söndag
jul152007
LNB-krönika om skattepolitik
15 jul 2007, kl 19:23 | Krönikor och debattartiklar
Lite diskussion om valet mellan selektiva och generella skattesänkningar samt värnskattens utdragna avskaffande i denna krönika från politikerveckan i Visby.
Reader Comments (6)
Om jag minns teorin om den konstanta mariginaleffekten rätt borde alla sorters marginaleffekter räknas med oavsett om de uppstår p g a skatter, bortfallande bidrag eller inkonmstrelaterade taxor. Och då kan inte det stora problemet vara att folk som tjänar över 40 k i månaden betalar 55 % (ja, ja 57,5 då) i marginalskatt. Fortfarande finns det många med betydligt lägre inkoster än så som (trots jobbavdrag och annat) möter en marginal som snarare ligger på 75-80 %.
Att fp driver det som sitt viktigaste skattekrav är väl baar ett tecken på att de har identiferat sina kärnväljare som välbetald medelklass som vill att andra ska skärpa sig. Och i den buren kunde jag inte tänka mig dig.
JFE: Är du säker på marginaleffekterna 75-80%? Har inte bostadsbidragets och barnomsorgsavgifternas konstruktion ändrats så att detta problem numera är mycket mindre än 5-10 år sedan?
NB: Tröskeleffekt vid övergång fram akassa/sjukersättning till jobb är dock fortsatt höga, men faller pga regeringens politik just nu. Socialbidragets fattigdomsfälla kvarstår dock.
Johan: Jag ser inget egenvärde i att ha ett offentligt överskott på 100 Gkr, och jag ser värnskattens avskaffande uteslutande som en strukturåtgärd. Den expansiva effekten blir nog ganska liten (dock större om avskaffandet uppfattas som permanent, och det är svårt att bedöma om s skulle gå till val på ny värnskatt...)
Så marginaleffekten för låginkosmttagaren med bostadsbidrag och barn är precis lika hög som för höginkomsttagaren (lite beroende på förvärvsavdragets konstruktion). Ärligt talat tycker jag nog att det är viktigare att sänka marginaleffekten för låginkomsttagaren än för höginkomsttagaren (och det vet jag att du också tycker ;-)).
Därtill är det ganska lätt att arguemntera för att höginkomsttagaren ska ha en högre skatt eftersom utbildningsystemest finansiering (framför allt den högre utbildningens) snarast har en regressiveffekt.
Och efersom fp:s argumentation går ut på att det är för att avkastningen av utbildning måste vara hög som värnskatten ska avvecklas så bör man väl även beakta den kostnad som staten har haft för att det ska bli några välutbildade.
Och att sänka marginaleffekterna längre ner i skatteskalan utesluter ju inte att värnskatten avskaffas!
F ö mkt bra att du kollade siffrorna!
Och varför inte låt höginkomsttagare skatt variera med hur kraftigt subventionerad deras utbildning har varit.
Oavsett tycker jag nog att det är viktigare att sänka marginaleffekterna där de har någon effekt på arbetskraftsutbudet: Och det borde gälla för deltidsarbetande låginkomsttagre med barn, inte för höginkomsttagare (som ju med all säkerhet redan jobbar heltid).
Och jag tror egentligen att du håller med, du hade bara glömt frågan när du skrev krönikan.