Göteborgs universitets oseriösa rubriker

Rubrikmakarna på Göteborgs universitet tycks ha varit framme igen:

Rubrik: Sverige tjänar på oreglerad invandring

Faktiskt resultat: Den genomsnittlige invandraren från Rumänien eller Bulgarien, som kom till Sverige under ländernas första fyra år av EU-medlemskap, utgjorde 2011 en nettovinst för den svenska offentliga sektorn på 30 000 kronor.

Här är en annan klassiker:

Rubrik: Skolans avreglering orsak till att alltfler unga kan tänka sig diktatur

Faktiskt resultat: Andelen som kan tänka sig diktatur förklaras i regressioner bäst av individens utbildning.

Hotet från Ensamätaren (Korrelation vs Kausalitet IGEN)

I dag publicerades en riktig godbit för alla som samlar på artiklar som blandar ihop korrelation och kausalitet. Ett utdrag:

måltidsvanorna påverkar attityderna … De som äter tillsammans känner inte bara större tilltro till sina medmänniskor utan också till politikerna och uppvisar även större tilltro till den egna förmågan att influera de förtroendevalda. Också toleransen ökar.

Det råder ingen tvekan om att författarna tror sig veta åt vilket håll orsakssambandet går:

Men hur uppstår i sin tur ett socialt kapital? Det är här måltiden kommer in. Måltiden erbjuder en mötesplats, där människor lär sig att umgås med varandra och utvecklar sympati för varandra.

Men även om ensamätarna med odemokratiska attityder är ganska få i vårt land utgör de naturligtvis ett stort problem. Den nya individualismen har en baksida. Det finns en isolationism i det moderna samhället, som gynnas av teknikutvecklingen i form av nätet, tv, mobilen.

Vilka skriver då detta? Jo, ingen mindre än statsvetarprofessorn Leif Lewin tillsammans med Evelina Stadin, som presenteras som “C-student i statskunskap vid Uppsala universitet” [heter det fortfarande C-nivå?]

En tänkbar förklaring till den besynnerliga texten återfinns i Lewins presentation:

Leif Lewin är professor emeritus vid Uppsala universitet och Måltidsakademiens förste preses.

Om måltidsakademien kan man läsa mer här, bland annat:

Måltidsakademien inrättades år 2000 i ambitionen att främja måltidskunskapen genom att föra samman företrädare för skilda discipliner till ett mångvetenskapligt möte.

Kvalitetsjournalistik i Svenskan om Bitcoin.

Här.

Revansch för virtuell valuta

Minns ni Bitcoin, den virtuella valuta som var på tapeten för ett par år sedan? Efter den initiala hajpen kring de digitala pengarna har de haft en skakig resa.

Efter toppvärderingen på 32 dollar i juni 2011 rasade kursen till katastrofala 2 dollar i november samma år. Bye bye Bitcoin. Nu ser det dock ut som världens Bitcoin-investerare kan dra en suck av lättnad – de monetära anarkisternas favoritvaluta har tagit revansch och handlas idag på nivåer över 33 dollar.

Japp, det var hela artikeln.

Etzel Cardena argumenterar i LUM

Det blev visst ståhej när LUM (Lunds universitets magasin) skrev om Etzel Cardeña och hans forskning om parapsykologi (Svenskan, LUM:s kommentar).

I LUM 8-2012 (s. 37) svarar Cardeña:

Skribenterna hävdar att studier bl.a. “i den amerikanska vetenskapsakademins regi” fastställt att det inte finns något stöd för psi-fenomen. I själva verket har Parapsychological Association varit medlem i American Association for the Advancement of Science (AAAS) i över 40 år. Psi undersöks också bl. a. i Cornell University …

Argumentationen följer alltså formen:

Skribenterna hävdar A. I själva verket gäller B. Samt C.

Formuleringen “i själva verket” antyder att B står i motsats till A, men en kritisk läsare inser att A och B mycket väl kan vara sanna samtidigt. Om frågan gäller A:s sanningshalt, är C tämligen irrelevant. Cardeña väljer att återge argument A, men bemöter det inte.

En professor borde kunna argumentera bättre.

Hur många tillspetsade frågeställningar tål Sverige?

En av de frågor som ställdes - av programledarna - i SVTs partiledardebatt var alltså "Hur många invandrare tål Sverige?" Frågan har kritiserats, av Ulf Bjereld, Anna-Lena Lodenius, och Aftonbladet.

Medan det naturligtvis inte är fel att diskutera invandring och integration, är formuleringen av frågan underlig, då den förutsätter att invandrare är något som kan tålas i varierande utsträckning, dvs något problematiskt eller skadligt.

