Blir matematiken mindre viktig inom nationalekonomin?

En intressant spaning på EconLog:

Ten years ago, ultra-mathematical theorists were the kings of the economics profession. Now they seem to be nigh irrelevant. Clever and relatively open-minded empiricists rule the roost.

En tänkbar förklaring som nämns, är att exempelvis American Economic Review blivit aningen mindre matematisk-teoretisk på senare tid.

Frågan är bara om vi sett något av denna trend i Sverige?

Comments

[dr]

Seems to me that it's tricky to untangle the causality in the decline-of-theorists -- increase-in-AER-empirical-papers relationship.

[Sebastian Weil]

Det är inget man märker av på kandidat- och magisternivå iaf. Här är det ekonometri, ekonometri och ekonometri som gäller. Och så ibland litet av ekonometri.

[Maria]

Nu drar jag en parallell till USA igen, men herregud vlken skillnad. Ett år av calculus, som är förkunskapskravet för de flesta nationalekonomiska kurser på en högre nivå än basic, motsvaras alltså inte av tre poäng matematik för ekonomer i Lund.

[pontus]

Jag tror Andreas pratade om forskningen, inte undervisningen.

[Johan Richter]

Jag tror inte Econlog avsåg ekonometrisk teori som matematisk teori heller. Han tänkte nog på användingen av matematik för att göra teorier, inte för att testa statistiska samband.

[dr]

Johan har helt ratt. Det Sebastian talar om ar bevis pa precis den trenden Arnold markt.

[Maria]

My bad. Jag fortsätter dock fortfarande jämföra undervisning med ett nyfiket och öppet sinne.

[Kalle]

Moderat riksdagsledamot i arbete för Irans regim?

http://riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=1111&iid=0296832736219

http://ardi.rastakhiz.org/art/2006/mod/060902.pdf

http://nimaliberal.blogspot.com/2006/10/integrera-moderaterna-i-fredags.html

http://www.ardi.rastakhiz.org/press/prs/06/061018.pdf

[dr]

Well that's a non sequitor if I've ever seen one!

[A sugarplum lunker]

Eftersom vi väl ligger 1.5 - 2.5 år efter USA (vad gäller t ex Feds och Riksbankens agerande), lär inte denna trend (om den nu är riktig) ha hunnit hit ännu väl?

Tycker det känns som att ryktet om matematikens tillbakagång inom ämnet är överdrivet... Verkar fortfarande vara väldigt prestigefyllt att kunna en massa svårtillgänglig teori...

Sånt här går säkert i vågor och tur är väl det... Det brukar gå lättare att ta sig fram om man växeldrar...

Fast det är klart... Forskare kanske är snabba med att hugga på vad som kommer in i bra journaler?

A sugarplum lunker

[Johan Richter]

Jag kan inte hålla med om att nationalekonomin utmärker sig med en massa svårtillgänglig teori. I jämförelse med sociologi är nationalekonomin väldigt lättförstålig. Det är fördelen med att använda matematik.

[A sugarplum lunker]

Johan,

Visst har du rätt, men nog kan vi väl enas om att mycken matematik är svårtillgänglig? Jag pratar nu inte om den räta linjens ekvation, utan om den typ av matematik som kan läsas (?) i exempelvis Econometrica.

Även papper i mer "mänskliga" tidsskrifter är svårgenomträngliga, tycker jag.

Och nej, jag tillhör inte den delmängd undermänniskor som inte vet vad en derivata, ett hyperplan eller en dubbelintegral är för någonting... :-)

A sugarplum lunker

[pontus]

Men sedär, det blev ju lite penismätning (a la matematik) i alla fall ju!

Jaja, för att få alla på gott humör bidrar jag med en liten länk:

http://www.youtube.com/watch?v=a3zv1NMMhu0

[A sugarplum lunker]

Pontus,

För det första: Jag tror du helt och hållet har missupfattat min ståndpunkt i frågan.

För det andra: Det råder ingen missämja mellan mig och Johan R (åtminstone inte fråm min sida); jag skriver ju att vi är överens om den fördel han nämner att matematiken innebär.

För det tredje: Anledningen till att man använder smileys är för att markera exempelvis ironi utan att behöva förklara det med ord. I klartext: att jag skrev "undermänniskor" är ju just för att driva med den (i mina ögon) nu rådande nationalekonomiska synen på sig själv och andra vetenskaper!

