Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.
His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.
He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).
8 mar 2012, kl 3:53 Utgifterna för en elev i grundskolan i Sverige är ungefär en fjärdedel av BNP per capita. OECD-snittet är en femtedel. Trenden är ökande och lutningen tycks brantare i Sverige.
Reader Comments (6)
Vi får runt 40% fler lärare per 100 elever men betydligt sämre resultat.
Det är ju verkligen inget fel i sig att göra vinst. Reflekterar ju att man fyller ett behov i samhället. Problemet ligger väl snarare i att det som efterfrågas när individer betalar med andra individers pengar normalt inte är samma sak som när individer bär kostnaderna själva?
Samtidigt som vi fått försämrade resultat generellt har den sociala bakgrundens roll för en elevs resultat ökat, detta samtidigt som kostnaderna ökat. Så nej, den tesen håller inte.
http://www.economist.com/node/9989914, vet inte om länken kräver prenumeration. Man kom fram till, att en av de absolut viktigaste faktorerna för en bra skola var (no shit, Sherlock):
bra lärare! Finland rekryterar toppstudenter som lärare, i Sverige, tja, vad kan jag säga...
Det finns fler faktorer också, men utan bra lärare blir det svårt. Sedan kan fackföreningarna kräva högre löner, Björklund införa lärarlegitimationer, man kan debattera klasstorlekar, jämföra hur mycket pengar som läggs på skolan, skylla på friskolor (om man är vänsterdebattör) i all oändlighet, men få saker lär bli bättre så länge vi inte skärper intagningen på lärarlinjerna i Sverige.