Hur mycket förklarar Inequity aversion?
Det är inne med "behavioral and experimental economics" just nu. Och bland de största inom fältet är Ernst Fehr.
Sedan jag för länge sedan bevistade en minikurs med honom har jag fascinerats av hans framfart, och det stora genomslag hans idé om ojämlikhetsaversion har fått.
Fehrs och Klaus Schmidts papper i QJE 1999, är grymt citerat: Bilden visar dess genomslag jämfört med några andra tunga artiklar. Samtliga berör frågan varför människor ibland beter sig altruistiskt.
Nu är jag äntligen färdig med en första version av ett papper som ifrågasätter hur stort bidrag det egentligen är att hitta på en nyttofunktion där folk antas ogilla ojämlikhet, vilket är vad Fehr & Schmidt gör.
Som tur är är jag inte helt ensam om att ge mig på dessa höjdare. Följande rekommenderas starkt för alla som fascineras av fältet behavioral economics:
Avner Shakeds angrepp på Fehr&Schmidt, The rethoric of Inequity Aversion
Ariel Rubinsteins text om hela fältet behavioral economics, inklusive användandet av djurs beteende och neuroeconomics.
Nåväl, naturligtvis är det välkommet att ekonomer numera gör experiment och fokuserar på människors faktiska beteende. Men som alltid när det dyker upp nya verktyg, finns risken att dessa okritiskt används till allt, och att äldre metoder nedvärderas.
Som jag ser det är forskning inom behavioral economics väldigt bra på att producera spännande resultat kring hur underligt folk beter sig, men inte lika bra på att förklara och förstå beteendet. Det senare är naturligtvis mycket svårare - men det betyder inte att det är okej att inte ens försöka.
Reader Comments (14)
Jag håller dock inte med om en sak: Neoklassisk teori utesluter inte transaktionskostnader (Se bara på internationell makroekonomi där sk. "isbergskostnader" är mer eller mindre standard.). Jag vet inte helle om det verkligen utesluter institutioner. Sociala normer, däremot, de utesluts garanterat.
Vad värre är: jag hade länkat helt fel artikel. Sorry. Nu är det fixat. Tokigt av mig.
Det är en filosofiavhandling som diskuterar om nationalekonomi är politiskt neutral. Den kommer fram till att så är fallet men lite i förbigående hävdar den också att nationalekonomi i princip saknar verklighetsanknytning.
Är man intresserad av debatten kring nationalekonomin tycker jag definitvt man ska läsa den.
Det här verkar intressant. Ska definitivt ta en titt på ditt papper Andreas.
Tack för rättningen.
Borde man inte observera i verkligheten att lotterivinnare ger bort en större andel det de vunnit än vad andra miljonärer gör om teorin stämmer? Det borde defintivt räknas som "unearned money".
Hypotesen att normerna är socialt effektiv leder också till frågan vad som händer vid nollsummespel. Här finns det ju inga sociala skäl att uppmuntra flit. Behandlar folk trots det pengarna som välförtjänta är det ett argument mot att normerna uppstått eller bibehållits på grund av social effektivitet.
Johan, mycket kul att du fann avsnitt 3 intressant. Detta ska nämligen utvecklas till en helt egen artikel, som beräknas klar under hösten.
Din kommentar om lottervinster är högst intressant, men vi måste fundera kring i vilken utsträckning dessa normer redan formaliserats genom rättsstat, skatte- och bidragssystem.
Slutligen: Jag har sett en film om två vänner som spelar i Las Vegas, och den ene vinner en mycket stor summa, efter att ha fått en penny av tre till insatsen av kompisen. Deras vänskap prövas på ett komiskt sätt i frågan kring huruvda denna vinst var förtjänad och i så fall av vem.
Någon som vet vilken film detta är?
Däremot, är min personliga gissning att de flesta slutsatser kommer vara sig lika. Men antaganden i modeller bör utgå i så stor mån från verkligheten som möjligt. Som ett exempel kan nämnas att det finns starka evolutionära bevis till varför vi människor borde utvecklat reciprocitet. Om det nu är så, är det ganska barockt om ekonomer då kallar det "irationellt". Om 50 år är jag övertygad om att liknande, t ex biologiska resultat, kommer ligga till grund för en hel del mikroekonomisk teori.
Men, du gör också poängen bra i papperet att många experiment (nästan alla?) är så extremt kontextbereoden att man kan undra vad de egentligen bevisar. Ingenting i neoklassisk teori säger ju att vi förväntar oss "perfekt beteende" i artificuella situationer som utvärderas i isolering.
Jag håller med Mikael att många av slutsatserna i mikroteorin kommer vara samma även efter man inkorporerat behavioral economics. Ofta känns det som on ekonomer använder onödigt starka antaganden, typ människor är fullt rationella, när svagare antaganden, t ex att människor i viss utsträckning reagerar på incitament, skulle ge samma slutsatser.
Sen i de fall när man får annorlunda slutsatser med lite svagare rationalitetsantaganden kan man fråga sig hur intressant den ursprungliga modellens slutsatser var.