torsdag
jun072007
Det våras för nypositivismen?
7 jun 2007, kl 12:58 | Lite väl akademiskt
På fest i fredags träffade jag en litteraturvetare som berättade för mig att postmodernismen var lite på väg ut, även i tämligen relativistiska kretsar. Det hade jag ingen aningen om, men det verkade ändå vältajmat att Axess som kom igår har tema postmodernismens kris.
Christofer Edlings artikel var mitt sällskap i solen igår:
Christofer Edlings artikel var mitt sällskap i solen igår:
Vad är poängen med skattefinansierad forskning om den kunskap somproduceras inte är mer värd än någon annan? Christofer Edlingefterlyser en uppvärdering av positivismen och naturvetenskapenskunskapssynNu gäller det dock att inte åter kasta ut barn med badvattnet, vilket skedde när den mest naiva positivismen förkastades. Om nu postmodernismen förkastas, vad är trots allt värt att bevara? Själv lutar jag åt idén om sociala konstruktioner.
Reader Comments (22)
Behålla idén om sociala konstruktioner? Det är väl den som skall vingklippas? Ok, men den måste i alla fall bli lite (avsevärt mycket) mer "micro founded". Att förklara ett samband med att sambandet finns är verkligen inte good enough.
(Jag tror jag skrivit något liknande på den här bloggen tidigare. Men dt är så smart att det förtjänar att upprepas :-) )
The Economist hänvisade vid ett tillfälle till en postmodern kritiker som klagade på att The Economist hade en nyliberal världberättelse, och menade att det var ett av The Economistst problem. Det roliga var att varken kritikern eller journalisten på The Economist insåg att den postmoderna kritikern sälv hade en anti-kapitalistisk världsberättelse, och att den världsberättelsen har mindre överlappning med verkligheten än den nyliberala berättelsen. :-)
I min mening har Manuel DeLanda börjat staka ut en intressant väg framåt, bortom det postigas fokus på diskurser och dekonstruktioner. Han bygger utifrån (en avmarxifierad) Gilles Deleuze - försöker beskriva hur entiteter får sina egenskaper genom immanenta processer, utan att ha någon inneboende essens. Dessa processer, menar han, sker i en sinnesoberoende verklighet.
Med andra ord - han skapar en realism som inte är beroende av essensialism. (Sedan gör han ju detta med en massa vackra exempel från komplexitetsteori, med en massa sköna begrepp från Deleuze ontologi - rhizom, strata, body without organs osv.)
Detta synsätt går att applicera på allt möjligt - hur marknader och företag fungerar, hur städer uppstår, hur kulturer utvecklas, hur sandsten och granit bildas... osv. Jag lovar - detta är framtiden!
Jaja. Jag rekommenderar alla att läsa det här lilla kåseriet om konstruktivism (från en annan av Palle K:s husgudar) och ta konstruktivisttestet mot slutet:
http://www.bruno-latour.fr/articles/article/087.html
Men jag kallar knappast det jag inte förstår för postmodernism. Det finns inget postmodernistiskt över fysik och avancerad matematik. Däremot förbehåller jag mig rätten att kalla saker vars författare inte själv förstår vad det är för smörja han skriver för bullshit.
Denne Latour förekommer flitigt i Axess, och höjs inte till skyarna direkt.
Per Bauhn tillskriver honom åsikten att Ramses II omöjligen kan ha dött av TBC då tuberkelbacillen upptäcktes först 1882.
Och i en översatt artikel dundrar Benson och Stangroom fram med pansarvagnsargument i syfte att köra över Latour flera gånger:
Enligt Latour bör man inte säga 'det existerar' eller 'det existerar inte' (om man inte själv är Bruno Latour och svarar på frågan om jäsningsämnen existerade innan Pasteur hittade (på) dem. Ty det gjorde de inte.
Desutom påstås att en stor del av Latours prosa är "avsiktligt dunkel", något som inte direkt motbevisas av länken johan gav oss...
