Det mångkulturella samhället

Efter en intressant konferens kring bland annat svårigheterna med att få olika religiösa minoriteter att samsas med varandra, funkar denna skylt som en fin påminnelse om vad som faktiskt är möjligt i ett tolerant samhälle:
På Heathrow finns ett "multi-faith prayer room". Så fint!
Visst är det en smula som när när Trillian överbryggar klyftan mellan ICQ, MSN messenger och AOLs chattklienter (eller var det en nördig liknelse?)
Reader Comments (8)
Miranda är ju häftigare än Trillian... ;-)
Ett sådant rum finns faktiskt också på Arlanda. Det heter visserligen "kapell" men ska vara utformat så att man oavsett religiös tillhörighet ska känna sig bekväm där.
Det används såklart mest av Muslimer, för kristna behöver ju bara knäppa händerna, det kan man göra var som helst utan problem.
Nåja.
Det jag har reflekterat över nyligen är varför inga, varför präster eller imamer, går ut och säger att "hit till min kyrka/moske/vfsh kan även kristna/judar/muslimer komma och be. Det är ju samma gud".
Är det så svårt att säga det? Borde inte det kunna vara ett stort steg? Olika kristna varianter som innan har krigat kan nu både samarbeta och influeras av varandra. Judiska och kristna organisationer samarbetar ofta, även om man knappast ber i varandras lokaler. Om västerländska kyrkor börjar öppna sig för Islam blir det svårare att demonisera väst. Det kommer såklart ta tid, men en sådan attityd kan säkert också senare sprida sig till mellanöstern i längden, och undermindera religion som undanflykt för våld.
"Om västerländska kyrkor börjar öppna sig för Islam blir det svårare att demonisera väst."
Eller tolkas det som ett försök att omvända muslimerna vilket nog inte blir så populärt.