Ännu mera forskning om det fria skolvalets konsekvenser

Det har kommit ytterligare en studie som utvärderar det fria skolvalet som infördes med skolpengen i Sverige 1992.

Wondratschek, Verena, Karin Edmark und Markus Frölich (2013), The Short- and Long-Term Effects of School Choice on Student Outcomes - Evidence from a School Choice Reform in Sweden, ZEW Discussion Paper No. 13-105, Mannheim.

Identifikationsstrategin den här gången är att utgå från det faktum att reformen trummades igenom oväntat snabbt, vilket gör att elevers och skolors geografiska position före reformen inte påverkades av reformen.

Using the pre-reform measures for choice implies that our estimates capture how the effect of the school choice reform differs between students with varying degrees of potential choice (in terms of number of schools nearby) available at the outset of the reform. 

Resultaten (ur abstract):

We find that increased school choice had very small, but positive, effects on marks at the end of compulsory schooling, but virtually zero effects on longer term outcomes such as university education, employment, criminal activity and health

och ur pappret:

we can to some extent test for grade inflation, and our test suggests that grade inflation is unlikely to explain all of the effect. In any case, it can be emphasized that irrespective of whether grade inflation partly explains the result or not, the effect that we measure is small. 

Sammantaget betyder detta att det nu finns ett flertal artiklar och studier som visar ungefär samma sak: De kausala effekterna av skolvalsreformen har varit små men positiva (se detta inlägg om några tidigare studier).

Under det mycket konservativa antagandet att de studier som hittat lite större positiva effekter av konkurrens lider av endogenitetsproblem (dvs enbart fångat upp effekten att friskolor etablerar sig där det finns duktiga elever), blir slutsatsen att effekten är noll. Det kanske inte verkar så spännande, men det är i själva verket snudd på sprängstoff i debatten.

Det betyder nämligen att det är snudd på uppenbart att det inte är det fria skolvalet som orsakat försämringen av den svenska skolan - i motsats till vad som nyligen hävdades på DN-debatt.

Comments

[JFE]

Nu har jag inte läst artikeln, men jag är inte säker på att de lyckas säkra mot betygsinflation. Det enda som man kan mäta betygsinflationen är ju resultat på nationella proven och där ser vi en generösare rättning i skolor som är utsatta för konkurrens (framför allt synligt i omrättningen av Skolinspektioen där fristående skolor generellt rättar generösast). Så är det mot resultaten på NP de mäter för att se betygsinflation skulle jag ta det med en viss nypa salt.

[Martin]

Jag tycker det är fint att du uppmärksammar denna studie, som går längre än de flesta andra i strävan att isolera kausala effekter. Men att studien är föredömligt prydlig metodologiskt sett innebär ju inte att den är utan begränsningar. Den kausala effekten identifieras nämligen på basis av skillnader i valmöjligheter mellan olika individer. Däremot säger den ingenting om reformens effekter på systemnivån -- vilket är naturligt då det där bara finns en enda observation och inte någon kontrollgrupp.

Studien har således inte slutgiltigt motbevisat de pedagoger som ger skolvalet skulden för sjunkande skolresultat. Man kan visserligen invända att den inte heller har motbevisat dem som tillskriver skolvalet starka positiva effekter på makronivån -- men det är såklart svårare att driva den linjen då det kräver att det finns andra fullständigt katastrofala förändringar som sammanfaller med skolvalet och som överkompenserar skolvalets positiva effekter så till den milda grad att Sverige lik förbaskat sjunker i PISA.

[JFE]

Apropå det som Martin skriver var det en amerikan som besökte Vetenskapsrådet i höstas som noterat just den saken. Hans tes (tagen ur minnet nu) var att visst kanske det ger en viss positiv effekt på individnivå, men på systemnivå leder det till sjunkande resultat. Den svaga individuella ökningen motsvarar inte alls det stora tapp som systemförändingen innebär.

[bergh]

Martin, betyder detta att du tycker det behövs cross-country regressions för att belysa effekterna på systemnivå?

[JFE]

Nu har jag läst själva rapporten och tycker nog att den inte fullt ut så väl lyckas visa det de påstår:

1. Eftersom den handlar om hur en ytterligare skola förändrar placeringen i en percentilrankning finns det faktiskt inget som säger något alls om hur skolsystemet har utvecklats. Erfarenheten säger att betyg delas ut mer eller mindre relativt på varje skola, (Även om Vi har ett målrelaterat betygsystem). Så lämnar de bästa eleverna en dålig skola kommer de näst bästa eleverna på den skolan få bättre betyg. Den effekten kan förklara mycket av deras resultat

2. Deras sätt att undersöka betygsinflation imponerar inte. Framför allt som de tycks tro att proven är korrekt rättade. Skolinspektionenvisade för ett tag sedan att det finns ganska mycket rättning av nationella prov som är generös, och att det framför allt sker där skolvalet ger en incitament för att ge bra betyg. Så att betygsinflationen inte kan förklara allt, kan alltså bero på att vi har en rättningsinflation av de nationella proven, som skulle kunna förklarar resten.

3. Då återkommer vi till den enda internationella systemanalys som är gjord med en viss trovärdighet, den som är baserad på OECDs PiSA-undersökning. Den viktiga slutsatsen där är att tidiga val är är icke-optimala på systemnivå, de leder till sämre resultat. Där tror jag att skolvalet faktiskt spelar en viss roll.

4. Men de senaste årens stora tapp tror jag faktiskt ska sökas i den kontroll- och granskningsapparat som den har byggts upp, framför allt i början på den förra mandatperioden. (Det passar väldigt väl in i tiden och finns en hel del argument för varför.) inte minst har det betytt att lärare fick mer adminstrativt arbete att göra och mindre tid till att förbereda och genomföra lektioner.