Om tigertillväxt och procenträkning

Om en tillgång faller 10 procent, och sedan ökar med 10 procent, vad är den då värd?

Svaret är 99 procent av sitt ursprungsvärde. För att nå hela sitt ursprungsvärde måste den öka mer än 10 procent.

Denna lilla räkneövning är nyttig nu när rapporter om den svenska tigertillväxten duggar tätt, även i ansedda utländska publikationer som Washington Post:

Eftersom Sveriges BNP föll kraftigt under krisen, är det lätt att följa detta med “rekordtillväxt” – det räcker att aktivera överkapaciteten (typ sätta igång de maskiner som stängdes av när efterfrågan föll), så ökar BNP mer procentuellt än vad den föll (när maskinerna stängdes av, typ).

Det är således inte klokt att dra några större växlar på att Sverige just nu växer med 5,5% och USA bara med 2,9 (se diagrammet ovan). Den stora frågan är om tillväxten fortsätter imponera även nästa år.

Comments

[Emil]

The law of diminishing returns...

Det verkar tyvarr, tilsammans med alternativkostnader (och sunk costs) och komparativa fordelar, vara bland de svarare ekonomiska koncepten att forsta

[Sommarbjurven]

Man extrapolerar på månads/kvartalsbasis, man går bananer över tiondels procent i urvalsundersökningar, man bortser från bortfall, man bortser från målpopulationer vid jämförelser.

Att ta statistik på allvar är att genomlivet resten av livet med en upphöjd bitterhet (men man blir festens medelpunkt).

[Mikaela]

Hej!

Intressant och viktig poäng att ta med sig nu när Sverige spås gå mot "mörkare tider" iform av lägre tillväxt igen.
Måste tipsa om en artikel på Ekonomifakta.se som tar upp detta fenomen också: http://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2011/Juni/De-lomska-procenttalen/

Vill man veta hur det går för den svenska tillväxten, i procent eller kronor eller ur produktionssida eller användningssida så finns detta numera lättillgängligt också på Ekonomifakta: http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP---Sverige/

[pontus]

Det stämmer faktiskt bara halvt. Om man med procentförändring menar -- vilket alla makroekonomer gör -- skillnader i logaritmer, så är man tillbaka i ursprungsläget. Det är bland annat därför man använder sig av logaritmer.

Dvs. antag att ln(x(+1))-ln(x)=-0.1 och att ln(x(+2))-ln(x(+1))=0.1 så är x(+2)=x.

Men om detta misstag begås i finanspressen så är det givetvis oerhört amatörmässigt.

[David H]

Det funkar även åt andra hållet. Förra året var Pagrotsky ute i flera intervjuer och sa att Sverige klarat finanskrisen sämst av alla, med hänvisning till just BNP-tappet.

Samma sak i början av förra året när det var feta rubriker om att ”Sverige rasar i välståndsligan”, även det utifrån BNP-siffror, samtidigt som Grekland, Portugall, Spanien och andra krisländer tappade mindre i denna välståndsliga, trots deras kriser.

Men när jag läser artikeln som det länkas till i Washington Post så tycker jag inte att de stirrar sig blinda på BNP-siffor. Det finns andra indikatorer på framgång där: tillväxt, budgetbalans, statsskuldsnivå, jobbtillväxt samtidigt som exempelvis automatiska stabilisatorer lyfts fram som framgångskoncept.

[Andreas J]

Du har ju så klart rätt i att man ska skilja på nivå och tillväxt, vilket många har svårt med- däribland även vissa journalister. Men jag tycker ändå det finns skäl för lite vurmande för svensk ekonomi.:

* Redan tredje kvartalet 2010 var svensk BNP tillbaka på den tidigare toppnivån innan finanskrisen. I USA dröjde det till fjärde kvartalet. Euroområdet ligger alltjämt kvar under nivån innan finanskrisen.

* I Finland, där BNP-tappet var betydligt kraftigare än i Sverige har man inte alls sett samma starka återhämtning. Dansk ekonomi föll lika kraftigt som den svenska under krisen men har ändå haft en mycket svagare utveckling där BNP t.o.m minskat de senaste två kvartalen.

Tillväxten blir lägre nästa år. Men jag räknar ändå med hyggliga 2 % :)

[Eva]

Washington Post är ju som bekant ett skämt vad gäller ekonomi.