Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Artikel om läget i den högre utbildningen | Main | Vem drabbas: Brasiliens biståndsarbetare eller bönder? »
onsdag
aug292007

Vilken grupp är mest benägen att slåss?

Eva Lundgren svarar Bo Rothstein idag, och tar i rejält. Det som talar för henne, är att hon faktiskt väljer att diskutera de omstridda forskningsresultaten. Ändå blir det inte helt lyckat. I korthet försöker de säga följande:

Lundgren: De flesta som slåss är faktiskt helt vanliga hyfsat välutbildade svenska män.

Rothstein: Självfallet är det så, eftersom de flesta i Sverige är vanliga och hyfsat välutbildade. En intressantare fråga är naturligtvis vilka som är överrepresenterade, vilket enligt Lundgrens egna data är bl a arbetslösa, drogmissbrukare och utlandsfödda.

Således kan båda ha rätt, och det viktiga är vilken fråga man tror sig besvara. Det lite pinsamma för Lundgren är att hon tydligt formulerar sin fråga i DN-artikeln: Fel av mig! Av artikaln framgår faktiskt att Eva vet att hon inte besvarar den vanliga frågan:
Vilken grupp män är mest benägen - har högst risk - för att ta till våld? (min kurs.)
Svaret på den frågan är inte 'vanliga svenska män'. Tror Lundgren verkligen det? Svaret torde snarare vara något i stil med 'gruppen arbetslösa lågutbildade knarkare som flytt hit från ett hemskt inbördeskrig'.

Jag har inte kollat koefficienterna, men gissningsvis är det mest sannolika att även denna statistiska konstruktion till man inte slåss.

Mer om frågan (inklusive länk till UU:s läsvärda officiella granskning av Lundgrens forskning).

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

References (1)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.

Reader Comments (8)

Nu har du citerat fel. Det är inte hennes forskningsfråga som hon formulerar så. Hon refererar forskningsfrågan så som den oftast ställs, och konstaterar sen typ att jo - så kan man se det och om man ser det på det sättet säger vår undersökning ditten och datten. Längre ner i samma paragraf:

"Vi har i stället utgått från mängden rapporterat våld, och studerat vilka män som enligt kvinnorna har utövat detta. Det visar sig, enligt kvinnorna, att drygt åtta av tio män som använt våld i sin nuvarande relation har svensk bakgrund, att två av tre är lönearbetare och att nästan var fjärde har universitetsutbildning med examen. Detta menade vi som författade "Slagen dam" var ett forskningsresultat. Denna kunskap hade tidigare saknats."

Allstå, forskningsfrågan som slagen dam kan besvara är snarare vilken typ av man är det sannolikt att en kvinna blir slagen av. Och svaret på den frågan är inte den lågutbildade invandraren eller dylikt.

Läs, om ni väljer att läsa granskningsrapporten som Bergh referera till, ta er även tid att läsa Lundgrens svar på samma rapport. (http://www.samgenus.uu.se/Sammanfattning.pdf)


/ Petter
29 aug | Unregistered CommenterPetter
Man kan tycka vad man vill om både Rothstein och lundgren men man kan inte annat än säga att de bidrar till att skapa en intressant debatt. Jag ser hellre en samhällsdebatt på den nivå som dessa två lägger sig på än DN:s vanliga debattinlägg om adminsitrativa detaljer på diverse statliga myndigheter.

Dessutom torde diskussionen på denna blog bli intressant då ämnet dryftas. :)
29 aug | Unregistered CommenterErik
Oops, satte versalt R på Rothstein men gement l på Lundgren. Det var ett rent misstag och inte uttryck för något försök att via klassisk manlig härskarteknik trycka ner Lundgren. Om det inte var undermedvetet, normaliserat alltså...
29 aug | Unregistered CommenterErik
Jag som har den tveksamma förmånen att sitta på rättegångar där männen får stå till svars för sina synder, slås av att de är oerhört lika till karaktär och tillvägagångssätt.

De har däremot väldigt olika socioekonomisk bakgrund - från nyinvandrad till narkosläkare.

Men jag får väldigt likadana "vibbar" från de här männen.

Det kanske är så att det är psykologerna som bättre kan ge svar på vlika män som "är benägna" eller hur man väljer att ställa sin fråga.

Detta från min subjektiva horisont med icke-deltagande observation som forskningsmetod.

Vilket utsnitt av befolkningen man än gör är andelen skitstövlar konstant - har ni tänkt på det?


29 aug | Unregistered CommenterKalle
Petter, du har såklart rätt! Korrigerat. Tack för påpekandet!
30 aug | Registered Commenterbergh
Lundgren vander pa bevisbordan:

Allt som inte ar observerbart, allt som inte ar inkluderat i regressionen, allt som inte har en linjart betingat vantevare och allt som inte uppfyller OLS fem antaganden, DET raknar Lundgren att tillhora gruppen "normala svenska man".

Det ar inte att testa en hypotes. Det har ar ngt helt annat. Tro fan och fick skit av granskarna. Hon vander ju helt pa upplysningens forskningstradition.
30 aug | Unregistered Commenterpontus
"Tro fan och fick skit av granskarna."

Skall vara:

Tro fan att hon fick skit av granskarna.
30 aug | Unregistered Commenterpontus
Är det bara jag som upplever en svägning i hur Lundgren för fram sina data?
30 aug | Unregistered CommenterMaguns W

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.