde. Så kan det gå.

Journal of Socio-Economics

Det papper som för två år sedan i en tidig version dryftades här, har äntligen landat i en tidskrift:

Bergh, A. 2008. A critical note on the theory of inequity aversion. Forthcoming in Journal of Socio-Economics.

Sammanfattning i två meningar: Fehr & Schmidts QJE-artikel från 1999 har fått bisarrt stort genomslag i förhållande till hur lite den faktiskt förklarar. Människors benägenhet att ibland dela med sig kan istället förstås som ett resultat av två stundom konflikterande normer: omfördelningsnormen (effektiv av försäkringsskäl under riskaversion) och äganderättsnormen (effektiv av incitamentsskäl).

Den vakne inser genast att båda normerna är sårbara för free-riding. Det löser jag i nästa papper :-)

Scandinavian Political Studies

Bergh, Andreas and Gissur Erlingsson. 2008. "Liberalization without retrenchment: Understanding the consensus on Swedish welfare state reforms." Forthcoming, Scandinavian Political Studies.

Goda nyheter för de 7 personer (jodå, upp 3 sen januari!!) som förra månaden kikade på detta working paper: En rejält reviderad version är nu på väg ut i Scandinavian Political Studies.

Här kommer ett abstract, för den som vill citera oss omedelbart bums :-)

In 1980, Sweden was a highly regulated economy with several state monopolies and low levels of economic freedom. Less than 20 years later, liberal reforms turned Sweden in to one of the world’s most open economies with a remarkable increase in economic freedom.

While there is resilience when it comes to high levels of taxes and expenditure shares of GDP, there has been a profound restructuring of Sweden’s economy in the 1980s and 1990s which previous studies have underestimated. Furthermore, the degree of political consensus is striking, both regarding the welfare state expansions that characterized Sweden up to 1980, as well as the subsequent liberalizations.

Since established theories have difficulties explaining institutional change, we seek to understand how the Swedish style of policy-making produced this surprising political consensus on liberal reforms. We highlight the importance of three complementary factors: (i) Policy-making in Sweden has always been influenced by, and intimately connected to, social science. (ii) Government commissions have functioned as ‘early warning systems’, pointing out future challenges and creating a common way to perceive problems. (iii) As a consequence, political consensus has evolved as a feature of Swedish style of policy-making. The approach to policy-making has been rationalistic, technocratic and pragmatic. We conclude that the Swedish style of policy making does not only explain the period of welfare state expansion – it is also applicable to the intense reform period of the 1980s and 1990s.

Slutligen, ett stort tack till min festliga medförfattare!

Social Science Quarterly

Bergh, Andreas & Fink, Guenther (2007). "Higher Education Policy, Enrollment and Income Inequality". Forthcoming in Social Science Quarterly.