Vi kallar det "betyg management"– skolkonkurrens i praktiken
15 jun 2011, kl 16:55 | Samhälle och politik Debatten om effekterna av konkurrens mellan skolor är intressant. Hur mycket ligger det i påståendet att skolorna konkurrerar med att ge höga betyg snarare än faktiska kunskaper?
Ett besök på Kunskapsskolans hemsida är inte direkt lugnande. Några citat:
Gedigna kunskaper och höga betyg är viktiga för att eleverna ska ha så många valmöjligheter som möjligt, både inför gymnasievalet och inför framtida högskolestudier. Därför är ett av våra övergripande mål att ha högst betyg i kommunen [på förstasidan]
Man styr alltså mot målet att ha högst betyg i de områden där man finns. Klickar man på länken “Betygsresultat” – i sig en informativ benämning – finner man:
Men att betygen är höga räcker inte, det måste också vara god kvalitet i betygssättningen. Därför arbetar Kunskapsskolan systematiskt för att hela tiden förbättra betygskvaliteten. Vi kallar det "betyg management" och begreppet innefattar hela processen kring betygssättning. Att skolan sätter upp mål med kvalitet (tydliga, utmanande och rimliga) i verksamhetsplanen, att måluppfyllelsen värderas i betygsprognoserna och åtgärder vidtas om mål inte ser ut att nås, att betygsresultaten ligger i linje med prognoserna samt att resultaten på de nationella proven blir en bekräftelse på den kännedom man har om elevernas kunskapsnivåer och att avvikelsen mellan betyg och nationella provresultat blir liten.
Här står faktiskt inte ett ord om att betyg ska motsvara faktiska kunskaper. Mot bakgrund av debatten om betygsinflation, hade jag väntat mig att finna några lugnande formuleringar om förmedlande av faktiska kunskaper, kanske t o m statistik på vad man faktiskt lär sig.
Kanske letar jag dåligt. Det är dock lätt att hitta en graf över betygsutvecklingen:
OBS: Det kan mycket väl vara så att Kunskapsskolan ger kunskaper som förbättrats precis som betygskurvan anger. Men den som är lite oroad över betygsinflation lär inte bli lugnare av 10 minuters surfande på Kunskapsskolans hemsida, snarare motsatsen.
Slutligen är följande värt att notera:
Kunskapsskolan har en mycket stabil ekonomi och visar för sjätte året i följd positivt ekonomiskt resultat [från förstasidan]
Reader Comments (18)
Jag började skolan 1986, och nog har det varit en flumskola.
ja jag tycker nog att du letar lite dåligt. En ledtråd skulle kunna vara vårt namn - Kunskapsskolan. En annan första delen i det citat du tagit med på sidan ”Gedigna kunskaper och…”.
Sen är det väldigt självklart för alla i skolvärlden att betygssättning grundar sig på vilka kunskaper eleven uppvisat, bland annat genom resultaten på de nationella proven. Betygen är måttstocken, därför pratar vi (och t ex Skolverket och SKL) om betygsresultat när vi redovisar vilka kunskapsnivåer eleverna nått. Och vad vore alternativet? Att inte bry sig om betygen vore samma sak som att inte bry sig om vilken kunskapsnivå eleverna har. Är det en bättre skola tycker du?
Men jag kan förstå att man kan tycka att vi använder för mycket näringslivstermer på vår hemsida. Det är faktiskt med avsikt som vi gör det. I vår ambition att skapa Sveriges bästa skola där vi, genom en personligt utformad utbildning, vill locka våra elever att tänja sina gränser och lära sig mer än vad de trodde var möjligt (vår vision, finns också på vår hemsida) vill vi föra in en del av det som näringslivet är bra på i skolvärlden. Att sätta mål, göra betygsprognoser, följa upp och återkoppla. Styrning och ledning helt enkelt på både elev-, lärar- och skolledningsnivå.
Med detta sagt så vill jag gärna bjuda in dig till en av våra skolor så att du kan se hur det här funkar i praktiken! Jag mailar dig så ser vi om vi kan hitta ett datum!
/Cecilia Alpstig, informationschef Kunskapsskolan
Problemet med denna typ av jämförelser är att proven rättas lokalt och det finns stora skillnader i rättningsnormer mellan olika skolor.
det faktum att ni heter "Kunskapsskolan" övertygar mig inte (det framstår snarare som snudd på tautologiskt). Min poäng var att det är lätt att hitta statistik över betyg men inte något mått på faktiska kunskaper eller något annat som lugnar den som är orolig för betygsinflation.
Jag tackar för inbjudan, men det faktum att jag blir inbjuden ändrar ju inte det intryck man får av hemsidan.
Det är för det första en lätt överdrift, eftersom de visserligen låg högst 2010 och 2009, men kom på tionde plats 2008.
Tittar man sedan på resultaten i de nationella proven ser man att det finns tre respektive fem skolor i kommunen som hade bättre resultat än Kunskapsskolan 2010 och 2009. Jag har svårt att se sådana siffror utan att misstänka att marknadsföringen som en skola som ger höga betyg sätter en viss press på lärarna att faktiskt också sätta betyg i överkant.
Rabert Berg, Lund