Yrkesjournalister har länge haft en monopolställning när det gäller att förmedla vad politiker säger och tycker till stora väljargrupper. Med ny och billig informationsteknik håller detta monopol på att rämna, vilket - naturligtvis - får den hotade yrkesgruppen att bete sig underligt.

Den annars ofta kloke Per Svensson på Expressen menar på fullt allvar att det är ett demokratiskt problem att utrikesminister Carl Bildt har en blogg där han skriver vad han vill, och där alla som vill kan läsa exakt vad han skrivit utan att journalister agerar mellanhand:

En bloggande utrikesminister kan tyckas vara ett behjärtansvärt uttryck för vilja till öppenhet och demokratisk delaktighet. Men samtidigt bör man kanske komma ihåg att drömmen om direkt och oförmedlad kommunikation mellan ledare och folk framförallt har odlats i andra politiska traditioner än den liberala demokratins.

Carl Bildt tassar i utkanterna av dessa andra traditioner när han utnyttjar sin blogg som ett vapen mot en av den liberala demokratins institutioner - den granskande journalistiken. [läs: Expressen]

På DN-debatt idag får Svensson eldunderstöd av Bertil Torekull:

[Ä]r det rimligt att ett statsråd på sin fritid (?) blir sin egen utgivare och förlägger sin politiska argumentation till den privata dagbok som nätet i detta fall utgör och där tonfallet ena ögonblicket är den store statsmannens, nästa den ironiske privatpersonens?

Hur skulle det se ut om varje minister med regeringschefen i täten diskuterade och bemötte och bedömde sina egna tillkortakommanden och felsteg i var sin av dem själva utgiven och kontrollerad tidning eller på en personlig hemsida?

Jadu Bertil, hur skulle det se ut om varje minister hade en personlig hemsida?

För övrigt var det inte länge sedan DN:s Mats Bergstrand menade att omsorg om prenumerationsintäkter förhindrar en tätare koppling mellan DN som papperstidning och debatten på nätet. Någon mäktigare på DN var uppenbarligen mer klartänkt, och införde kort därefter Twingly-samarbetet, som gör att DN automatiskt länkar till de bloggar som diskuterar tidningens artiklar.

Effekt 1: Bloggare som framförallt vill bli lästa, styrs med kraftiga incitament till att haka upp sina blogginlägg på DN-artiklar (ett fenomen som snabbt gavs ett aningen vulgärt namn)

Effekt 2: DN länkade via Twingly åtminstone ett tag till en av Sverigedemokraternas bloggar (ingen folkstorm, och nu verkar den länken vara borta igen).

Mer om nätets effekt på papperstidningarna här.