Jag tror inte jag har träffat en enda nationalekonom (och jag har träffat många) som har respekt för företagsekonomisk teori... Teoribildningen anses alltför enkel, på gränsen till löjeväckande... Varför? Ingen matematik!

Ekonomhistoriker får samma krassa bedömning... Varför? Ingen matematik! Sociologi och statsvetenskap? Ingen matematik!

Det finns givetvis undantag, spelteori t ex används flitigt av statsvetare. Och gissa vad? De åtnjuter då givetvis mer respekt från nationalekonomer än de som inte använder det...

Anledningen till att nationalekonomer anser sig vara förmer än andra samhällsvetare går helt säkert tillbaka till den hårda kärna av teori ämnet har och dess långt gångna formalisering.

Detta verkar sitta så djupt inom professionen att jag har svårt att se att det kommer att förändras i någon större utsträckning... Har själv hört professorer orda om hur nationalekonomin är samhällsvetenskapernas "slagskepp"... Varför?

Detta är givetvis ingenting någon skulle säga officiellt eller vid någon paneldiskussion. Men så går tugget internt... Klart det finns undantag, personer med större intellektuell tolerans gentemot andra ansatser, men de är få...

Även inom ämnet finns det en strikt hierarki. Tror inte att utvecklingsekonomi är det fält som internt rangordnas högst. Varför?

Teoretiker som fnyser föraktfullt åt empiriker som sprutar ut papper... ("Hur svårt kan det vara? Byt dataset och och tryck på enter!") Så där håller det på: runt, runt i en evig karusell...

Först dissar nationalekonomer övriga samhällsvetenskaper, därefter blir det intern tuppfäktning om vem som ska sitta på högsta pinnen i det egna hönshuset...

En anekdot: vid Nobelmiddagen för ett antal år sedan viskades och mumlades det bland naturvetarna. Skulle verkligen "ekonomerna" sitta vid honnörsbordet? Dels inget riktigt Nobelpris, dels en samhällsvetenskap...

A sugarplum lunker

[A sugarplum lunker]

För övrigt anser jag att ett redigeringsverktyg för att åtgärda stavfel och dylikt borde finnas. Det är standard i stort sett överallt (men en bristvara i blogosfären?)...

Vänligen,

A sugarplum lunker

[Johan Richter]

Visst kan det ta tid att sätta sig in i matematik. Om man kan beskriva det som svårtillgängligt vet jag inte. Själv tycker jag att om man bara tar tid på sig så är det inga problem att lära sig matematik. Det svåra med matematik är när man måste tänka själv, inte att lära sig från en lärobok.

Sedan är den matematik som används i ekonomitidskrifter oftast inte den mest avancerade eller svårtillgängliga.

[bergh]

Bäste hr sugarplum, jag tror du gör det lite väl enkelt när du förklarar varför vissa nationalekonomer ser ner på exempelvis företagsekonomi.

Som jag ser det, handlar det inte om i vilken utsträckning det förekommer matematik i analysen, det handlar om hur konsistent analysen är.

Även en helt verbal analys, kan vara logisk, avancerad och konsistent. Och även en matematisk analys kan innehålla glipor.

Ofta är det dock svårare att komma undan med logiska glipor när man använder ett matematiskt språk. Kuhn lär ha använt sitt eget begrepp paradigm i 20 olika betydelser, vilket knappast hade varit möjligt om han tvingats ange en formell definition och sedan hålla sig till den.

När det gäller ämnet företagsekonomi säger företagsekonomerna själva att ämnet saknar en egen teori. Det beskrivs som ett eklektiskt ämne, med både hårda och mjuka ansatser, lånade från sociologi, nationalekonomi, organisattionsteori mm.

[Martin]

"Ofta är det dock svårare att komma undan med logiska glipor när man använder ett matematiskt språk."

Sant, men kanske ändå inte. Man måste också ta i beaktande hur många potentiella kritiker man utsätter sitt arbete för. Kuhns inkonsistens torde de flesta med en viss grundläggande bildning kunna identifiera; Medan teoretiska räknenissar bara riskerar att utsättas för informerad kritik från andra teoretiska räknenissar. Finns det kanske ett samband med att mycket av kritiken mot nationalekonomin bygger på missförstånd?

