Fungerar friare, icke-traditionell matematikundervisning bättre?

I Economics of Education Review är en artikel på väg ut som undersöker effekterna av en matematikundervisningsreform i Kanda. (gratis wp-version).

Här är artikelns highlights:

• We evaluate the effects of teaching method reform on math scores in grades 2 to 10.

• Evaluation based on a natural experiment implemented in the early 2000'sin Canada.

• Impact estimated for the distribution of scoresand mean scores.

• Strong negative effects estimated on all points of the distribution and means.

• More negative effect obtained in the later grades of high school.

Genom det experimentella upplägget anser alltså författarna att de hittat orsakseffekter. Utfallet mäts dock med betyg snarare än provresultat, men effekten är alltså tydligt negativ för både duktiga och mindre duktiga elever.

Då undrar man såklart: Vad var det för reform? Den innebar att traditionell matematikundervisning ersattes av en ny metod,

...designed to enable students to “find answers to questions arising out of everyday experience, to develop a personal and social value system, and to adopt responsible and increasingly autonomous behaviors”. […] In the classroom, students were expected to be more actively involved in their own learning and take responsibility for it. Critical to this aspect was the need to relate their learning activities to their prior knowledge and transfer their newly acquired knowledge to new situations in their daily lives. “Instead of passively listening to teachers, students will take in active, hands-on learning. They will spend more time working on projects, doing research and solving problems based on their areas of interest and their concerns. They will more often take part in workshops or team learning to develop a broad range of competencies.”

Det låter ju bra, men det var det alltså inte. Dessutom låter det för en lekman ganska likt den trend som rått inom svensk skola ett bra tag.

Kanske är matematik ett ämne vars inlärning till viss del faktiskt främjas av att tyst lyssna på en lärare?  

Comments

[Jens Dietrichson]

Om jag får gissa (med visst stöd från diskussioner med didaktikforskare) så är ett problem snarare att för klara av mer avancerad matematik än det allra enklaste måste man kunna vissa saker mer eller mindre utantill. Den typen av inlärning verkar inte vara populär i den svenska skolan och även om det inte står så i citatet skulle man kunna tro att en reform som syftar till att utveckla "increasingly autonomous behaviors" inte heller värderar utantill-inlärning speciellt högt. Samtidigt behöver ju inte denna typ av baskunskaper gynnas av att man lyssnar på en lärare, det handlar ju om att man bör räkna väldigt mycket själv.

[Jan Lenander]

Det finns nog flera dimensioner i den här reformen:

1. Lärares ledarskap
2. Andel tillämpad matematik och exempel
3. Andel diskussioner gemensamt, andel eget arbete
4. Färdighetsträning kontra problemlösning
5. Fokus på procedurer eller begrepp

Experimentet kan framstå som väldigt välgjort vid första anblicken men eftersom frågeställning verkar vara så bred så är det risk att det inte går att komma fram till några resultat.

[Ola H.]

Artikeln som länkas är väldigt intressant och bör tas på allvar. Det som saknas i den är en beskrivning av vad som de fakto ändrades i undervisningen. Det går inte att ta för givet att det som ändrades motsvarade intentionerna. Vi gjorde en sådan undersökning i relation till vissa idéer i de svenska läroplanerna från 94 (http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0732312313000801) och fann endast mycket små spår av dessa idéer i undervisningen och i lärares uppfattningar. Men det säger inte att läroplanen inte ledde till förändringar. Det var bara inte de avsedda.
Och apropå mängden eget arbete och dylikt som fann vi i den undervisningen att en typisk lektion i Sverige (2008/09 - 14 år efter att reformen implementerades) såg ut som följer:
12 minuter genomgång

8 minuter lärarledd uppgiftslösning

3 minuter uppgiftslösning i grupp

37 minuter individuellt arbete varav 72% lärobok och 28% annat (oftast arbetsblad från andra läroböcker)

Så redan av dessa data (baserade på ca 200 klassrum så troligen rätt generaliserbart) kan vi ju dra slutsatsen att "problemet" knappast är för mycket projektarbete i grupp eller dylikt. Själva formen på en nutida svensk matematiklektion är på det stora hela rätt traditionell. Vi har inte motsvarande data från före 94, men min gissning är att det, om något, blivit mer enskilt räknande och mindre lärarlett arbete (genomgång+ lärarledd uppgiftslösning) men att arbetet i grupp är relativt konstant (se Vinterek för en genomgång av det individuella arbetets utveckling, http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.58980!/Menu/article/attachment/msu_fif_31.pdf). Men som sagt, jag uppfattar det ändå som att 94 års kursplaner och diskussionen runt dem ändra saker. När det gäller matematik förefaller det alltså som att både formen på lektionerna och synen på var som utgör matematiska kunskaper inte har ändrat sig. Men jag tror ändå att viktiga saker i undervisningens karaktär har ändrat sig. Det verkar enkelt uttryckt vara mindre fokus, lägre krav på precision och också mindre sammanhållen undervisning (mer egen planering etc). Det är inte så svårt att tänka sig att dessa saker verkar negativt på elevernas lärande.

[Jan Lenander]

Att bara göra matematiken friare avgränsar inte undersökningen tillräckligt för att konstatera något om vilka undervisningsmetoder som är bäst. Däremot verkar den här undersökning ge en hel del underlag för att konstatera att en så pass löst definierad förändring av skolan innebär att för en majoritet av de tolkningar som görs blir inte resultatet positivt.

Utifrån detta konstaterar ju undersökningen något riktigt viktigt som är mycket aktuellt för svenska skolan. Lösa otydliga förändringsidèer endast sammanhållna av några positiva värdeord får i huvudsak negativa effekter. Den vision som tagits fram i Staffanstorp under Troed Troedsons visioner den kan med den här undersökningen som bedömas som helt felaktig.
Läs avslutningen av följande dokument från Staffanstorp och fascineras över vilka löst beskrivna och löst grundade förändringsideer som kan dyka upp i Sverige långt in på det nya milleniet. Läs och förskräcks. http://staffanstorp.se/wp-content/uploads/2012/06/BUN120607.pdf

[K Ritiker]

Dokumentet från Staffanstorp var minst sagt intressant. Tanken går till en floskelgenerator men sanningen är som vanligt värre. Doften av Focault var omisskännlig vilket pekar mot den ursprungliga smittohärden, som finns utanför pedagogikämnet.

Staffanstorps (skräck)vision visar ju också att det lär dröja länge innan trendpedagogiken är borta. Kritiken kommer från ledarsidor och en del andra forskare, men väldigt få pedagoger är öppet kritiska och från lärarhögskolorna hörs inte ett pip.

Mitt stalltips är att focauldianer och andra ligger lågt men inte ändrar alltför mycket av sina åsikter. Gissningsvis hoppas man på business as usual efter valet.