Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Bör Sverigedemokraterna isoleras? | Main | Vilken grupp är mest benägen att slåss? »
fredag
aug312007

Artikel om läget i den högre utbildningen

Lagom till terminsstart: Min artikel om läget i den högre utbildningen i Sverige ligger hos Neo nu. De har döpt den "Larmrapport från utbildningsfabriken" och hängt på en redaktionell text som kräver införande av studentavgifter (ett krav som inte nödvändigtvis följer av min artikel).

Lite faktaunderlag till artikeln postade jag här under arbetets gång.

Se den som en statsanställd som signalerar att han tycker något är en smula på tok.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (19)

Apropå artikeln, var det inte ursprungligen tänkt att utbildningarna också skulle kvalitetsgranskas? I teorin skulle detta stå emot eventuella tendenser att "they pretend to teach us, we pretend to learn". Men det verkar inte riktigt ha hänt.

Jag tror grundorsakerna är två: dåliga incitament att anstränga sig som student (från skolan och framåt) och ett fokus på kvantitet och inputs före kvalitet och outputs i alla led hos producenterna. Det finns heller inga incitament att producera högkvalitativ utbildning.

Och om det enda målet är att öka antalet utexaminerade så ... (Detta överförenklade feltänkande återkommer så ofta att man väl får kalla det "the bureaucratic fallacy".)
31 aug | Unregistered CommenterTom
Jag forstar inte riktigt varfor du beskriver det faktum att "duktiga studenter drar sig utomlands" som nagot negativt?

Det finns val massor med positiva konsekvenser av det dar? (och egentligen fa negativa)
31 aug | Unregistered Commenterpontus
Det är ju väldigt intressanta frågor. Problemet är att vi vet så lite, och det som ofta skrivs blir ju tyvärr lätt baserat kring anekdoter. Detta känns extra problematiskt eftersom vi människor tenderar ha en stark ”bias” för att tycka att det blir sämre. Raljerande kan man undra hur det kunnat blir sämre i tusentals år (vilket varit en populär åsikt rakt igenom: intellektuellt, kulturellt o s v).

(Efter att dessutom ha hört min gode fars studieminnen från tiden på Handels för ganska många år sedan, har jag inte den minsta inbillning att det då heller handlade om enbart studenter som satt i biblioteket från morgon till kväll. Jag tycker historierna låter ungefär exakt som dagens studenthistorier låter).

Med detta i åtanke kan man ju dock inte bara bortse från eventuella problem bara för att samma kritik funnits i tusentals år.

Expansionen har väl otvivelaktigt inneburit att det är fler studenter som har sämre teoretiska förkunskaper, lägre ambition och intresse av att plugga vidare. Det är lätt att fokusera på dessa studenter, särskilt när de i kvantitet ökat ganska dramatiskt (?).

Men vad innebär det? Är det ett problem? Och i sådana fall hur stort, och hur väger det mot eventuella fördelar av expansionen? Kritiker mot expansionen tenderar ofta att bara bli just nostalgiska. Givetvis finns det nackdelar med expansionen. Men den relevanta frågan är inte detta, utan givetvis att (precis som alltid) väga detta mot fördelar.

Personligen kan jag tycka att det är bra med expansionen, men att det bör bli tydligare vem som gör vad. Regionala högskolor bör kanske ha just enbart fokusera på att ge kandidatutbildningar, medan mastersutbildningar ges på universiteten o s v (och att även universiteten ger master i långt ifrån alla ämnen, utan just i de där man har god internationell forskarkompetens).

Ersättningssystemet är delvis en annan fråga (även om dess problem kan ha förstärkts av expansionen). Det är ett problem, och jag ser inte direkt hur studieavgifter skulle hjälpa (det struntar säkert NEO i, som inte ger något vidare intresse av en öppen intellektuell diskussion om policy-slutsatser). Alternativa lösningar:

(A) gemensamma tentor och tentarättning på a-kurser. Borde fungera i åtminstone homogena ämnen som nationalekonomi. När högskolan i Karlstad bildades som en filial till GU hade man gemensamma tentor och rättning på A-nivån. Detta skulle kunna innebära att man sätter gränser för att universitet och högskolor slirar på kraven åtminstone på a-nivån.

