Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Vem drabbas: Brasiliens biståndsarbetare eller bönder? | Main | Massor av tips »
lördag
aug252007

Alternativkostnad - svårt begrepp!

Efter diskussionen om hur svårt det är att verkligen förstå alternativkostnadsbegreppet ville jag testa frågan på en mikrotenta.

Här är frågan som 78% av amerikanska ekonomer INTE kunde svara rätt på:
You won a free ticket to seean Eric Clapton concert (which has no resale value). Bob Dylan isperforming on the same night and is your next-best alternativeactivity. Tickets to see Dylan cost $40. On any given day, you would bewilling to pay up to $50 to see Dylan. Assume there are no other costsof seeing either performer. Based on this information, what is theopportunity cost of seeing Eric Clapton? (a) $0, (b) $10, (c) $40, or(d) $50.
(Min version var på svenska och saknade flervalsalternativ).

För skojs skull: Kan någon gissa hur många av 14 tenterande som fick detta rätt?

Att diskutera: Vad är det som gör detta till en svår fråga? (Jag har mina misstankar...)


PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

References (3)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.

Reader Comments (24)

Kul! Jag körde den med mina studenter och de klarade sig markant bättre än de amerikanska ekonomerna. Jag gissar på hälften.
25 aug | Unregistered CommenterMartin
På diskussionsfrågan skulle jag svara att det inte är tentafrågan, utan begreppet alternativkostnad, som är svårt. Det är nog ordet 'cost' som förleder tanken, eftersom direkta kostnader faktiskt subtraheras från alternativkostnaden.
25 aug | Unregistered CommenterMartin
Att ge upp möjligheten att se dylan är såklart värt 50 bucks. Svaret är alltså (d). Svår fråga eftersom det handlar om "gåvor" istället för kostnader (så "alternativkostnad" blir ett konstigt ord).

Gissar att tre svarade rätt (vilket är (d)).
26 aug | Unregistered Commenterpontus
Glömde förstås av att subtrahera kostnaden för att gå dit. Busted.
26 aug | Unregistered Commenterpontus
Om jag minns rätt så har frågans båda upphovspersoner kommit fram till att ju mer nationalekonomi du studerat, desto lägre är sannolikheten att du svarar rätt. Finns alltså inget att skämmas för, Pontus.
26 aug | Unregistered CommenterMartin
Jag har läst mikroekonomi vid lunds universitet (A,B och C - alla med VG) och jag kunde inte besvara frågan korrekt, men när jag tagit del av svaret verkar det ganska enkelt. Mitt problem var i princip att jag inte exakt visste vad definitionen av alternativkostnad var. Det förvånar mig inte att jag inte visste det.

När jag började läsa mikroekonomi var det ganska intressant. Det ritades grafer och några slutsatser drogs från dessa grafer, men mest gick tiden åt att förklara matematik för samhällsvetare.

Sen kom jag till b-nivå, och istället för att lära sig något som kändes nytt och intressant spenderades tiden på att lära sig optimera under bivillkor, och sen minns jag i princip inget mer av den kursen. Någonting med paretooptimalt och edgeworthboxar kommer jag också ihåg, men framför allt deriverades det.

Sen var det c-nivå och det handlade om något om monopol, lite spelteori och spelteori applicerat på oligopol. Det gick åt 25% av kursen för att nå triviala insikter om hur oligopolföretag kan tänkas agera. Men jag kan åtminstone nå Cournotjämvikt och vad nu den andra jämvikten hette genom en finurlig matematisk metod.

Med tanke på detta är det inte direkt förvånande att man som mikroekonom inte är särskilt duktig på intuitiva resonemang. All tid går ju åt till att lära sig matematiska metoder.

Om någon vecka ska jag börja läsa kursen "Avancerad Mikroekonomi" och jag är rädd för att det enda avancerade med den kommer att vara de matematiska metoderna.

PS. Min favoritföreläsning är fortfarande din gästföreläsning på Mikro A, vt06. Den var rolig, intressant och spännande.
26 aug | Unregistered CommenterFredrik
Konceptet alternativkostnad används väl rätt sällan i ekonomiska modeller*. Eftersom det tydligen är så förvirrande, och totalt onödigt för utvecklingen av teorin borde konceptet kanske skippas i undervisningen.

