Krönika om pensionsprognosen - och ett konstruktivt förslag

Idag får en av mina favoritkäpphästar komma ut och springa, denna gång på svenskans ledarsida. Det rör sig om att pensionsprognosen görs med det orealistiska tillväxtantagandet 0 procent (!) och - framför allt - att man inte informerar om hur avgörande tillväxten är för pensionen.

Just nu fungerar inte länken till pensionsmyndighetens sida om det orangefärgade kuvertet men här är det informationsdokument jag nämner i krönikan:

I det orangefärgade kuvert som i dagarna skickas ut till miljontals svenskar görs det anmärkningsvärda antagandet att den svenska ekonomin slutar växa när prognosen görs och sedan står still fram till pensioneringstillfället. I ett informationsdokument på Pensionsmyndighetens webbsida framgår att myndigheten själv anser att antagandet är mycket orealistiskt – men likväl görs det. Förklaringen finns i samma dokument: Med hjälp av fokusgrupper har myndigheten nämligen kommit fram till att svenskar ”har svårt att förhålla sig till begreppet tillväxt.”

I ett försök att vara konstruktiv, har jag nedan skissat på hur en bild skulle kunna illustrera både pensionsprognosen och hur den beror på den ekonomiska tillväxten: 

Efterhand som man närmar sig pensionsåldern blir den svarta linjen längre och de streckade prognoslinjerna kortare. Samma princip kan naturligtvis användas för att illustrera effekten av olika pensionsåldrar. Skulle en variant på denna bild vara helt obegriplig för folk? Kanske. Den är naturligtvis inte helt lättillgänglig, men den är knappast svårare än bilden nedan, som funnits med de senaste åren och som länge fascinerat mig. Jag undrar vad fokusgrupperna säger om den?

En krönika och en video om tjänstepension och premiepension

Tar upp två problem med pensionssystemet i vid bemärkelse i senaste krönikan, i Norran, ST, m fl:

I det offentliga premiepensionssystemet betalar individen ingen avgift för att placera om sin pension, och antalet omplaceringar är i princip obegränsat. Bortsett från att detta skapat en marknad för oseriösa telefonförsäljningsföretag, är systemet problematiskt då omplaceringarna har en samhällsekonomisk kostnad även när de är avgiftsfria för den enskilde.

Inom tjänstepensionen, som de flesta svenskar har genom avtal mellan fack och arbetsgivaren, är problemet lustigt nog det omvända: Den som arbetat för flera olika arbetsgivare, och som skulle vilja samla sin tjänstepension på ett och samma ställe, är ofta förhindrad att göra denna omplacering någonsin under sin livstid.

Bakgrunden (som beskrivs i krönikan) är att en telefonförsäljare ringde upp mig och frågade om jag placerat om min premiepension senaste månaden, vilket jag givetvis inte hade. Ett pensionssparande är ett långsiktigt sparande, och inget man ska omplacera en gång i månaden.

En översyn en gång om året verkar rimligare. Och självfallet bör det då vara tillåtet att omplacera även tjänstepensionen till valfri förvaltare. Någon generell flytträtt finns inte idag, vilket jag funderade en del kring på uppdrag av SPP inför ett seminarium i Visby i somras.

Ser nu att det gjorts en kortfilm om detta seminarium, som sammanfattar situationen ganska bra:

Så här års brukar jag klaga på nollprocentsscenariot i pensionsprognosen

...men i år får jag hjälp av en utmärkt artikel i Fokus. Där framgår att pensionsmyndigheten fortfarande inte tror sig kapabel att förklara för folk hur fiffgt det är med ekonomisk tillväxt:

Anledningen till att myndigheten ändå räknar utan tillväxt och inflation i sina prognoser är strikt pedagogisk.

– Skulle vi anta ett par procents tillväxt per år så skulle de flesta som är unga i dag få en pension som är högre än den lön de har i dag

Just det. Mannen som säger så är Arne Paulsson, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten. Han vet att de flesta unga idag kommer att få en pension som är högre än den lön de har idag, och att den prognos de går ut med är inte är ett försiktigt eller ens pessimistiskt scenario, den är ett krisscenario.

Förr hade de åtminstone ett exempel med två procents tillväxt så att alla såg hur stor effekt tillväxten har på pensionen.

Men det tog de bort för de kunde inte förklara procenträkning för svenska folket - se förra årets inlägg.

F ö börjar den här bloggen bli gammal: Första gången jag skrev om detta var sex år sedan.