Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Den fräscha debatten om Internets effekt på dagstidningar | Main | Är Sverige hux flux jättebra på Integration? »
lördag
apr222006

Floridas "kreativa klass" sågas av Glaeser och Wetterberg

Världen har fått en ny rockstjärneakademiker: Richard Florida, vars bok The rise of the creative class tydligen säljer riktigt bra. Tesen: Att tillväxt drivs av en kreativ klass av bohemer, konstnärer och folk som är toleranta mot homosexuella. Städer som vill växa bör locka till sig denna klass genom lagom mysig stadsarkitektur.

Akademiker som blir rika på att skriva böcker för icke-akademiker, väcker lätt avund hos kollegorna. Samtidigt gäller det att inte vara missunnsam. Förmodligen är det därför som Harvardekonomen Edward L. Glaeser är riktigt vänlig på två inledande A4sidor i sin recension:

[A]cademics—unlike sports heroes, movies stars and politicians—aren’t usually famous enough to be able to sell thousands of books unless the book is a good read.  Florida’s book is no exception.  The prose is vivid and  clear.  The pace of the book is excellent.  There are plenty of fun anecdotes.

Sedan avtäcker Glaeser sin kanon: Han har kört regressioner. Floridas förklaringar - inklusive 'the gay index' och 'the bohemian index' - blir insignifikanta när andelen högutbildade inkluderas. Det är således högre utbildning som förklarar varför vissa städer växer. Sedan råkar det vara så att högutbildade är bohemiska, gayvänliga osv.

Efter denna salva blir Glaeser åter synnerligen vänlig, och kallar sin invändning för "small quibble".

Gunnar Wetterbergs recension i Annex (jupp, Axess kommer numera med en recensionsbilaga, inte helt olik New York Review of Books. Texterna ligger dock ej på nätet) är desto hårdare:

[Florida] har konstruerat några index av dubiöst värde, räknar procentandelar på opinionsundersökningar med skevt urval och stödjer sig på aldrig redovisade "fokusgrupper" [...] Kanske beror genomslaget på att Florida säger vad vi vill höra. Många som köper boken blir nog smickrade av sin nya klasstillhörighet.

Således klarar man sig nog utan att läsa denna bok. Framför allt bör den inte ges i present till stadsplanerare och kommunpolitiker. Minns hur det gick när Putnam påstods visa att hotet mot demokratin kom från folk som bowlar ensamma.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

References (1)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.

Reader Comments (2)

Jag har läst en annan kritisk artikel, ska se om jag hittar den. Vill minnas att kritiken där dels handlade om det som Glaeser tar upp och dels att den Floridas konstruktion av den kreativa klassen var lite för inkluderande. Florida hade gått efter någon klassificering av yrken, men det var svårt att se alla yrken i de grupper han nämnde som särskilt kreativa. Jag undrar om det inte var den artikeln som också menade att Florida hade extrapolerat sin teori utifrån IT-företag under slutet av 90-talet, tänk webbprogrammerare som åkte skateboard på kontoret.
23 apr | Unregistered CommenterDennis

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.