Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Köp en utsläppsrättighet till mormor i julklapp! | Main | Egen avdelning på s-fakulteten? »
torsdag
dec222005

Tromb: Ungdomar stormar mot inkomstskillnader?

Köpte det nya samhällsmagasinet Tromb idag. En besvikelse. Poängen tycks vara att ställa unga mot 40-talister på ett synnerligen fördummande sätt. Massor av plats ägnas åt att berätta vad politiker tjänar: Riksdagsledamöternas grundlön är 46 500, står det. Därefter läser man följande:

"Medelsvensken tjänar 21 500 kronor i månaden. En stor del av befolkningen tjänar mindre än så."

Och visst är det upprörande att en grundlönen till en parlamentsledamot bara nätt och jämt överstiger dubbla snittinkomsten (obs: jag skämtar). Och att tidningen känner ett behov av att förtydliga att en stor del av befolkningen tjänar mindre än medelsvensken, säger en hel del om nivån på journalistiken (de hade ju kunnat göra en poäng av att de flesta faktiskt tjänar mindre än genomsnittet).

Nåväl: Eftersom detta är en ungdomstidning, antar jag att de på något sätt analyserat fram att ungdomar är vänster i den trista bemärkelsen att de tycker rabblandet av löneskillnader är ett politiskt argument som står på egna ben. Efter att ha läst Tromb, blev jag nyfiken på om ungdomar också är partipolitiskt vänster.

Några minuter på scb.se gav svaret: Förstagångsväljare ÄR mer vänster. Men sedan 2002 har det blåst högervindar. Då stod det i procent 66-32 i gruppen 18-24 år till det socialistiska blocket (inkl. mp). Efter tre års ganska stabil borgerlig upphämtning står det nu 55-42.

Så frågan är om Tromb har tajmat sin nylansering särskilt väl.

I övrigt: Erik har gnällt om det här för länge sedan. Men jag är ju lite sävlig ibland.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (3)

Hej Andreas!
Jag är journalist och chefredaktör på tidningen Tromb och läste på webben att du, citat:
”Köpte det nya samhällsmagasinet Tromb idag. En besvikelse. Poängen tycks vara att ställa unga mot 40-talister på ett synnerligen fördummande sätt. ”
Och att: ”Eftersom detta är en ungdomstidning, antar jag att de på något sätt analyserat fram att ungdomar är vänster i den trista bemärkelsen att de tycker rabblandet av löneskillnader är ett politiskt argument som står på egna ben.”
Tror att det avser Tromb nr 3/05 och vi har sedan dess också gett ut ett par tidningar till och tidigare också ett par böcker på liknande tema.
Men eftersom vi tycker att det är viktigt med läsarrespons vill jag gärna fråga dig vad det är i artikeln om riksdagsledamöternas bristande representativitet som är fördummande?
Menar du att det är själva faktaredovisningen/ vi som tidning/skribenterna som är fördummande eller att det är läsarna som inte kan tänka själva och därför blir fördummade?
Vad är det i faktaredovisningen av den bristande representativiteten bland riksdagsmän och väljarkåren som du menar är fördummande.
Varför är redovisningen av skillnaderna i inflytande mellan unga och äldre generationer fördummande?
Jag vet inte hur noggrant du brukar läsa fakta, tidningar, artiklar eller reportage. Och tycker självklart att du har rätt till din egen åsikt. Tycker också att det är bra att våra tidningar väcker respons.
Men missade du kanske faktaredovisningen som visar att 50-64 åringarna har egen majoritet i riksdagen trots att de bara motsvarar 25 procent av väljarkåren, samtidigt som 18-29 åringarna bara har 1,4 procent av mandaten i riksdagen trots att de motsvarar 19 procent av väljarkåren.
Ser du det som en väl fungerade representativitet och demokratiskt okay?
Du pekar särskilt på att löneskillnaden skulle vara en huvudpunkt i tidningens tema. Vad lite mer i detalj är det som du uppfattar som tendensiöst här?
Och fråga två. Vad är det som gör att du sätter in vår tidning som är oberoende, partipolitiskt obunden och religiöst obunden tidning i ett vänsterperspektiv?
Läser att du är filosofie dr och välfärdsforskare. Det låter intressant.
Hur ser du på ditt forskningsmässiga oberoende?
Vad är din forskning inriktad på. Är du kanske själv partipolitiskt aktiv eller aktiv i någon form av intresseorganisation?
Du nämner också Erik som gnällig i det här perspektivet.
Tänkte skriva några rader till honom också eftersom vi rent faktiskt och ärligt är intresserade av dialog och läsarrespons på vår tidning.
Jag hoppas också att du inte tar illa upp om jag frågar din om dina synpunkter på din blogg är personliga eller om du därigenom representerar något partipolitiskt intresse eller någon form av branschorganisation, idérörelse eller intresseorganisation?