Agendas Pia Bernhardson och Eva Landahl försvarar sig på SVTs debattsajt: 

Det som sägs i riksdagen måste rimligen också kunna sägas i tv

Uselt argument: Självklart ska det som sägs i riksdagen kunna sägas i TV. Men bör det göras till fråga i SVTs partiledardebatter? Oftast är svaret faktiskt nej. Det som sägs i riksdagen är (och ska vara) partsinlagor från partirepresentanter. Just därför bör SVTs journalister inte ta något enskilt partis problemformulering rakt av. Hur många bönder tål Sverige? Hur höga vinster tål Sverige? Hur många företagare? Hur många offentligt anställda? Hur stor miljörörelse? Dessa frågor skulle reta upp vissa partier mer än andra och är därför inte särskilt lämpliga i public service-TV där partiledarna ska ströva efter opartiskhet. Detta borde vara självklart för SVTs journalister.

För övrigt saknar jag Karin Hübinette.

Dålig argumentation från Riksbanksdirektionen

Slutklämmen i Per Janssons och Barbro Wickman-Paraks försvar av Riksbankens agerande i DN

Även det faktum att Sverige under senare år haft en bättre ekonomisk utveckling än de flesta jämförbara länder rimmar illa med en dåligt skött penningpolitik.

Detta är argumentation på partiledarnivå. Kritiken mot penningpolitiken har inte gått ut på att denna hindrat Sverige från att ha en god ekonomisk utveckling. Argumenten har varit att sysselsättningen skulle kunna vara aningen högre utan att riskera för hög inflation.

Det faktum att det gått bra rimmar inte på något sätt illa med ett påstående om att det kunde gått ännu bättre. Detta är alltså en retorisk släng snarare än ett seriöst argument, och det föräras dessutom rollen som slutkläm i hela debattartikeln (som inte övertygar i övrigt heller: de förklarar att det är svårt att träffa rätt, men inte varför man systematiskt missat målet på samma sida).

Av vice riksbankschefer bör vi vänta oss betydligt högre nivå.

Ny forskning från Göteborgs universitet

...å andra sidan, ibland verkar forskare inte alls intresserade av att nyansera debatten.

Sanna R har en fin rant, av vilken man kan utläsa ungefär hur forskarna hamnade i denna slutsats. Kort sammanfattning: Andelen som kan tänka sig diktatur förklaras i regressioner bäst av individens utbildning. Eftersom svensk utbildning blivit sämre, och detta beror på skolans avreglering, kan forskaren Staffan I. Lindberg landa i ovanstående slutsats.

Häpp.

Korrelation och kausalitet – del 4 (minst)

Fantastisk artikel i sydsvenskan: “Kost kan påverka skolresultat”

Ingress:

Ungdomar som äter frukt, regelbundna måltider och inte hoppar över frukosten blir lugnare och har lättare att klara av skolan. Detta enligt en norsk undersökning som har publicerats i tidskriften ”Food and nutrition research”.

Sista stycket:

I den publicerade artikeln pekades det dock ut några begränsningar med undersökningen. Det ställdes inga frågor om hur mycket de norska ungdomarna faktiskt åt utan bara vad de åt. Ingen hänsyn togs heller till eventuella olikheter när det gällde deras sociala och ekonomiska bakgrund, om de motionerade eller inte samt deras sov- och drogvanor.

Ett tredje exempel på korrelation och kausalitet

I oktober efterlyste jag ett tredje roligt exempel på när media inte förstår – eller låtsas inte förstå – fenomenet skensamband och omvänd kausalitet. Jag fick flera bra förslag, men det givna exemplet måste naturligtvis bli facebook-nyheten som kom nyligen.

Här kommer en rubrik-kavalkad. Metodologiskt känsliga varnas.

Metro:

Facebook får var fjärde användare att må dåligt

Nyheter24:

Studie: "Svenskar mår dåligt av Facebook"

Sydsvenskan:

Facebook får oss att må dåligt

DN:

Facebook sprider olycka

Rubrikerna har naturligtvis inte täckning: Det kan vara så att facebook orsakar olycka, men det kan vara så att mindre lyckliga använder facebook oftare eller mer. Den ärade bloggläsaren kan själv fundera på vad som är mest troligt, studien visar inget mer än en korrelation.

Exemplet illustrerar ytterligare en trend: Forskarna förstår naturligtvis själva att orsakssambandet troligen främst går åt motsatt håll än vad ovanstående rubriker antyder, men PR-människor är inblandade och den mindre troliga tolkningen är ju en mycket bättre nyhet.