*Jag har inte sett någon definition av det i Arrow-Debreu modellen t ex.
Alltså det hela är ju faktiskt lite förvirrande. T.ex. om lönen för att jobba är 100 pix i månaden, så skulle jag säga att alternativkostnaden för en arbetslös är 100 pix i månaden (antar ingen a-kassa etc.). Men enligt frågan ovan så bör man alltså ta reda på nyttan av att arbeta också. Säg att den är värd 80 kr. Då är alltså alternativkostnaden helt plötsligt 20:-. Lite konstigt.
26 aug | Unregistered Commenterpontus
@Pontus: vad är konstigt med detta? Realiteten för en stor majoritet av arbetskraften för en överskådlig framtid är väl att arbete är ett nödvändigt ont?

@Arrow-Debreu: Lyckligtvis väljs materialet på a-kursen i nationalekonomi inte enbart utifrån vilka begrepp som används ofta i ekonomiska modeller. Termen alternativkostnad kan - pedagogiskt förklarad - bli en lysande ingång till nationalekonomers syn på resurshushållning.
26 aug | Unregistered CommenterMartin
Martin: Jo, men jag menade mer att alternativkostnad blir subjektivt och ett något luddigt begrepp under en sådan konvention.
26 aug | Unregistered Commenterpontus
2 av 14 klarade frågan. Jag tror den är svår för att vi är dåliga på att förklara begreppet konsumentöverskott: Om jag är beredd att betala 50$ för Dylan, och Dylan kostar 40$, är mitt kons.öskott 10$. (Naturligtvis är detta subjektivt såtillvida att det bygger på min personliga betalningsvilja)

Håller också med Martin om att fler diskussioner kring alternativkostnad (och konsumentöverskott) är en bra ingång till ekonomiskt tänkande.

ps Tack Fredrik!
26 aug | Unregistered Commenterbergh
27 aug | Unregistered CommenterHans
Alltså - det står ju att Dylan är hans näst bästa alternativ. Så det kan ju vara så att han skulle gå på Clapton oavsett han fick biljetten gratis eller om han skulle få betala flera hundra dollar för den samme. Alternativkostnaden är således möjligtvis plus, snarare än en kostnad.

Men jag är inte heller ekonom och har enbart läst några rader ur Doktor Berghs avhandling, men där fanns inga alternativkostnader så vitt jag minns.
28 aug | Unregistered CommenterStina
Lurigt. Alternativkostnad är ju ett av de viktigaste begreppen att lära ut i en mikrokurs, eftersom det är något alla studenter kommer att ha verklig nytta av. Förstår man alternativkostnad kan man fatta bättre ekonomiska beslut, även privatekonomiska sådana.

Men är den här typen av exempel verkligen rätt sätt att lära ut, eller kontrollera inlärning av, alternativkostnad? Ansatsen är god - visa att det kan kosta att utnyttja något som är gratis. Men ingen människa fattar ju den här typen av privata beslut genom att först ställa upp fiktiva monetära värden på olika saker och sedan rationellt välja det alternativ som gav mest konsumentöverskott.

Så beror det dåliga utfallet i utfrågandet på att studenterna inte förstår alternativkostnad, eller att de inte klarar av att tillämpa den i ett så krystat sammanhang?
28 aug | Unregistered CommenterMattias
Vad har du för belägg för att man kan fatta bättre ekonomiska beslut om man förstår alternativkostnad? Akademiska nationalekonomer verkar ju inte anse det är ett viktigt koncept för förståelsen av ekonomin, eftersom de inte kan det. Hade man testat om amerikanska ekonomer förstod begreppen marginalkostnad eller jämvikt hade man säkert fått andra resultat för de koncepten är faktiskt användbara för förståelsen av ekonomin.

Kan nån ge ett exempel på en situation som blir lättare att analysera med hjälp av begreppet alternativkostnad?

Stina, alternativkostnaden är värdet av det näst bästa alternativet.

Mattias, är det verkligen ett krystat sammanhang att välja om man ska utnyttja en fribiljett eller ej?
28 aug | Unregistered Commenterbergh
Johan, ett tänkbart sådant exempel är frågan om kommunal förvaltning bör finnas i centrala lokaler som är stängda kvällar och helger.

Det kan tyckas vara billigt om kommunen äger fastigheten, men då har man missat alternativkostnaden: vad dessa lokaler kunde ha använts till, eller de intäkter de kunde gett vid uthyrning.
28 aug | Unregistered Commenterbergh
"Stina, alternativkostnaden är värdet av det näst bästa alternativet."

Denna definition har ju effekten att om du har ett kontinuerligt antal val att göra, så blir alternativkostnaden nästan exakt lika stor som värdet av valet du gjort. Jag tycker det är ett ganska oparktiskt koncept.

