Den fräscha debatten om Internets effekt på dagstidningar
![Date Date](/universal/images/transparent.png)
![Category Category](/universal/images/transparent.png)
Andres Lokko inledde ett underhållande samtal om bloggar och dagstidningar på publicistklubben med att konstatera att han är skiträdd för Internet: Där skriver folk bra texter om samma saker som han - utan att ta betalt.
Av övriga - Gabriel Byström (GP), Martin Jönsson, (SvD), Pontus Schultz (attention), Jonas Thente (DN-kultur), och Karin Olsson (fd Lundagård, numera Resumé) - var det bara Jonas som lät en smula defensiv.
Debatten om Internets effekt på dagstidningarna är gammal. Men det är nog först nu nätet är så spritt att något möjligen kommer att märkas. Tidningars distributionsmonopol på texter har luckrats upp. Som alltid när konkurrensen ökar, är det bättre att fokusera sina komparativa fördelar, än att låtsas som om inget hänt.
Vilka är då papperstidningens komparativa fördelar?
- Den är lätt att ta med och batteriet tar inte slut.
- Den är så billig att det inte gör något om man spiller kaffe på den.
- Den kan vara vilsam för ögat att läsa, proffsigt layoutad kan den t o m ge en estetisk upplevelse.
- Den innehåller ett begränsat urval av information, behagligt när nätets storlek och uppdateringsfrekvens skapar informationsstress.
Till nackdelarna hör dock att papperstidningen aldrig uppdateras, fördröjningen (när texten når läsaren är den minst 8 timmar), och att den är usel som debattforum.
Framgångsrika papperstidningar kommer att utnyttja nätet mer än idag. Mervärde skapas genom att sålla, värdera och paketera: Utvalda bloggkommentarer från experter och eldsjälar blir intressantare läsning än en text producerad av någon fast anställd på 1 timme innan deadline.
Min gissning är att det snart blir vanligt med bloggcitat i pressklippsspalterna, där tidningarna vanligen citerar varandra - en logisk följd av att tidningskrönikan numera stundom är en bloggkrönika.
Nästa steg är förmodligen att kultur- och nöjesredaktioner upptäcker att man kan publicera recensioner från pålitliga bloggare utan annan betalning än den tydligt angivna källhänvisningen.
Därefter finns det risk för konflikt: Antingen kommer bloggaren i fråga att stämma tidningen om de inte betalar arvode enligt gängse normer för frilansare.
Alternativt kommer ett strejkhot från journalistfacket i protest mot konkurrensen från folk som skriver utan betalning.
Hursomhelst: Egenskapen att kunna förstå och värdera det hen läser på nätet, blir knappast mindre viktig hos journalister i framtiden - ett understatement föranlett av NMI:s avslöjande om Svenskan-journalisten som inte hajade att The Onion är en satirtidning.
Reader Comments (14)
Något vi också är väldigt ovana med i Sverige...varför köper t ex inte DN och svenskan in helgkrönikör från ledande forskare i olika ämnen, istället för att använda sina egna sakkunniga, som ständigt är långt efter ämnesutvecklingen i respektive fråga...? Det kanske är svenska forskares fel likaså, för dåliga skribenter och/eller ointresserade. Tråkigt är det dock...det skulle vara mer intressant att läsa om svensk ekonomi skrivet av någon som är jäkligt duktig just på saken...
Hade det inte varit extremt roligt att läsa lite Per Krusell (eller Lars E.O. eller Assar) i söndagsbilagorna?
Lokalnyheterna hanteras dock av SvD, och jag kan tänka mig att denna avdelning dör sist. En annan klassisk komparativ fördel för journalisten är artiklar baserade på läckor, fast just di svenske har aldrig varit särskilt bra på detdär med anonyma källor.
För en tidning är hotet snarare ett annat. Amerikanska tidningar svälts t.ex. på lokalannonser av Craigslist och de andra annonspengarna flyttar gradvis till där folk tittar, dvs internet. Var tjänar svenska tidningar sina pengar? Nåväl, i Sverige finns ju alltid presstödet. Våra skattepengar är ju välkänt sentimentala.
http://www.vk.se/Article.jsp?article=57299
Åsikten att lokalbevakningen kommer att dö sist skriver jag under på, om den alls kommer att dö.
Framtidens papperstidning har en bred täckning av tyckande på nätet, några kontrakterade krönikörer och en chefredaktör som står för tunga linjeledare rörande EMU, biltullar och annat viktigt;
samt en riktigt bra lokalredaktion. TT-telegram kan man läsa på text-tv, i metro eller t o m i sin mobiltelefon.
Economist har en survey om New Media i senaste numret (bara delvis online utan pren.
http://www.economist.com/surveys/displaystory.cfm?story_id=6794156)
"Generally speaking, people who have faith in democracy welcome participatory media, whereas people who have reservations will be nostalgic for the top-down certainties of the mass media."
Frågan (min egoistiska) är hur det nya friska blodet från mloggosfären kommer att påverka det redan nu katastrofala löneläget för frilansare i en bransch med överetablering.
Min fundering till dig: Av betalda frilansare - till skillnad från bloggare och gratisskrivare - kan man kräva att de levererar den 15e varje månad och alltid skriver 2400 tecken. Sådant gillar redaktörer.
Men frilansare som skriver för långt och aldrig håller deadline får det tufft.