Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Vilken grupp är mest benägen att slåss? | Main | Alternativkostnad - svårt begrepp! »
onsdag
aug292007

Vem drabbas: Brasiliens biståndsarbetare eller bönder?

Pernilla uppmärksammade mig idag på följande övning i Public Choice:

Minister: Ny biståndspolitik ska reducera antalet biståndsländer från 70 till 33.
Biståndsarbetare: Regeringens vilja att ”effektivisera” ­biståndet har redan drabbat tusentals jordlösa och småbönder i Brasilien.

I viss utsträckning är det nödvändigt med en landkoncentration för att effektivisera det bilaterala biståndet. Men det är problematiskt att koncentrationen även drabbar stödet till folkrörelser i Syd.
Behöver det tilläggas att biståndsarbetarna arbetar med just folkrörelser i ett projekt som inte får mer pengar pga den nya politiken?

Ändå påstås stundom att det saknas lagbundenheter inom samhällsvetenskapen... An interest-group theory of government, anyone?

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (10)

Tänkte precis i samma banor när jag såg en intervju med en kritisk biståndsarbetare i TV. "När ska du påpeka att snubben snackar om SITT EGET JOBB, journalistidiot", skrek jag åt skärmen. Den aspekten av frågan togs inte upp.
29 aug | Unregistered CommenterErik
Jag håller med om att detta är en relevant aspekt, som också bör påpekas av journalister. Det betyder dock inte att biståndsarbetare inte ska få uttala sig (jag vet inte om det är det ni säger); det vore lika befängt som att ALI-personal (förgäves, mind you) försöker förklara varför de behövs när de läggs ned.
29 aug | Unregistered Commentergummo
Självklart inte, men det faktum att egenintresseaspekten över huvud inte får nämnas i svenska medier (vare sig i det här fallet eller andra) när det gäller vänsterintressenter är befängt. Människor på högerkanten eller folk som är liberaler får alltid det där slängt i ansiktet. Antagligen är den strukturella skillnaden en stor del av det systematiska missgynnandet av icke-sossiga åsikter som svenska mainstreammedier står för.
29 aug | Unregistered CommenterErik
Självfallet ligger det jättemycket i íntressegruppsteorin. Speciellt om man definerar intresse som vidare än bara rent privatekonomiskt. Biståndsarbetarnas intresse i det här fallet bör förmodligen tänkas handla om mer än sin egen privatekonomi, utan även involvera en genuin altruism riktad mot biståndsobjekten
"genuin altruism" säger du? ok, den debatten sparar vi ;-)

Men visst har du rätt. Kruxet är bara att om de arbetat i ett annat land hade de sannolikt blivit lika förtjusta i det landets bönder.

För att få trovärdighet i artiklar som försvarar den egna verksamheten mot nedläggning måste man övertyga den skeptiske läsaren om att det inte bara är egenintresset som talar.
29 aug | Unregistered Commenterbergh
Det kan vara värt att nämna att även Oxfam slutat ge bistånd till Brasilien, eftersom de anser att landet har tillräckligt med resurser, men att det stora problemen där är politiska.
29 aug | Unregistered CommenterMarcus
Självfallet är det så som du säger bergh, att det finns en genuin altruism innebär inte nödvändigtvis att deras åsikter blir bättre.

Jag ser inte varför man skulle föneka att det finns en genuin altruism från deras sida. Tror man som princip inte på genuin altruism så blir det lite obergripligt varför vi överhuvudtaget har något bistånd, privat eller statligt, till fattigare länder.

Om medelsvensson kan känna en genuin altruism mot andra länder, varför kan då inte biståndsarbetarna göra det?

Eller för att ta ett annat exempel, ta alla grupper som lobbar i moralfrågor. De har knappast grundats för att driva något snävt privatekonomiskt intresse. Men tyvärr innebär det inte att de driver ett "allmänintresse".
"Om medelsvensson kan känna en genuin altruism mot andra länder, varför kan då inte biståndsarbetarna göra det?"

- Vilka gör detta? Vad vet vi om det?

Människor mår bra av att ge bort pengar till sådant som de själva, eller andra, uppfattar som goda ändamål. Det kan ha, men kan också inget ha, att göra med altruism. Jag kan ge bort pengar eftersom det påverkar min egen nyttofunktion direkt, inte för att min egen nyttofunktion inkluderar argument av andra individers nytta. Vi gillar att "känna oss" som goda människor...
30 aug | Unregistered CommenterMikael
Okej, så kan det vara.
bergh har ju fått stöd från riksrevisionen nu för sin syn så vi får väl se det som han vunnit debatten, innan den egentligen började.

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.