(B) Gör mer som i USA, underkänn typ ingen. Detta skulle kunna införlivas med nya ECTS-systemet med 6-7 betygsskalor. Detta skulle då innebära att man explicit också får uppvärdera betygens roll. D v s vi kan släppa igenom studenter med E- och F-betyg, men det signalerar till arbetsgivare att detta är en inkompetent student (vilket förstås inte alls innebär att han/hon är inkompetent på en viss arbetsplats). Men då blir det upp till arbetsgivarna att titta på betygen och utvärdera vilken roll det spelar.

Till sist. Vad är problemet med studiecenter på Thailand? Jag ser inte alls problemet per se. Snarare tvärtom, svenska studenter borde resa mer, plugga mer utomlands, jobba mer utomlands. Tror jag skulle vara utmärkt. Problemet är förstås när oseriösa lärosäten ger distanskurser där man slirar på kvalitetskrav.
31 aug | Unregistered CommenterMikael
Lite till...när HSV talar om konkurrera med de bästa, och av någon anledning får för sig att antal studenter är en viktig indikator, borde det uppenbara nämnas. Harvard har väl exempelvis en budget som är större än alla svenska universitet tillsammans. Det är givetvis helt orimligt att svenska universitet skall kunna konkurrera i den nivån i någon större utsträckning.

Så är det bara.

Precis som Elfsborg aldrig kommer kunna, inom en överskådlig framtid, vinna Champions L. Jag ser inte det direkt som ett akut problem.
31 aug | Unregistered CommenterMikael
Spridda tankar:

Jag har för mig att KI åtminstone finns med ibland topp-100, så det är inte omöjligt att odla fram högkvalitativa lokala instutitioner.

Och att låta dagdrivarna ta studielån istället för bidrag kanske är ett nettoplus för samhället?

Kan detta bara vara vanligt klagan av åldringar om den dumma och ouppfostrade yngre generationen? Nja, man reformerade ju faktiskt utbildningarna i mitten på 90-talet så att genomströmning premierades. Det tillsammans med ett starkt ökande studentantal indikerar inte att vi rör oss mot Ivy League, utan snarast mot den sorts barfotauniversitet man har i Tyskland och Italien.

Frågan är om det inte är gymnasiet som är det stora problemet dock? Här har man haft samma slags problem: alla utbildningar har förlängts och blivit teoretiska, men man verkar återigen ha tvingats sänka kraven för att inte få en examinationskatastrof. (Ty det viktiga är ju inte kunskaperna, utan att fler får examina.)

Eller så har elever och studenter rationellt insett att utbildning inte lönar sig.
31 aug | Unregistered CommenterTom
Expansionen av den högre utbildningen är givetvis bra, då studier är och förblir den säkraste vägen till den stora Klassresan. Dock undrar jag varför det i Sverige inte tycks uppstå någon tydlig 'rangordning' mellan lärosäten, då en sådan skulle kunna vara en lösning på tradeoffen mellan genomströmning och kvalitet. Fast det är väl att hoppas på mycket i ett land där folk har svårt att skilja på Fairfax University och ett riktigt universitet.

En annan sak du inte tar upp är att mycket av expansionen sammanfaller med att kohorter som drabbats av 90-talets stora nedskärningar i skolan börjar studera. Då jag gärna vill tro att Flynneffekten har en viss substans är detta en förklaringsmodell som känns trevligare.

Till sist... när bildningsbastionen Neo lobbar för avgifter finns det skäl att ta dem på allvar. Kanske menar man att man i ett system med dylika avgifter hade ägnat sig åt något mer meningsfullt än de misslyckade universitetsstudierna.
1 sep | Unregistered CommenterMartin
Jag tror helt klart på Mikaels linje med bredare betygsskalor. Engagerade och duktiga studenter kan knappt skiljas från de mindre ambitiösa idag. Alla lyckas ju få godkänt förr eller senare. Betygen skulle förmodligen skapa incitament att jobba lite hårdare. Om inte annat får man ett kvitto som visar att så är fallet.
Fördelen med avgifter kan vara att det studenter kanske blir lite mer seriösa i sina val. Inte bara väljer en slapp kurs för att försörja sig en termin. Fast det finns förstås risker med snedrekrytering här. Men en låg avgift på ett par tusingar per termin borde kanske kunna fixa biffen?
Sedan saknas en viktig punkt här:

Lärarna. Forskare och lärare, som gärna klagar på slappa studenter, missbrukar i stor utsträckning sin akademiska frihet till den grad att stämpelklockkan kanske borde införas...
3 sep | Unregistered CommenterMikael
Hur skulle en stämpelklocka kunna råda bot på missbruk av akademisk frihet? Vore det inte mer effektivt att avskaffa DN-Debatt?
3 sep | Unregistered CommenterMartin
Min poäng var att jag tycker att man bör inte "forska hemma" i första prioritet. Min egen erfarenhet är att närvaron är dålig, och jag tycker att de flesta yngre forskare/doktorander man talar med vid andra lärosäten har samma erfarenheter.

