Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Krönika i Svd om vad kommuner bör göra - med bonusmaterial | Main | Mer forskning om invandringens konsekvenser för natives »
måndag
jan272014

Skattesänkningar och offentliga resurser

I förra veckan släpptes den omdiskuterade rapporten om skattesänkningar och offentliga resurser. (Min presentation, SVT videolänk för debatten, själva rapporten från Svenskt näringsliv)

Generellt sett är rapporten faktaspäckad och fylld av diagram av den här typen:

image

Diagrammen visar olika varianter på måttet reala resurserna per brukare.

Min kommentar gick i allt väsentligt ut på att detta är ett bra mått, men det faktum att kurvorna oftast pekar uppåt inte säger särskilt mycket om vare sig sittande politikers kompetens eller prioriteringar, eftersom det är en följd av att vi lever i ett samhälle med real tillväxt. Som komplement hade det därför varit trevligt att se samma mått dividerat med BNP per capita. Detta mått visas i rapporten bara för skolan (det har ökat under 00-talet – men under 90-talet föll det).

Slutligen ska noteras att rapporten endast rör den offentliga konsumtionen. Skattesänkningarna under alliansens maktinnehav har framförallt finansierats genom minskade utgifter för transfereringar.

Om diskussionen

Småtrevlig – möjligen för att både PM Nilsson och Hanne Kjöller var ganska vänligt inställda (tolkade jag det som), medan Karin Pettersson valde att fråga vem det egentligen är SN argumenterar mot: Vem målar upp bilden av att den offentliga konsumtionen tagit stryk under alliansens styre?

Det hade nog blivit mer liv i luckan om Torbjörn Hållö varit där.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (2)

Ökade resurser är för mej att ex.v. bärgningsbilen byter sitt 20tons spel mot ett på 50 ton, då får han större dragkraft o kan ge sej på lite tyngre saker att dra upp ur smacken.
Samma effekt på utgifterna som i många fall = resurs, får man om man i stället motivlackar bilen, investering för ögat !!
Varför är resurser = kostnad eller utgifter, vilket nu som passar bäst?
Det var en resursökning i skolan men en minskning av lärare per elev!!
Betyder det att dom bärbara datorerna o den ändrade betygsskalan rationaliserat bort lärare?
Eller är det 15% räntan som är den ökade resursen?
Nils, om lärartätheten står följande i rapporten:

"Lärartätheten ökade under första halvan av 2000­talet och har sedan varit förhållandevis
oförändrad, se diagram 28. Ett annat mått är att se till lärartätheten när endast lärare
med pedagogisk högskoleexamen inkluderas. Även enligt detta mått har lärartätheten
ökat sedan sekelskiftet."
29 jan | Unregistered CommenterBergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.