Vill minnas att Alfred Marshall förpassade alla ekvationer till appendix för att han fäste så stort värde vid utbyte med andra discipliner. Omvänt kan man ibland misstänka att vissa väljer att göra sin forskning så otillgänglig som möjligt - kanske av motsvarande skäl?

[bergh]

Det är en mycket bra spaning, Martin!

Jag minns när jag plöjde avancerade artiklar på forskarutbildningen. Jag skrev med egna ord vad många formella teorem betydde. En del artiklar tedde sig därefter närmast triviala.

Och kanske finns det en anledning till att många artiklar är ganska snåla när det gäller att förse läsaren med dylik inuition...

(Dawkins har f ö gjort ett liknande påpekande rörande en del obegripliga artiklar inom postmodernistisk forskning, där kejsarens nakenhet döljs av enorma ordsalvor.

tips: googla sokal + "social text" och sätt på en ny kopp te...

[Dennis]

Fyller väl på med ett citat av Marshall då:
"(1) Use mathematics as shorthand language, rather than as an engine of inquiry.
(2) Keep to them till you have done.
(3) Translate into English.
(4) Then illustrate by examples that are important in real life
(5) Burn the mathematics.
(6) If you can’t succeed in 4, burn 3. This I do often."

[Johan Richter]

På tal om Dawkins kan man notera att även han har problem med att presentera spelteoretiska rön på ett icke-matematiskt sätt i "Den själviska genen". Det är väl ett motargument mot vad Dennis föreslår i sitt senaste inlägg. Om inte ens en av världens bästa populärvetenskapliga författare tycker det är lätt att presentera spelteoretiska idéer utan matematiken hur kan man då vänta sig det av en vanlig ekonomidoktorand? Resonomanget förutsätter förstås att man tycker att spelteorin har varit bidragit till samhällsvetenskapen men det bör man nog tycka.

Det bergh säger är också mycket klokt. Läser man naturvetenskapliga böcker i ämnen som inte använder matematik, t ex medicin och delar av biologin, är analysen oftast ändå tydlig och konsistent även när den beskirver komplicerade sysem med många samverkande delar. Men i samhällsvetenskaper som inte använder matematik, dvs alla utom nationalekonomi, är det oftast inte så. Om logiken är klar och tydlig är det oftast för att det är så väldigt enkla orsakskedjor och samband som studeras. Så fort mer komplicerade resonomang ska föras är det stor risk att det blir flummigt eller osammanhängande. Det tycker jag gäller för nationalekonomiböcker från tiden innan matematiseringen också så det är troligt att skillnadnen är releterad till användingen av matematik.

En debatt bland 1800-talets ekonomer var ju t ex om det var utbud och efterfrågan eller kostnaden för att producera en vara som avgjorde priset. Att det inte finns någon nödvändig motsättning mellan dessa positioner framgår ju tydligt med dagens matematiska modeller.

[A sugarplum lunker]

Hm... Ett bra inlägg.

Dennis,

Det där är ett kul citat och har varit användbart för en del. Jag tänker närmast på Krugman som själv beskrivit i olika sammanhang hur han arbetat som forskare. Det finns någon essä om det på hans hemsida, vill jag minnas... Även Dixit har någon kul artikel om Krugmans ansats i Journal of Economic Perspectives (i samband med att Krugman fick "John Bates Clark" - medaljen)...

Vänligen,

A sugarplum lunker

[Mikael]

Som en starkt bidragande faktor till matematiken minskade roll har ju ett av de viktigaste bidragen till nationalekonomin de senaste 20-30 åren varit framväxten av "behavioral economics" och utvecklingen av ämnet i gränslandet mellan nek och psykologi.

Den litteraturen har ju, till skillnad från mycket annat, varit ganska icke-matematisk, och med tanke på att mycket av den litteraturen publicerats högrankade tidsskrifter så har väl det sänkt genomsnittet av matematiskt användande i dessa betänkligt.

Jag såg likaså några enkätstudier bland doktorander i USA vad de helst skulle vilja lyckas med att bli kända för, och hur de såg på matematiska teoris roll. Om jag inte minns fel hade det svängt mer och mer åt empirins håll de senaste 30 åren, och väldigt grovt, idag vill de flesta snarare bli en bättre Levitt än en bättre Aumann (minns tyvärr inte vart jag läst den nu).

