Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Intressant exempel på normer och institutionell förändring | Main | Om mikrolån på ABF Göteborg »
tisdag
nov012011

Bilpendling mindre stressande än kollektivtrafikpendling

Medicinare vid Lunds universitet meddelar att pendling tycks vara dåligt för människors subjektiva hälsa. Den som läser pappret noga, ser dock att resultaten tycks drivas av kollektivtrafik, inte av bilpendling.

Detta kommenteras av en forskarna så här:

- En förklaring till skillnaden mellan bil- och kollektivtrafikpendlare kan vara att långdistanspendling med bil, i alla fall i Skåne, kan erbjuda en viss möjlighet till avkoppling. Men det kan också delvis bero på att den grupp som pendlar långt med bil företrädelsevis är män med hög inkomst, en grupp som generellt sett uppger att de är vid god hälsa, menar Erik Hansson [min fetning]

Förklaringen förbryllar. Har de verkligen inte korrigerat för kön och inkomst? Här är abstract, här är hela pappret. Visst har de korrigerat för inkomst och hälsa (med mera). Skillnaden mellan bil och tåg/buss beror alltså inte på denna uppenbara självselektion.

En rimligare hypotes är resultatet är korrekt: Det är mer stressande att pendla kollektivt till jobbet än att köra med egen bil. Studien bygger på en enkät bland 21 000 skånska pendlare, och även om Skånetrafiken naturligtvis fungerar finfint i alla väder, kan jag tänka mig att bilen ger en känsla av kontroll som inverkar positivt på subjektiv hälsa.

Varför Erik Hansson bortförklarar ett av de intressanta resultaten i studien (på ett sätt som får studien att framstå som heltokig, vilket den alltså inte är), kan man bara spekulera kring.

Författarnas egna slutsatser av studien:

This further demonstrates the need to consider the negative side-effects of commuting when discussing policies aimed at increasing the mobility of the workforce. (s. 21)

(Författarna: Erik Hansson, Kristoffer Mattisson, Jonas Björk, Per-Olof Östergren  och Kristina Jakobsson. Tipstack till Therese.)

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (3)

Ja jösses! Om jag får lov att basera min empiri på det extremt snäva urvalet "jag själv" så tycker jag slutsatsen känns helt uppenbar :) I bilen sitter jag jätteskönt och avslappnat, temperaturen är helt rätt, jag har min favoritmusik spelandes ur ett grymt ljudsystem, det finns ingen som sitter och gnider sig mot mig, och jag kommer till jobbet på en fjärdedel av tiden. De gånger min tjej har bilen över dagen och jag åker kollektivt så är det helt klart ett rejält extra stressmoment. Såpass att jag faktiskt oftast tar taxi istället.
2 nov | Unregistered CommenterDanni
Men du klipper ju som du vill i texten!
För det första så redovisar författarna svårigheterna med att inte få en hälsobias genom att de som reser långt redan är friskare vilket inte gått att kompensera för. För det andra redovisar de att svarsfrekvensen var låg för bla män vilket kan medföra att den gruppen inte är representativ.

Men än märkligare är att ditt urval verkar påstå att all bilpendling är bättre än pendling med kollektiva medel eftersom du bara fokuserar på långväga pendling där trafikens externa effekter inte är märkbara för föraren. Vid pendling under 30 minuter fanns till exempel en negativ korrelering för kollektivt resande och stress medan den korta bilpendlingen medför stress. Först över 60 minuter skiljde sig bilens och det kollektiva transportmedlets hälsoeffekter sig åt och då möjligen beroende på att det kollektiva färdmedlet medför byten på längre resor. Eftersom 75 % av befolkningen i Sverige har mindre än 10 km till jobbet och 50 % mindre än 5 km är det främst hälsoeffekterna på dessa distanser som är av intresse på aggregerad nivå. Och i dessa fall är bevisen för att hälsan skulle främjas av satsningar på gång, cykel och kollektivtrafik på bilens bekostnad tydliga. Resultaten skulle också påverkas till bilens nackdel om inte bara den subjektiva hälsan mättes utan också de externa hälsoeffekter bilisten lämnar till andra i form av hälsoskadlig luft och buller, en makronivå som borde intressera en nationalekonom. Själva syftet med undersökningen var dock, som jag förstår det, att få en bild av hur en arbetsmarknadspolitik som driver människor att pendla långt påverkar hälsan och i förlängningen om den ökade tillväxt som ett sådant påbud möjligen ger upphov till raderas av ökad sjufrånvaro och lägre produktivitet. Även om man skulle tolka resultaten som att det enda valet att minska hälsopåverkan från långväga pendling är att underlätta användandet av bil får man dels inte bort all korrelering till pendlarens sämre hälsa och dels tillkommer i sådana fall externa både hälso- och klimatkostnader, något som enligt senare forskning inte alls täcks av koldioxidskatten.
4 nov | Unregistered CommenterMaria Mutt
Naturligtvis klipper jag som jag vill i texten, det jag citerade var det jag reagerade på, för att jag inte alls tycker resultatet är orimligt och kan bortförklaras av kön och inkomst. Precis som du säger medför ju långväga koll. pendling ofta medför byten.

Jag noterade att författarna vinklar sina resultat mot en arbetsmarknadspolitik som förutsätter pendling, men arbetsmarknadsrörlighet brukar ju syfta på att människor byter jobb ofta och är benägna att flytta dit jobben finns, inte att de har långt mellan hemmet och jobbet.

Jag tycker det finns fler tänkbara slutsatser av studien, exempelvis dessa två:

Att kollektivtrafiken behöver förbättras ytterligare för att bli mer attraktiv än privatbilism,

Att städer ska byggas så att fler kan bo centralt och inte behöver pendla (exempelvis genom att bygga fler höghus).
5 nov | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.