Andreas Bergh

Hej!

Jag har på senare tid börjat fundera mer och mer på det gängse alternativkostnadsresonemanget. Det talas om att studier innebär två "förluster" jämfört med att förvärsarbeta under samma period:

1. Skuldsättning genom studielån
2. Uteblivna arbetsinkomster

Den största kostnaden för studenten sägs vara nummer 2.

Min kritik går ut på att man inte kan beakta hela summan, utan bara det minskade konsumtionsutrymmet vid studier jämfört med förvärvsarbete. Bostadshyra och mat måste betalas oavsett om man arbetar eller studerar, och då spelar det ingen roll om pengarna tas från studiebidrag eller inkomst av tjänst. Det som spelar roll är att den som är i arbetslivet kanske får 8.000 kr mer netto per månad.

Man kan alltså inte räkna HELA den ordinarie arbetsinkomsten för arbete som förlorad om man i stället studerar, enligt min egen hypotes. Det som ska läggas till är i och för sig utebliven semesterlön och minskad pension. Dock bör man också beakta de arbetsinkomster en genomsnittlig student skaffar sig under ett kalenderår och den kompensation för pensionsbortfallet som detta innebär. Jag misstänker alltså att den verkliga kostnaden för studier är lägre än vad som normalt anges.

Det vore intressant att se en analys av detta påstående utifrån mikroekonomisk teori.

pja, det är helt korrekt, flera kostnader har man ju ändå. Men man kanske skulle unnat sig större bostad om man förvärvsarbetar...

förresten, begreppet är lurigare än man tror, se denna länk

http://www.andreasbergh.se/blogg/2007/8/25/alternativkostnad-svart-begrepp.html