Senaste poster
Populära
Google Scholar
« S-gruppens förslag för minskad arbetslöshet | Main | Är Göran Persson för marknadshyror? »
tisdag
mar042014

Skapar omfördelning tillväxt?

En IMF-rapport som citeras flitigt just nu påstår sig visa att ökad inkomstomfördelning kan öka tillväxten:

redistribution appears generally benign in terms of its impact on growth; only in extreme cases is there some evidence that it may have direct negative effects on growth. Thus the combined direct and indirect effects of redistribution—including the growth effects of the resulting lower inequality—are on average pro-growth.

Här omskrivs rapporten i the Atlantic.

Det är korrekt och intuitivt att väldigt ojämlika länder har lägre tillväxt, som framgår av detta punktdiagram i rapporten:

NewImage

 

 

 

Rapportens huvudpoäng är emellertid att omfördelning inte hämmar tillväxten, och eftersom omfördelning ökar jämlikheten kan den således indirekt främja tillväxt. Denna slutsats är diskutabel av flera skäl, och i vilket fall som helst problematisk eftersom det mått på omfördelning som används i rapporten är felaktigt.

Måttet på omfördelning som används är skillnaden mellan Gini-koefficienten för bruttoinkomster (före skatter och bidrag) och nettoinkomster (efter skatter och bidrag).

I en artikel i European Sociological Review visar jag inte bara att måttet är fel, utan också att bias storlek och riktning varierar på en rad faktorer som gör måttet oanvändbart i jämförande studier mellan olika länder. Skälet är i korthet att inkomstfördelningen när skatter och bidrag räknats bort inte kan tolkas som en marknadsinkomstfördelning, och därför inte kan användas för att kvantifiera den omfördelande effekten av skatter och bidrag.

I en bloggpost 2009 kunde jag nöjt konstatera att detta problematiska sätt att mäta omfördelning tycktes vara på väg bort inom forskningen, och att ett kapitel i Handbook of politics nämner min artikel i ganska smickrande ordalag. Sedan dess har även välfärdsstatsforskaren Esping-Andersen satt ner foten i frågan, och inleder ett nytt papper så här:

Because it taxes and spends, the welfare state is by definition redistributive, but this does not automatically entail that it creates more equality.

 Allt detta har alltså IMF missat (eller möjligen blundat för).

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

References (1)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.

Reader Comments (5)

För att försöka översätta till lekmannaspråk: menar du att höga skatter & bidrag i sig inte innebär att landet har en vettig välfärdsstat, och att det välfärdsstaten - t ex att pengarna används till en bra skola - är en viktigare faktor för tillväxt?
Jag kanske är trög, men jag fattar inte detta: "inkomstfördelningen när skatter och bidrag räknats bort inte kan tolkas som en marknadsinkomstfördelning", nej för det är väl inkomstfördelningen "netto" eller post-omfördelning så att säga? "Bruttoläget" är väl marknadsinkomstfördelningen, differensen brutto och netto utgör omfördelningseffekten, eller? Förklara gärna.

mvh
Calle
5 mar | Unregistered CommenterCalle
Jag hittade en förklaring på Timbro som jag hade lättare för att förstå:

"Som mått på omfördelning har de använt skillnaden mellan Ginikoefficienterna för brutto- och nettoinkomster (dvs. skatteuttaget). Det är inte ett särskilt lyckosamt mått eftersom skatteuttaget inte sällan används för att gynna medelklassen snarare än underklassen (genom maxtaxa, gratis akademisk utbildning, kulturstöd osv.) – det är alltså inte alltid omfördelande på det sätt som IMF tänker sig."
http://timbro.se/samhallsekonomi/artiklar/inkomstskillnaderna-och-verkligheten
Björn, det är korrekt, men det är bara ett av skälen till att måttet är problematiskt. Se exvis

http://www.andreasbergh.se/blogg/2006/10/27/kul-med-pensioner-del-1.html

Calle:

Netto: Efter skatter och bidrag
Brutto: Före skatter och bidrag

Ingen av dessa är den fördelning som skulle uppstå om välfärdsstaten inte funnes eller vore mindre.
5 mar | Registered Commenterbergh
Hur påverkar skuldsättningen 'omfördelningen', välfärden OCH tillväxten?
Skuldökningen ger ju viss ökning av:
- konsumtionen.
- skatteintäkterna.
- livssituationen, . . . ja innan lyxfällan kommer på besök, det där med att pinka. . . .

Vi i Europa har det ju så pass bra, ligger i decilerna att vi kan o tillåts, kosta på oss att köra 'hävstången'.
I som Bergh beskrev 'roffarländerna', så är väl dom, eller varför inte den ende i position för 'hävstång', så få, att dom inte kan påverka nuffrorna, mängden som INTE kan, är väl typ 90-99% o har börjat att äta utsädet.

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.