Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Ännu mera forskning om det fria skolvalets konsekvenser | Main | Skattesänkningar och offentliga resurser »
lördag
feb082014

Krönika i Svd om vad kommuner bör göra - med bonusmaterial

Det är både lätt och tacksamt att raljera över kommunala påfund som julklappsutdelningar, tänkarhattar, sjöodjurscenter och dimmaskiner. Men så här skriver jag i min femte Svd-kolumn:

Det främsta problemet med dessa tilltag är inte att de kostar skattemedel. Problemet är att de signalerar bristande förståelse för vad kommunen bör göra för att främja invånarnas välfärd. I grunden är förhoppningen ofta att kommunen får PR och lockar till sig invånare, gärna av det välutbildade och skattebetalande slaget. Men de åtråvärda skattebetalarna lockas inte av ytliga jippon, och de kommunala beslutsfattarna lägger tid och energi på fel saker. 

Så vad borde kommuner fokusera på istället? (bortsett från det uppenbara: kvalitet och tillgänglighet i välfärden)

både ekonomisk och statsvetenskaplig forskning under lång tid pekat ut kvaliteten på de offentliga institutionerna som en av de viktigaste faktorerna för ekonomisk utveckling och välfärd på lång sikt. Översatt till konkret kommunalpolitik kan detta betyda snabb och effektiv hantering av exempelvis bygglov, serveringstillstånd och barnomsorgsköer. Framför allt innebär det att dessa frågor ska hanteras opartiskt, enligt transparenta regelverk och utan inslag av svågerpolitik och godtycke.

Här kommer lite bonusinfo om projekten som nämns i krönikan:

Om Storsjöodjurscenter (vars hemsida www.storsjoodjurscenter.se av någon anledning omdirigerar till Facebook) har Radio P4 Jämtland rapporterat kritiskt:

- Vi jobbar hårt för att få hit besökare, både turister och företagsbesök. Vi kör med tv-reklam just nu, skyltar efter vägarna med mera säger Susanne Kindström.

Centret och kamerabevakningen i vattnet kostade nio miljoner kronor - det mesta skattepengar. Kamerorna som skulle visa Storsjöns vattenliv live - visade samma bilder på hemsidan i ett halvår. Hemsidan fick man därför stänga ner, kamerorna fungerar dock i centret numera.

På facebook kommenterar centret det kritiska inslaget i lokalradion så här:

Radio Jämtland är varmt välkomna till Storsjöodjurscentret på guidning. Ni som lokal radio station är viktiga för länets utveckling och lyfta fram innovationer som Storsjöodjurscenter. Att som ni grunda era teser på personer som vare sig har varit här eller är nöjda med produkten är märkligt. Hur kan man då veta hur Storsjöodjurscenter är som upplevelse! 

Om tänkarhattarna (som ju bara kostade 18000 och således gissningsvis inte upphandlades i knivskarp konkurrens)

modellen är designad och sydd speciellt för ändamålet av ett lokalt företag. Pris: 300 kronor stycket oavsett färg (det finns sex olika kulörer att välja bland) 

Om dimmaskinen (som faktiskt kunde tas i bruk efter lite intrimning)

Kan du förstå om det här uppfattas som slöseri med skattepengar?

– Nej, för det är det inte. Går inte maskinen att fixa kan vi kanske flytta på den. Det finns många andra platser i Landskrona som kan bli trolska, säger Peter Siilak.

 Om Katrineholms poplåt (från Martin Borgs slöserimuseum)

Katrineholm är läge för liv och lust. Därför har Katrineholm också en kommunal poplåt till en kostnad av 70 000 kronor.  När den lanserades i november 2012 kallade kommunchefen Mattias Jansson det hela för en historisk händelse. Lagom till mellandagarna bubblade låten på P4 Sörmlands Topp 5, för att sedan debutera på listan som nummer ett. 

Det blev bara en vecka på tronen. Kanske slutade helt enkelt de kommunanställda att ringa och rösta trots tydliga instruktioner från kommunledningen om hur man SMS-röstade. 

 Om Skellefteås julklappsutdelning har Sakine Madon skrivit i Norran:

Skellefteå är en rik kommun och målet är som bekant att växa i invånarantal. Genom välkomnandet vid flygplatsen, där julklapparna delades ut, ville kommunen skapa ”positiva associationer för Skellefteå”, som en kommunanställd uttrycker det när jag frågar om projektet. Eventet sägs ha ”belyst Skellefteå på kartan” och nyheten spreds i såväl riksmedia som i sociala medier. Men det är inte primärt pengarna som kommunen lade på detta projekt som är det centrala, eller ens det goda syftet. Det viktiga är kommunens roll och prioriteringar. Kommunen valde samtidigt att inte dela ut något extra generellt julbidrag till barnfamiljer som lever på försörjningsstöd (Norran, 2013-12-30). De borde ha fått beslutsfattarnas fulla uppmärksamhet.

Återigen: Exemplen ovan torde visa att det i många fall inte är stora summor det rör sig om i utgifter - men även i dessa fall läggs det ner mängder av arbetstimmar på att tänka ut, genomföra och försvara tilltagen. Som så ofta är den största kostnaden alternativkostnaden: Vad kunde de kommunalt anställda gjort med de arbetstimmar som nu gått åt till att reklamera och försvara en dåligt inställd dimmaskin?

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments

There are no comments for this journal entry. To create a new comment, use the form below.

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.