När nyheten släpptes fanns rapporten för övrigt inte ens tillgänglig (!) pga ett exklusivitetsavtal med TV4 och DN (!!), förklarar Ida Nilsson, medförfattare och kommunikationsstrateg (!!!) i en intervju på second-opinion:

Ida Nilsson har förståelse för att allmänheten vill ta del av grundmaterialet, men tycker samtidigt att folk kan vara lite för otåliga ibland, eftersom man är van vid att snabbt hitta information på nätet.

Även Deeped Niclas Strandh berättar en hel del intressant om studien.

Så här års brukar jag klaga på nollprocentsscenariot i pensionsprognosen

...men i år får jag hjälp av en utmärkt artikel i Fokus. Där framgår att pensionsmyndigheten fortfarande inte tror sig kapabel att förklara för folk hur fiffgt det är med ekonomisk tillväxt:

Anledningen till att myndigheten ändå räknar utan tillväxt och inflation i sina prognoser är strikt pedagogisk.

– Skulle vi anta ett par procents tillväxt per år så skulle de flesta som är unga i dag få en pension som är högre än den lön de har i dag

Just det. Mannen som säger så är Arne Paulsson, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten. Han vet att de flesta unga idag kommer att få en pension som är högre än den lön de har idag, och att den prognos de går ut med är inte är ett försiktigt eller ens pessimistiskt scenario, den är ett krisscenario.

Förr hade de åtminstone ett exempel med två procents tillväxt så att alla såg hur stor effekt tillväxten har på pensionen.

Men det tog de bort för de kunde inte förklara procenträkning för svenska folket - se förra årets inlägg.

F ö börjar den här bloggen bli gammal: Första gången jag skrev om detta var sex år sedan.

Bilpendling mindre stressande än kollektivtrafikpendling

Medicinare vid Lunds universitet meddelar att pendling tycks vara dåligt för människors subjektiva hälsa. Den som läser pappret noga, ser dock att resultaten tycks drivas av kollektivtrafik, inte av bilpendling.

Detta kommenteras av en forskarna så här:

- En förklaring till skillnaden mellan bil- och kollektivtrafikpendlare kan vara att långdistanspendling med bil, i alla fall i Skåne, kan erbjuda en viss möjlighet till avkoppling. Men det kan också delvis bero på att den grupp som pendlar långt med bil företrädelsevis är män med hög inkomst, en grupp som generellt sett uppger att de är vid god hälsa, menar Erik Hansson [min fetning]

Förklaringen förbryllar. Har de verkligen inte korrigerat för kön och inkomst? Här är abstract, här är hela pappret. Visst har de korrigerat för inkomst och hälsa (med mera). Skillnaden mellan bil och tåg/buss beror alltså inte på denna uppenbara självselektion.

En rimligare hypotes är resultatet är korrekt: Det är mer stressande att pendla kollektivt till jobbet än att köra med egen bil. Studien bygger på en enkät bland 21 000 skånska pendlare, och även om Skånetrafiken naturligtvis fungerar finfint i alla väder, kan jag tänka mig att bilen ger en känsla av kontroll som inverkar positivt på subjektiv hälsa.

Varför Erik Hansson bortförklarar ett av de intressanta resultaten i studien (på ett sätt som får studien att framstå som heltokig, vilket den alltså inte är), kan man bara spekulera kring.

Författarnas egna slutsatser av studien:

This further demonstrates the need to consider the negative side-effects of commuting when discussing policies aimed at increasing the mobility of the workforce. (s. 21)

(Författarna: Erik Hansson, Kristoffer Mattisson, Jonas Björk, Per-Olof Östergren  och Kristina Jakobsson. Tipstack till Therese.)

Ökar antalet dödade i trafiken kraftigt?

Igår meddelades att antal dödade i trafiken ökar kraftigt. Jag gissade på basis av min livserfarenhet att det förhöll sig precis tvärt om och att nyheten berodde på feltolkning av kortsiktig fluktuation kring fallande trend.

Mycket riktigt: 2010 var antalet döda “rekordlågt”. Gårdagens nyhet bygger på preliminära siffror från januari till maj – inte ens ett halvår – och innebär en ökning med 33 procent jämfört med samma period 2010.

Eftersom 2010 var ett ovanligt år, skulle även en helt normal siffra för 2011 vara en stor procentuell ökning på årsbasis. Den långsiktiga trenden – som inte alls nämns i rapporteringen – ser för övrigt ut så här:

Jag undrar om de journalister som är inblandade i denna rapportering medvetet snedvrider, eller bara är inkompetenta. (OBS: Jag undrar verkligen, båda är nämligen högst troliga).