Skillnaden mellan nationalekonomer och övriga samhällsvetare är ju intressant. Det som förenar nek:are med naturvetare är också intressant nog vad man svarar på frågan: "Vilken metod använder du i din forskning?". Som nek:are och naturvetare svarar de flesta: "eeh, vadå metod?".

Vi är Galileo Galileis och kopplingen till Newton är ju jättetydlig. Alla nekare som skulle skapa en "general theory" och liknande på den tiden. Något liknande tror jag inte finns inom doktrinhistorian hos andra samhällsvetenskapliga ämnen?

[Johan Richter]

Det här kan väl var en passande tråd att ventilera min skepsis kring ekonometrin i. De flesta empiriska studier inom nationalekonomin är ju inte kontrollerade experiment* utan studier där vad man lyckats fastlå korrelationer mellan variabler när det man är intresserad av är om det finns ett orsakssamband. Nu finns det ju en gammal slogan som säger att "correlation is not causation". Om man observerar att länder med höga skatter tenderar att högre tillväxt betyder det inte att höga skatter orsakar hög tillväxt.

Jag är medveten om att nationalekonomer känner till det här problemt men jag är inte lika övertygad att de lyckats lösa det. Att bara lägga till fler variabler i regressionerna verkar inte vara någon bra lösning eftersom det fortfarande finns oändligt många du inte kontrollerar för varav en del är omätbara.

Kan ni nationalekonomer som skriver här ändra min uppfattning?

* De experiment som utförs inom t ex behavioral economics lider ju dessutom av selektionsproblem.

[bergh]

Johan,

det finns väl två slags svar på hur man hanterar kausalitetsproblemet.

1. Instrumentalvariabler
2. Teori

Själv tror jag mest på nummer två, inte minst sedan en lunch jag åt med Peter S Thoursie i våras, då han förklarade för mig hur osannolikt det är att man någonsin hittar ett instrument som faktiskt fungerar.

[varnson]

I think Johan has hit on a very important point. Making causal claims from observational studies is usually folly. Bergh is correct that this is where theory is so important---and again I'm talking about real theory, not contentions dressed up as theory by liberally sprinkling the word ``hypothesis'' throughout the paper. But still, even with good theory you can't beat the power of randomized experiments. It's somewhat unfair of Johan to dismiss experimentation in behavioral economics on the basis of ``selection bias.'' There are plenty of examples of good experimental protocols in that field. Moreover, both economics and even more so my own field, political science (shock, horror), is blazing a path using various forms of experimentation: randomized field experiments, exploiting the occurance of natural experiments as well as traditional lab experiments. All these efforts are massive improvements over observational studies when it comes to making claims about causality.

[Johan Richter]

Tanken var inte att "disminss" experiment inom ekonomi utan att påpeka att de inte är perfekta heller.

Vad menar du med att använda teori Andreas? Menar du att man ibland kan veta från teori man redan testat att sambandet mellan två variabler bara kan gå i en riktining?

Som om man ser att föräldar med många döttrar är mer feministiska så kan man utifrån annan teori dra slutsatsen att det knappast är feminismen som leder till döttrarna utan det är mer rimligt attt döttarna leder till feminismen. Det verkar väl rimligt men jag har känslan att det är få studier där man verkligen har en teori som kan användas på det sättet.

[varnson]

I think you are confusing deductive and inductive approaches to social science.

[Dennis]

En teori uppstår för det mesta inte ur tomma intet, utan koppling till tidigare empiri eller andra teorier. Det finns allt som oftast en bas som teorin står på. Om man i ett test får för mycket brus som gör att man inte kan säga säkert så kan ändå tillåta sig den mest rimliga tolkningen som teorin tillåter.

Vill minnas att Tyler Cowen hade någon liknande ståndpunkt när det gäller minimilöner. Utifrån basala teorier om prisgolv kan man förutsäga att arbetslöshet borde uppstå om det införs en minimilön. Data, åtminstone när det gäller USA, är inte så entydiga, det finns det som talar för teorin och det finns det som talar mot. Och då kanske man luta sig mot teorin.

[Johan Richter]

Det du redovisar Dennis är en rimlig ståndpunkt men det kan knappast kallas en lösning på problemet med dålig empiri. Det innebär ju snarare att man erkänner att empirin är dålig och att man därför inte bör lite på den alltför mycket. En viktig insikt kanske men den hjälper ju inte en att testa sina teorier.