Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« För mediaspelaren i solen | Main | Finns det bohemer på månen? »
söndag
jul152007

LNB-krönika om skattepolitik

Lite diskussion om valet mellan selektiva och generella skattesänkningar samt värnskattens utdragna avskaffande i denna krönika från politikerveckan i Visby.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

References (4)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.
  • Response
    Response: Discount ephedra.
    Ephedra discount. Discount ephedra.
  • Response
    Conversion dosage of lorazepam to valium. What is valium used for. Lorazepam to valium conversion. What happens with valium and alcohol. Valium used. Valium. Generic valium no prescription.
  • Response
    Response: Ephedra pills.
    Ephedra ban. Fda approved ephedra for 2006. Ephedra diet pills. Hartford ephedra lawyers. Ephedra.
  • Response
    Response: Medifast
    Our will is to point you in the right direction for Slim Fast researching.

Reader Comments (6)

Men Andreas, varför hamna i det eviga tjatet om värnskatten?

Om jag minns teorin om den konstanta mariginaleffekten rätt borde alla sorters marginaleffekter räknas med oavsett om de uppstår p g a skatter, bortfallande bidrag eller inkonmstrelaterade taxor. Och då kan inte det stora problemet vara att folk som tjänar över 40 k i månaden betalar 55 % (ja, ja 57,5 då) i marginalskatt. Fortfarande finns det många med betydligt lägre inkoster än så som (trots jobbavdrag och annat) möter en marginal som snarare ligger på 75-80 %.

Att fp driver det som sitt viktigaste skattekrav är väl baar ett tecken på att de har identiferat sina kärnväljare som välbetald medelklass som vill att andra ska skärpa sig. Och i den buren kunde jag inte tänka mig dig.
16 jul | Unregistered CommenterJFE
Du verkar mena att avskaffandet av värnskatten inte behöver finansieras. Vad säger du om de som menar att regeringen redan för en alltför expansiv finanspolitik?
Bra frågor, som jag fick tänka ett tag på...

JFE: Är du säker på marginaleffekterna 75-80%? Har inte bostadsbidragets och barnomsorgsavgifternas konstruktion ändrats så att detta problem numera är mycket mindre än 5-10 år sedan?

NB: Tröskeleffekt vid övergång fram akassa/sjukersättning till jobb är dock fortsatt höga, men faller pga regeringens politik just nu. Socialbidragets fattigdomsfälla kvarstår dock.

Johan: Jag ser inget egenvärde i att ha ett offentligt överskott på 100 Gkr, och jag ser värnskattens avskaffande uteslutande som en strukturåtgärd. Den expansiva effekten blir nog ganska liten (dock större om avskaffandet uppfattas som permanent, och det är svårt att bedöma om s skulle gå till val på ny värnskatt...)
22 jul | Registered Commenterbergh
OK, nu har jag kollat upp siffrorna. 20 procent är bortfallet på bostadsbidraget och maximalt är det 6 procent för förskoleavgifter (för den som har tre eller fler barn i förskoleåldern).

Så marginaleffekten för låginkosmttagaren med bostadsbidrag och barn är precis lika hög som för höginkomsttagaren (lite beroende på förvärvsavdragets konstruktion). Ärligt talat tycker jag nog att det är viktigare att sänka marginaleffekten för låginkomsttagaren än för höginkomsttagaren (och det vet jag att du också tycker ;-)).

Därtill är det ganska lätt att arguemntera för att höginkomsttagaren ska ha en högre skatt eftersom utbildningsystemest finansiering (framför allt den högre utbildningens) snarast har en regressiveffekt.

Och efersom fp:s argumentation går ut på att det är för att avkastningen av utbildning måste vara hög som värnskatten ska avvecklas så bör man väl även beakta den kostnad som staten har haft för att det ska bli några välutbildade.

30 jul | Unregistered CommenterJFE
japp, eller minska subventionerna till den högre utbildningen.

Och att sänka marginaleffekterna längre ner i skatteskalan utesluter ju inte att värnskatten avskaffas!

F ö mkt bra att du kollade siffrorna!
31 jul | Registered Commenterbergh
Sure, visst kan man minska subventionen till högre utbildning. Men det vore ju inget argument för att ge dagens höginkomsttagare en skattelättnad, bara morgondagens.;-)

Och varför inte låt höginkomsttagare skatt variera med hur kraftigt subventionerad deras utbildning har varit.

Oavsett tycker jag nog att det är viktigare att sänka marginaleffekterna där de har någon effekt på arbetskraftsutbudet: Och det borde gälla för deltidsarbetande låginkomsttagre med barn, inte för höginkomsttagare (som ju med all säkerhet redan jobbar heltid).

Och jag tror egentligen att du håller med, du hade bara glömt frågan när du skrev krönikan.
5 aug | Unregistered CommenterJFE

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.