(Nu får vi se om Kalle P kommer till sin påstådda husguds försvar)
För övrigt tror jag att Nash-jämvikter är ett ganska användbart sätt att förstå sociala konstruktioner, men jag tror inte det är så många som gjort kopplingen (än).
Tror inte att det är särskilt revolutionerande bara. Läste en artikel, som verkar vara borttagen nu, på http://www.voxeu.org (bra sida förövrigt) som summerade flera artiklar som använt Nash som concept för att förklara förevigandet av en könsdiskriminerande jämvikt.
Och avsiktligt dunkel? Jag vet inte, den som har problem att läsa det länkade kåseriet är nog ohjälpligt miljöskadad av sin egen disciplins navelluddiga prosa. Kom igen, drar du inte åtminstone lite på smilbanden när han liknar Derrida vid stora stygga vargen? Och vad blev utfallet i quizet?
"Several explanations have been provided. They rely upon incentive problems in the labour market leading to self-fulfilling prophecies even when comparative advantages are fully absent. The idea is that the entrenched expectations by firms that women will spend more time than men undertaking household work leads to earnings differentials in favour of men. Hence, since perceived lower wages imply that the expected opportunity cost is lower for women, they devote more time to household work, validating in this way firms´ beliefs and giving rise to gendered equilibria."
Jag misstänker att han läst Sokals bok. Men annars kan man själv ta del av Latours nonsens i denna text: http://www2.selu.edu/Academics/Faculty/jbell/partialexistence.pdf
Där skriver han bl.a.: "How could he have died of a bacillus discovered in 1882 and of a disease whose etiology, in its modern form, dates only from 1819 in Laennec's ward? Is it not anachronistic? The attribution of tuberculosis and Koch's bacillus to Ramses II should strike us as an anachronism of the same caliber as if we had diagnosed his death as having been caused by a Marxist upheaval, or a machine gun, or a Wall Street crash."
Om Latour: För er som inte är insatta i Science & Technology Studies är det viktigt att påpeka att Bruno Latour var med och skapade en skola som ursprungligen var en reaktion mot den kompletta socialkonstruktivism som rådde inom det fältet. Latour (och hans kompis Michel Callon) började utveckla ett ramverk att förstå det paradoxala i att kultur/politik/samhälle påverkar teknologi/vetenskap <i>samtidigt som</i> teknologi/vetenskap påverkar kultur/politik/samhälle.
Det är nog ingen idé att specificera detta Latour-försvar mer än så. Antingen måste svaret innehålla referenser till -ismer, eller så kommer svaret bli väldigt långt. Oavsett vilket kommer folk referera till bajs, eller mena att jag inte förstår vad jag skriver, så jag tror att jag avstår. Det viktiga i sammanhanget är att förstå att "rena" socialkonstruktivister och postmodernismer hatar Latour minst lika mycket som oreformerade modernister.
Dessutom - om Latour i Axess - den Latour-text som Edling hänvisar till i <i>Critical Inquiry</i> är ju ett exempel på hur Latour försöker förklara hur hans position skiljer sig från traditionella konstruktivister/postmodernister. Ett annat lästips för den som vill förstå hur den gode Bruno skiljer sig från postmodernister är hans <i>We have never been modern</i>.
Slutligen: Detta är uppenbarligen inte det rätta forat att ta upp den nya strömning som håller på att växa upp efter postmodernismen. Det tankestoff som företräds av exempelvis Manuel DeLanda kräver, precis som all intressant forskning, högt i tak. Den som känner sig någorlunda öppen för nya idéer kan läsa följande intervju med DeLanda:
http://www.dif-ferance.org/Delanda-Protevi.pdf
Var ligger det paradoxala i det?