En kollega som började jobba på Socialstyrelsen efter att ha varit vid ett av lärosätena i Stockholm var helnöjd över att han nu var del av en forskargrupp på riktigt, d v s folk var faktiskt på jobbet och jobbade. Något som var mer undantag än regel på lärosätet. Det talas mycket om stora forskargrupper och nå en viss kritisk massa. Spelar ju ingen roll om man är 20 forskare i en grupp på papperet, om bara en bråkdel är där samtidigt.

De forskare som har undervisning eller lektorer med bara undervisning, mer eller mindre, borde dessutom befinna sig på arbetsplatsen för att vara tillgängliga för studenter..

SÅ den akademiska friheten med att kunna resa fritt, arbeta fritt tycker jag i många fall gravt utnyttjas på ett felaktigt sätt. Stämpelklockan var kanske inte helt allvarligt menat, men jag tycker den utvecklingen måste stoppas...och vridas tillbaka. (om det nu inte alltid varit så, kanske?...i ursprungets Bologna sägs ju studenterna ha stått vakt utanför professorernas bostäder för att se till att de inte åkte bort under undervisningsfria perioder).
3 sep | Unregistered CommenterMikael
Då är det nog bäst att först ge oss en rejäl löneförhöjning så att vi blir kvar på samma indifferenskurva. Fast jag kan inte påstå att jag stött på detta problem; tvärtom kan jag på rak arm komma på fler som tillbringar ohälsosamt mycket tid på jobbet än vice versa.
3 sep | Unregistered CommenterMartin
i den senare diskussionen är jag benägen att hålla med mikael, på många svenska institutioner är det förvånansvärt tomt på forskare som faktiskt forskar.

Pontus: Visst är det bra att folk söker sig utomlands. Men det är också ett underbetyg åt det svenska systemet att vissas behov inte tillgodoses i Sverige. Å tredje sidan är det en intressant tanke att Sverige avsiktligt låter bli det översta skiktet och istället låter dessa studenter läsa utomlands.

Niklas: Hur ska du behålla din vänsterimage om du samtidigt öppnar för terminsavgifter? ;-)
3 sep | Unregistered Commenterbergh
Bergh: "Sverige avsiktligt låter bli det översta skiktet och istället låter dessa studenter läsa utomlands"

Precis. Det kanske inte ar en sa dum strategi.
4 sep | Unregistered Commenterpontus
Hm... två av de viktigaste skälen att gå till jobbet är väl att kunna bolla idéer med folk samt att i fikakön få nys om saker som händer. Ska man då tolka det som att dessa båda saker inte tillhandahålls vid svenska institutioner?

Pontus har en fin poäng. Minns Wicksell, Lindahl och killarna. Sverige är ju inte större än en typisk tysk delstat och kan därför inte sikta på att tillgodose allas behov.
4 sep | Unregistered CommenterMartin
bollar idéer gör man mestadels när man är på konferens.

bara för skojs skull: testa att lägga dessa ord i valfri utbildningsministers mun: "Sverige är ju inte större än en typisk tysk delstat och kan därför inte sikta på att tillgodose allas behov"
4 sep | Unregistered Commenterbergh
Min vänsterimage har jag nog förlorat för längesen men det hindrar ju inte att jag är vänster för det. Brukar vara ganska dålig på att tycka rätt ur det perspektivet. Jag kanske lider av åsiktsfel.

Bollar idéer på konferens? Öh, nej det stämmer inte. man dricker öl på konferens. Vuxenkollo.
Nå, då går det väl alldeles utmärkt att stanna hemma? Eller finns det andra skäl till att det är bra att forskare befinner sig på jobbet?
4 sep | Unregistered CommenterMartin
Martin, det kan möjligen tänkas att det blir (eller potentiellt kan bli) bättre forskning om folk faktiskt går till jobbet och pratar med varandra. Men det är en empirisk fråga.

bolla idéer och dricka öl går väl f ö utmärkt att kombinera?
4 sep | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.