Tillit i Sverige över tid

Så här skrev alltså Rostila i svenskan:

[A]ndelen ”höglitare” [har] minskat i den ekonomiska krisens kölvatten alltsedan 1996 (från 58 procent 1996 till 54 procent 2009)

Här är de SOM-data som Rostila vill använda. Siffrorna stämmer. De verkar t o m vara noga utvalda…

SOM har fler tillitsmått som skulle kunna ge stöd åt Rostilas tes, men det gör de inte. Här är exempelvis andelen som har tillit till svenska politiker:

Här är andelen som är nöjda eller ganska nöjda med demokratin på olika nivåer:

Som tidigare nämnts utvecklas hälsan också ganska bra i Sverige.

Det kan naturligtvis vara så att data är fel och att orsakskedjan faktiskt är den här:

Nedskärningar –> minskad tillit –> ohälsa

Men en alternativ hypotes värd att beakta är faktiskt följande:

Reformer –> god ekonomisk utveckling –> välfärd

Comments

[Fredrik]

Andreas, din resonerande ton är mäkta imponerande. Här kan du visa att någon använt data om inte grovt felaktiv så åtminstone riktigt slarvigt. Istället för att ta fram motorsågen (tänk Tino S) fortsätter du ändå att vara resonerande. Som sagt, mäkta imponerande att du orkar, men väldigt sympatiskt och gynnsamt för att kunna fokusera diskussionen på content. Kudos!

[Bergh]

Det var vänliga ord! Motorsågen är ju till natur föga konstruktiv (plus att det finns andra som svingar den så mycket bättre än jag...)

[Daniel]

Det är väl oftast jag som är bad cop till Andreas good cop.

[Fredrik Westander]

Hej - rent allmänt är det väl en sjuka i samhällsdebatten att underbygga lika orsakssamband med hjälp av grova data. Gäller kanske Rostilas tes, men även din kommer om spädbarnsdödlighet och livslängd. Se SCB om spädbarnsdödlighet här - man borde väl inte förvänta sig att "nedskärningar" slår igenom och påverkar denna trend. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____322048.aspx.

Detsamma gäller återstående livslängd i hela befolkningen - den påverkas av många faktorer. Skall man alls ha chans hitta nåt intressant måste man förmodligen bryta ned befolkningen i olika subgrupper och se om livslängd utvecklats olika för olika grupper, geografiska områden etc.

Jag jobbar med kvalitetsuppföljning i sjukvård och tycker att vi ofta har svårt att beskriva-fånga orsakssamband, ens för väl avgränsade frågeställningar och där de borde finnas - samband mellan ett resultatmått för någon sjukdomsgrupp (död efter hjärtinfarkt exvis) och olika processmått (tid till behandling, läkemedelsbehandling etc). Så klagar vi över att data är dåliga, men jämfört med mycken annan data som driver runt i samhällsdebatten är data nog av god kvalitet. Man får ha en skeptisk attityd och acceptera att i många viktiga policyfrågor är det empiriska kunskapsunderlaget ganska svagt.