Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Om ramavtal, upphandlingskonsulter och korruption | Main | Vad bestämmer subjektivt välbefinnande i Sverige? »
torsdag
dec022010

TT, använd procent!

Vem kan rimligen avgöra om detta är mycket eller lite? 4 biljoner dollar är mycket - men USAs ekonomi är enorm. Det borde vara regel att också ange underskott, besparingar och liknande i procent av bnp också (elle endast)!

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (12)

Instämmer. Alledeles för ofta man gör misstaget att ange absoluta tal i rapporteringen.
Fast å andra sidan är det inte helt oproblematiskt att bara ange procent, det kan tendera till att bli "jaha, 4 % av vad?". Således anser jag att man borde ange båda, vilket skulle ge läsaren ett bättre underlag för reflektion. I detta fall, "4 biljoner, vilket motsvarar 2 % av real BNP" t.ex.
3 dec | Unregistered CommenterViktor
Jag föreslår att du även skickar ditt förslag direkt till dem på redaktionen@tt.se :-)
Men en viktigare fråga är väl om det är svenska biljoner eller amerikanska billions. Amerikanska nyhetssajter anger summan till 5 "billion dollars" vilket naturligtvis bara är kattskit i sammanhanget. Prova att googla på obama freeze billion får du se. Om det istället (som TT menar) handlar om svenska biljoner är det förstås en helt annan sak.
3 dec | Unregistered CommenterKalle1234
Eftersom de säger 4 biljoner dollar = 28000 miljarder kronor så rör det sig om biljoner och inte 4 billions som hade blivit 28 miljarder kronor.
4 dec | Unregistered Commentertroll2
och jag hade förstås missuppfattat din post, sorry :)
4 dec | Unregistered Commentertroll2
Just det. Och kollar man på tex Wikipedia http://en.wikipedia.org/wiki/United_States_federal_budget ser man att den federala budgeten uppgår till 3518 "billion" dollar, dvs 3,5 svenska biljoner. Naturligtvis går det inte att spara 4 biljoner på en budget som är mindre än så. (Skälet till att den amerikanska budgeten ser relativt liten ut är att mycket av det som i Sverige ligger på den nationella budgeten är fördelat på delstaterna i USA.)

Kanske skulle det fungera lika bra om tidningar och nyhetsbyråer gav upp försöken att ange en precis summa och istället helt enkel skrev "mycket pengar" eller "jättemycket pengar".

Bergh har förstås en poäng. Om TT hade gjort sig besväret att räkna fram besparingen som en procentsats av budgeten hade kanske även snillena på TT förstått att nåt var på tok när besparingen visade sig vara över 100%.
4 dec | Unregistered CommenterKalle1234
Det fina med att använda procent av BNP är att man inte behöver kunna hur stora olika ekonomier är, vad olika valutor är värda och vad en biljon är.

Det man behöver kunna är följande:

Årligt budgetunderskott på mer än 10 % av BNP är mycket oroväckande.
Statsskuld på mer än 100% av BNP likaså.
5 dec | Unregistered Commenterbergh
Eftersom det skrivs "de kommande tio åren" tolkar jag det som det ska slås ut på tio år. Men det kan jag inte vara säker på utan att kolla med andra källor-det är också en oklarhet.
Ungefär som i valrörelsen, tex: Vi ska satsa 100 miljarder på infrastrukturen..under tioårsperioden.
6 dec | Unregistered Commentermb
varför är en statsskuld på mer än 100% oroväckande - magisk gräns? det är väl med det som det är med den fasansfulla skillnaden mellan inflation och deflation :)
6 dec | Unregistered Commentertroll2
inget magiskt alls. vi kan lika gärna säga 80 procent. Eller 110. Men det börjar bli jobbigt när räntor på statsskulden blir en av de största utgiftposterna varje år...
7 dec | Unregistered Commenterbergh
Delvis är det ju även en utrymmesfråga samt en fråga om vilka kunskaper genomsnittsläsaren har. Anser du att underskott eller besparingar i procent av BNP skulle ge mest information, om man måste välja indikator?

I många fall tror jag även att journalister är medvetna om att viss information utelämnas, men den som är rejält insatt i ett visst fackområde reagerar direkt.
15 dec | Unregistered CommenterBjörn

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.