Mvh

Pelle Oskarsson
Chefredaktör
Samhällsmagasinet Tromb
Hej Pelle,

som torde framgå av mitt blogginlägg uppfattar jag det som fördummande att ni explicit påpekar att en stordel av befolkningen tjänar sämre än genomsnittet.

En välfungerande representativ demokrati är ok, men det betyder inte att andelen tonåringar i riksdagen bör vara densamma som andelen i befolkningen. Ej finns det ett egenvärde i att detta gäller för 18-29 åringar, eller 42-åringar.

Er tidning - och ditt inlägg - verakr bygga på att unga har vissa politiska åsikter gemensamt, som står i strid mot 40-talister. Jag menar att detta är strunt. Unga är högerspöken, kommunister, och sossar i en salig blandning liksom 47-åringar.

Anledningen till att jag "sätter in er tidning i ett vänsterperspektiv" är att ni verkar ta för givet att inkomstskillnader är orättvisa och icke-önskvärda.

Vad min forskning handlar om kan du se på mina hemsidor på Ratio resp Lunds universitet. Jag är inte aktiv i något parti (sedan jag för ganska länge sedan lämnade folkpartiet) eller intresseorganisation.
9 apr | Unregistered Commenterbergh
Hej Anders!
Ja - det beror förståss på om man betraktar näringslivets forskningsinstitut Ratio som en intresseorganisation eller inte.
Hur mycket arbetar du idag som anställd vid näringslivets forskningsinstitut Ratio i jämförelse med den tid du lägger vid Lunds Universitet?
Jag har läst en del av dina forskningsartiklar, rapporter och debattartiklar och tycker att det finns en hel del intressanta aspekter där.
Att du tidigare varit aktiv i folkpartiet och förbundsstyrelseledamot i Liberala ungdomsförbundet är intressant för att sätta dina debattinlägg i ett sammanhang - men naturligtvis inte något som gör dina synpunkter, analys och debattinlägg ointressanta för det.
Men jag har vid något tillfälle varit lite fundersam kring avsändaren. Både din blogg och dina debattartiklar verkar personligt skrivna. Men i samband med debattartiklar och andra inlägg presenteras du både som forskare vid Ratioinstitutet och Nationalekonomiska institutet vid Lund Universitet.
Hur drar man gränserna mellan dessa två stolar? I vilken roll skriver du dina inlägg?
Skulle du misstycka om någon definierade näringslivets forskningsinstitut Ratio som en ideologisk tankesmedja som på en vänster-högerskala lutar kraftigt åt/valt den borgerliga högerskalan i argumentation kring sakpolitiska frågor som löneskillnader, arbetsrätt, sysselsättning, jämställdhet osv?
Nu vet jag inte om din blogg ska betraktas som en personlig och oberoende nätpublikation eller om det kanske ingår i dina uppgifter på Ratio att blogga utifrån något visst ideologiskt tankeperspektiv. Bloggar liksom tidningar kan kanske ibland behöva sättas in i ett sådant politiskt perspektiv.
Men det är ju som bekant viktigt i en demokrati att medier står fria från den typen av bindningar och är just oberoende och partipolitiskt obundna.
Vilket naturligtvis också forskningen bör sträva efter.
Inkomstskillnader kan man diskutera och belysa utifrån en rad olika aspekter. Och orsakerna till av att den bristande representativiteten i de politiska församlingarna ur generationsperspektiv är ett demokratiskt problem som inte går att blunda för. När det gäller kvinnors representation i de politiska församlingarna börjar vi nå jämställdhet. Också när det gäller politiska representanter med invandrarbakgrund har det i de flesta svenska politiska partier och församlingar blivit bättre de senaste åren. Även om det finns en del kvar att göra. När det gäller ungdoms/generationsrepresentationen är dock läget fortsatt uselt vilket är ett stort demokratiskt problem som bör tas på allvar.
Det alldeles oavsett vad man röstar på.

Mvh

Pelle Oskarsson
Chefredaktör Tidningen Tromb
www.tromb.net

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.