Som jag nämnde var detta kontroversiellt på den tiden, eftersom STS då dominerades av forskare som menade att all forskning helt kunde förklaras av kultur/ideologi/maktspel osv. Latour och Callon började då ifrågasätta denna tradition, och valde en position som var varken socialkonstruktivistisk eller teknikdeterministisk. Som Andrew Barry och Don Slater beskriver Latour och Callons hållning:
"the process of technical change could not be explained by reference to the kinds of social, political and economic interests which determined it. Rather, technical change was itself a form of politics that both revealed and translated the identity of social and economic actors." (Barry & Slater, "Introduction: The technological economy", 2002)
Eller som Callon skriver själv, i hans studie om elbilar i Frankrike:
"How can social elements be isolated ... How can any interpretation of social interaction be established when actor-networks ["människa/maskin-aktörer", sammansatta av människor vars handlingsfriheter skapas av maskiner] constantly attempt to transform the identities and sizes of actors as well as their interrelationships?" (Callon, "Society in the making", 1987)
Det paradoxala ligger i följande: Om
1. det som vi anser vara mänskliga aktörers handlingar (kultur, politik, Machiavelliska maktspel, subjektivitet) konstituteras av de teknologiska apparater och vetenskapliga rön som omger oss, och
2. tillblivelsen av dessa teknologiska apparater och vetenskapliga rön är beroende av kultur, politik, Machiavelliska maktspel och subjektivitet,
>> vilken "fast" grund har vi då att stå på?
Vi kan inte, som socialkonstruktivisterna, säga att världens utvecking (inklusive vetenskap och teknik) drivs av olika eliters maktspel eller ideologier, skapade av människor. Vi kan inte heller, som teknikdeterminister, säga att världens utveckling drivs av teknologins eller vetenskapens framskridande.
Latour m.fl. utvecklade ett sätt att förhålla sig till hur natur och kultur ömsesidigt konstituterar varandra - och hur vårt moderna samhälle (inklusive vetenskapliga sanningar) trots allt fungerar. (Med andra ord kan man kalla Latour pragmatist - sanning är det som fungerar, för tillfället.)
Det är svårt att summera upp ett forskningsfält för utomstående i ett bloggsvar, men jag hoppas att detta hjälper er förstå Latours position. (Tänk er själva om ni skulle försöka förklara Friedmans monetarism i en historisk kontext för någon som börjar från noll.) Jag har försökt att inte använda några svåra ord, vilket dessvärre gör att texten blir ännu längre...
Förklarar också varför det inte lönar sig att gå i svaromål mot troll, förutom att det är ett slöseri med tid. De har två segervillkor: "Either everyone ends up talking about him, or no one talks at all."
Men pröva "disemvowelling", till exempel, torde väl hjälpa mot de troll som hemsöker denna blogg. För MT och WP lär finnas plugins, vet inte hur det ser ut för Squarespace.
tack för ett bra och välformulerat svar!
"vilken "fast" grund har vi då att stå på?"
Ok, då förstår jag vad du menade. Jag skulle väl personligen kalla det ett hönan och ägget-problem i så fall. Inte en paradox. Men jag är kanske lite skadad av mina logikstudier, där en motsägelse har en väldigt specifik och väl avgränsad innebörd.
ja, jag använde "paradoxalt" såsom det ofta används i (slarvigt) vardagstal, inte i logiken. Fokuserade på att förklara Latour... skulle lika gärna kunna sagt att det var "problematiskt" eller motsvarande.
även jag tackar för välformulerade kommentarer. Och jag tycker inte det var obegripligt, även om min ekonomhjärna fick anstränga sig lite extra. Dessutom lyckades du få ironi att fungera i text, vilket är få förunnat att klara av
("ordbajseri". (Trevligt ordval, för övrigt. Välavvägt. Och moget.)
Johan: Tror du inte det funkar att ignorera och vända andra kinden till? av flera skäl vill jag ogärna joxa med kommentarerna.
Däremot har squarespace automatiskt tre gånger tagit bort kommentarer av sig självt, samtliga rasistiska eller rättshaveristiska. Jag förstår inte riktigt hur en algoritm som detekterar rättshaverism fungerar, men av squarespace dokumentation att döma är väldigt många länkar i förhållande till antalet ord ett dåligt tecken.