Ett annat problem med alternativkostnad är att det inte är en verklig kostnad. Anta att jag värderar Claptonbiljetter till 100 dollar. För att få fram mitt konsumentöverskott ska de verkliga kostnaderna dras ifrån, t ex biljettpriset, men inte alternativkostnaden vilket för begreppet lite förvirrande.Slutligen stiger ju alternativkostnaden om ditt näst bästa alternativ förbättras. Det är lite förvirrande att ha en kostnad som ökar trots att ditt välbefinnande förblir konstant.

Alternativkostnad är ju egentligen bara ett annat sätt att formulera att man ska välja det bästa av flera handlingsalternativ. Jag tror inte man måste blanda in begreppet alternativkostnad för att förstå det, eller för att förstå att kommunen kan få in pengar för att sälja lokalen för att ta berghs exempel.
Mikrotenta? Är det en väldigt liten tenta?
2 sep | Unregistered CommenterKalle Anka
Man skulle kunna säga att i Arrow-Debreu allmänjämviksmodell är de relativa priserna alternativkostnader. En varas pris är uttryckt i hur många av de andra varorna den kan bytas mot; ett äpple för två päron - alltså är alternativkostnaden att käka ett äpple två päron. Eftersom dessa priser, i jämvikt, håller för alla samtidigt blir den enskildes konsumentöverskott irrelevant för modellen. Givet att begreppet "alternativkostnaden" är konsumentöverskottet av det näst bästa alternativet finns det ingen anledningen för Arrow-Debreu att slänga sig med detta luddiga koncept.
5 sep | Unregistered Commenterhändén
Skall själv läsa avancerad microekonomi med en del matte. Någon som har något tips för att underlätta matten? Bok eller dyl...
5 sep | Unregistered Commentertikeln
Frågan finns i sitt ursprung i denna artikel:
http://www2.gsu.edu/~wwwcec/docs/ferrarotaylorbep.pdf

"Do Economists Recognize an Opportunity Cost When They See One? A Dismal Performance from the Dismal Science"

Rätt svar: $10

Inte ens bloggaren hade rätt :)
9 feb | Unregistered CommenterDr M
Det intuitiva svaret är 40 eftersom det knyter an till den monetära kostnaden för BD-konserten. Vi konsumenter arbetar inte med alternativkostnadsbegreppet explicit i våra vardagliga kalkyler. Man får hoppas att detta görs vid t ex infrastrukturinvesteringar. Enligt exemplet föredrog personen i fråga EC framför BD och om biljetten dessutom var gratis så behövde personen knappast fundera över alternativkostnaden (nettovärdet av det hand går miste om vid valet av EC). Det intuitiva svaret är 40 eftersom det är det monetära utlägget för BD-konserten.
Antag att personen föredragit BD framför EC men att han finner att 40 är för dyrt, dvs han gör en nyttovärdering som ligger under 40. Om detta pris sänks till 30 och personen ser då en ”vinst” på 10 av att gå på konserten. Om han då tar beslutet att gå på BD så har han värderat den till minst 30 men personen har sannolikt inte bestämt den maximala betalningsviljan för BD. Den kanske uppgår till 35 men personen ser troligen sin vinst som 10 och inte 5. Vi gör inte inför varje beslut en beräkning av den maximala betalningsviljan, utan snarare om den ligger över eller under den monetära kostnad man måste lägga ut för att få varan eller tjänsten.
En snabb sökning på begreppet ger att flera definitioner förekommer:
”alternativkostnad, nationalekonomisk term som anger värdet man går miste om genom att avstå från bästa möjliga användning av resurserna.”
”En alternativkostnad är den intäkt man går miste om genom att välja ett alternativ framför ett annat.”
”Det faktum att individen står inför en valmöjlighet innebär att det val han träffar har en kostnad – det man i en valsituation måste uppge för att få det man faktiskt väljer. Ingen valmöjlighet ingen kostnad.”
I definitionen av alternativkostnaden bör man poängtera nettovärdet (”vinsten”) av alternativet. Att bara skriva värdet eller intäkten är inte rätt då alternativet både kan ha en intäkts- och kostnadssida.
Man bör också förtydliga i att det handlar om ”näst bästa möjliga användning” och inte som i definition 2 helt enkelt bara ett alternativ (vilket som helst).
18 okt | Unregistered CommenterArvid Ek
instämmer, den andra definitionen du hittat är inte alls korrekt! Det är värdet som åsyftas, inte intäkten - och man jämför med det näst bästa alternativet.
18 okt | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.