Lite lästips om hyresregleringen

Ur Sydsvenskan: I Lund hanteras bostadsbristen med hjälp av inackorderingar:

Vår student har varit hur exemplarisk som helst och har hjälpt till där hemma, säger [Lunds universitets rektor] Per Eriksson

Ur Ekonomisk Debatt: Assar Lindbeck om hur hyresregleringen nästan avskaffades på 1960-talet:

Regeringen [...], framför allt finansminister Sträng, vägrade att komplettera avvecklingen av hyresregleringen med en särskild skatt på den inkomstökning som skulle tillfalla fastighetsägarna. Hans argument var att det då skulle bli svårare för regeringen att skylla hyreshöjningar på fastighetsägarna. Regeringen lade därför
fram ett förslag om en avveckling av hyresregleringen utan kompletterande
beskattning av fastighetsägarnas vinster. Oppositionens ledande företrä-
dare på den tiden, Bertil Ohlin, som under årens lopp varit en utpräglad
kritiker av hyresregleringen, anklagade därför regeringen för fördelningspolitisk oansvarighet när den inte föreslog en sådan skattemässig indragning.
Summan av kardemumman blev att regeringen tog tillbaka sin egen
proposition om en avveckling av hyresregleringen

En magisteruppsats av Cecilia Brogren och Hanna Fridell (handledare var Martin Flodén) som undersöker om hyresregleringen lyckas motverka segregation (citerat ur abstract): (Finns det verkligen ingen annan studie som tagit sig an denna fråga??)

We find that residents in rent controlled apartments in attractive locations typically are born in Sweden by Swedish parents and that they are likely to have a higher income than residents in rent controlled apartments in less attractive locations. … For all measures the controlled rental market shows a higher degree of segregation than the uncontrolled housing cooperatives market (bostadsrättsmarknaden)

Assar Lindbeck (igen), “Hyreskontroll och bostadsmarknad” från 1972. Hela boken som pdf här!

Exempel på kritik från vänster mot ombildningar till bostadsrätter (bloggen Ekonomikommentarer):

Stockholm Stad slumpar ut bostadsrätter … I Stockholm stad har en legaliserad stöld försiggått under snart 20 år, den så kallade ombildningen av allmännyttiga hyreslägenheter till bostadsrätter … Resultatet är att drygt 8 procent av Stockholms invånare har berikat sig på övriga skattebetalares bekostnad … om inte bostadsrätterna skulle privatiseras för halva priset så är det inte säkert att intresset för att ombilda till bostadsrätt skulle vara särskilt stort. Bristen på hyresrätter skulle då kanske inte vara lika skriande som i dag

Jan Jörnmark skriver här om att Sverige har haft hyresreglering tidigare (med snarlika effekter som dagens) och avskaffat den med gott resultat:

Åren runt 1920 var ombildningar av hyreshus till olika former av kooperativt ägande ett vanligt fenomen. Orsaken var att en hyresreglering införts i landet 1917.

En utredning pekade dock på problemet (SOU 1928:16) att hyresregleringen kringgicks genom ombildningar, och efter krislagstiftningens upphävande 1923 blev det
slut på ombildningarna av hyreshus. Jörnmark igen:

Under 1930-talet fungerade den liberaliserade hyresmarknaden på ett mycket effektivt sätt (s 77, ur Berggren & Karlson (2005) Äganderättens konsekvenser och grunder.)

Jörnmark är för övrigt – som alltid – glasklar och läsvärd. Han beskriver också hur HSB, Riksbyggen samt “de så kallade allmännyttiga bostadsföretagen” gynnades av hyresregleringen, hur denna ersattes av bruksvärdesprincipen, det så kallade lidbommeriet, “betalt för att bo”-debatten med mera. På slutet kommer en fundering kring ombildningarna som sedan 1990-talet ånyo tagit fart:

Vid riksdagens bostadshearing hösten 2004 presenterade Hans Lind från KTH statistik som skulle demonstrera att resurssvaga människor trängdes ut från fastigheter som ombildas till bostadsrätter. Lind visade här att 45 procent av alla de som flyttade in i bostadsrätter hade hushållsinkomster på mer än 350 000 kronor, vilket uppenbarligen definierades som en hög inkomst. Man bör i sammanhanget komma ihåg att två
inkomster à 15 000 kronor ger en årsinkomst på 360 000. Man kan dessutom lika gärna läsa statistiken som att majoriteten (55 procent) av de inflyttade hade lägre inkomster än 350 000.

Vidare:

Urbanisering hade länge dåligt rykte pga bl a miljöproblem och sociala problem i världens storstäder. Detta ändras: Se exempelvis World Development Report 2009. Det finns också nya studier som visar att städer ofta är mindre miljöbelastande per capita på grund av tätheten – se inlägg på yimby.se

Slutligen: Se denna skrift av Fredrik Segerfeldt, utgiven av Ohlininstitutet.

Comments

[Fredrik Segerfeldt]

Får man tipsa om denna: http://www.ohlininstitutet.org/wp-content/uploads/2010/02/ohlinskrift-141.pdf

[bergh]

Ja, naturligtvis!! :-) Det är en utmärkt skrift.

[Erik]

Ibland blir man riktigt mörkrädd när politiker får bestämma så mycket över befolkningen. Samtidigt som de fattar i lika hög grad irrationella och subjektiva beslut som befolkningen och då är beslutet ofta väldigt svårt att "rätta till", ta bort eller göra det bra igen. Som i förlängningen kan leda till s.k. överexpansion av offentliga utgifter som i sig har negativa konsekvenser (b.la. hög alternativkostnad).

[atw]

@ Bergh:

''Lind visade här att 45 procent av alla de som flyttade in i bostadsrätter hade hushållsinkomster på mer än 350 000 kronor, vilket uppenbarligen definierades som en hög inkomst.''

Talar han om folk som köpte loss sin bostad? Alltså folk som redan bodde i lägenheten när den omvandlades? I så fall är det ju inget underligt resultat. Frågan är ju hur segregeringen utvecklas på LÅNG sikt. Visst kan en hel del vanliga svenssons köpa loss sina hyresrätter på Södermalm utan problem (mina föräldrar gjorde det, för den ynka summan 300 000 kr. Tio år senare sålde de samma lägenhet för det TIODUBBLA). Men folk som komemr utifrån, hur stor chans har de att göra detta?

[bergh]

Jag tolkar det som att Lind talar om alla som *flyttar in* i bostadsrätter, och av dessa är ju de som köpt loss den sannolikt en mindre del.

Poängen är väl att även människor med ganska måttlig inkomst kan ta lån och flytta in i en bostadsrätt.

[Ekonomikommentarer]

Andreas! Hälften av det du citerar som "kritik från vänster" (min blogg) är i sin tur ett citat från Mikael Flovén, managementkonsult på KMF Ventures AB. Är du säker på att han är vänster?

[bergh]

Nä, självfallet inte. Men citatet är exempel på kritik som åtminstone jag uppfattar oftast kommer från vänster (inte för att etiketterna spelar någon som helst roll för sakfrågan...)