Senaste poster
Populära
Google Scholar
« globaliseringen som en spännande tävling | Main | Dr Vlachos medicin »
söndag
nov182007

Det lutar åt avgifter...

I dagens industri diskuterar jag avgifter till den högre utbildningen. Det finns även en artikel i senaste Lundagård, men den tycks inte vara nätad än.

Avgifter är en fråga där jag ganska nyligen ändrat åsikt. Till nyligen tedde sig den avgiftsfria svenska varianten ganska trevlig. Men när jag gjorde en genomgång av de fördelningspolitiska effekterna till boken Den fria akademin, började jag ändra åsikt.

Niclas håller med, men tycker inte man ska ge mer pengar till grundskolan heller. En begriplig ståndpunkt, men allt beror på alternativet: Givet att det ska lägga mer pengar på utbildning i Sverige, talar de fördelningspolitiska argumenten för att de läggs på grundskolan.

Givet att... detta härliga uttryck för fega ekonomer...

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (6)

Givet att Levitt har rätt i sin forskning, och givet att pengar ändå ska läggas någonstans för att stärka utbildningen, bör väl mer pengar läggas på att uppfostra underklassen i att göra aborter.
18 nov | Unregistered CommenterHans
Andreas: Hur kommer det sig att du inte tar upp argumentet att i USA är college premium jävligt mycket högre än i sverige? Det måste ha en effekt det också. (snarare än att kapitulera direkt till sociologerna och prata om strukturer)
18 nov | Unregistered Commenterpontus
Andreas, artikeln namner ju inte den sannolikt absolut viktigaste forklaring till skillnaden mellan länderna: avkasting pa humankapital.

En mer rimlig kalkyl av alternativkostnaden bör ju inkludera denna avkasting och i detta sammanhang blir nog både terminsavgift och förlusten av "tre årsinkomster" förhållandevis små och obetydliga.

Men policyimplikationen är ju hursomhelst intressant.
19 nov | Unregistered CommenterAndreas J
Vad innebär en sammanhållen grundskola?

Jag tror det är viktigare med bra grundskola för att stärka "svaga" grupper, än att bygga ut högskolan. Men hur det skall ske konrket i praktiken? Bara mer pengar känns inte som en klockren lösning.
19 nov | Unregistered CommenterMikael
Sen känns diskussionen lite svår att helt acceptera. Att avgifter inte skulle ha effekt (beror förstås på vilken nivå). Men lått oss säga att vi går från 0 kronor i direkta avgifter till 50 000 per termin, det är klart det skulle få effekt. Vilka intervaller är det vi diskuterar?

Nu skummade jag bara ditt papper som du nämner i artikeln, men vi bör väl fortfarande vara försiktiga med den här typen av aggregerade associationer på makronivå. Det är mycket intressant, men att det ger "klara policy-slutsatser" som ni är inne på i diskussionen. Kan vi verkligen vara så säkra på det? Det tycker jag inte.

Sedan kan jag tycka att fördelningseffekterna av avgiftsfria studier barocka, och det i sig är ett bra argument för att införa avgifter. Att göra det politiskt bara...ojoj.

Skall dock bli skoj att läsa boken.
19 nov | Unregistered CommenterMikael
kort kommentar bara: i SSQ-artikeln ( men ej i DI) diskuteras att det verkar finnas länder med höga subventioner och låga utbildningspremier, samt länder med låga subventioner och höga utbildningspremier.

hoppar man från en termin till en annan från gratis till höga avgifter, får det såklart effekter på kort sikt. men sverige skulle på sikt kunna gå över till ett system med lägre skattefinansiering, högre avgifter och högre utbildningspremier.
19 nov | Registered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.