onsdag
nov182009
Fattiga länder behöver storskaliga jordbruk
18 nov 2009, kl 15:32
Rationalisering av jordbruket är en nyckelfaktor för länder som vill bli rika. Hjälper biståndet fattiga länder med detta? Svårt att säga: En sökning på jordbruk på Sida.se, visar främst att jordbruket ska "utvecklas" eller "stärkas", och vem är emot det?
Vad som verkar vara någon form av linjeartikel av GD Anders Nordström och Lennart Båge, chef för FNs fond för jordbruksutveckling, är inte det minsta informativ (men desto fullare av snömos och floskler).
Däremot hittade jag en debattartikel av tre Afrikaforskare i Lund, som hävdar att det är
Intressant nog dyker fördröjning av jordbrukets rationalisering också upp som den kanske största nackdelen med fairtrade, enligt Helena Johanssons utmärkta rapport. Fairtrades krav på att jordbruksproduktionen sker demokratiskt och de produktionskopplade minimipriserna motverkar utvecklingen mot storskaliga diversifierade jordbruk. Ur rapporten:
Vad som verkar vara någon form av linjeartikel av GD Anders Nordström och Lennart Båge, chef för FNs fond för jordbruksutveckling, är inte det minsta informativ (men desto fullare av snömos och floskler).
Däremot hittade jag en debattartikel av tre Afrikaforskare i Lund, som hävdar att det är
oroande att diskussionen om det västerländska jordbruketsKälla: Andersson, Djurfeldt & Jirström, 6 augusti i Sydsvenskan och på Sidas hemsida.
klimatpåverkan har spillt över i debatten om det afrikanska jordbrukets
utveckling. Risken är att man uppmuntrar en teknikfientlighet som låser
fast Afrikas befolkning i fattigdom ...
Romantiseringen av traditionell bondekunskap och drömmen om ett
jordbruk fritt från kemiska gödningsmedel köpslår på det här sättet med
de allra fattigastes livsvillkor.
Intressant nog dyker fördröjning av jordbrukets rationalisering också upp som den kanske största nackdelen med fairtrade, enligt Helena Johanssons utmärkta rapport. Fairtrades krav på att jordbruksproduktionen sker demokratiskt och de produktionskopplade minimipriserna motverkar utvecklingen mot storskaliga diversifierade jordbruk. Ur rapporten:
För att långsiktigt nå en god inkomstutveckling hos jordbrukare i utvecklingsländerna krävs en omvandling mot färre, större och mer produktiva gårdar. Då måste strukturomvandlingen underlättas, så att mindre produktiva jordbrukare kan finna nya inkomstkällor medan produktiva jordbrukare kan expandera och utvecklas. I det här perspektivet är Fairtrades ansats med produktionskoppling och fokus på småskalighet statisk och kortsiktig.Kanske är det inte småskaliga ekologiska jordbrukskooperativ som kommer att lyfta uländerna ur fattigdomen, utan storskaliga jordbruk med högteknologiska maskiner och kemikalier!
Reader Comments (10)
För övrigt: det stora matproblemet just nu är inte att det produceras för lite, utan att det är för många som inte har råd att köpa. Ett snabbt ersättande av befintlig jordbruksstruktur i syd med din modell, Andreas, skulle skapa massarbetslöshet bland f.d. småbönder. Det vore inget problem om det funnes en växande industri som kunde anställa dem, men det finns inte - inte minst för att de länder det handlar om förbjuds genom olika WTO-regler från att stödja skapande av den på det sätt vi själva gjorde för hundra år sen. Så storskaligt jordbruk i syd skulle förmodligen skapa ett svältande underproletariat, och det vore ingen hjälpt av.
Det som sedan händer när gårdarna växer och blir mindre personalintensiva, är att viss arbetskraft kan arbeta med annat än jordbruk. Det kommer först att vara jordbruksrelaterade sektorer: distribution, försäljning och tillverkning, men också helt andra sektorer.
Jag säger inte att sådan strukturomvandling är enkel eller går i en handvändning. Men det är så länder blir rika. Från i-ländernas sida borde vi åtminstone sluta att bromsa denna utveckling.
Se böcker av Erik Reinert och Ha-Joon Chang, recenserade av Martin Wolf i Financial Times: http://www.ft.com/cms/s/2/da491b56-34fd-11dc-bb16-0000779fd2ac.html
Får de bara industrialisera sig löser sig nog jordbruksproblemen också.
Det Anne Krueger skriver om industrialisering tycker jag är viktigt. Att skifta arbeten till industri- och tjänstesektor på grund av ökad produktivitet inom jordbruket är en annan sak än att försöka satsa på industrialisering specifikt.
"Mechanization and increasing productivity in all sectors usually leads to more rapid growth of
industry than of other sectors, but that is the outcome of appropriate policy. While it is highly likely
that growth of agricultural productivity – a necessary part of overall economic growth – will shift
returns to induce movement of workers to industrial (and service) activities, a focus on industrialization
as an instrument, rather than an outcome, can lead to low growth if not stagnation."
http://www.cepr.net/documents/publications/FT_HaJoon.pdf
Annars har alla i-länder varit protektionistiska när de har byggt upp sin ekonomi - England på 1600-talet, Frankrike och Sverige på 1700-talet, USA och Tyskland på 1800-talet, Japan, Sydkorea och Kina på 1900-talet. Sen, när de har legat på den globala toppen, har det lönat sig bättre för dem med frihandel.
Jag skulle vilja säga att skydd av egentillverkning är nödvändigt men inte tillräckligt. Det måste göras smart också, så att det inte leder till annat än privilegier för presidentens kompisar. Vilket garanterat inte skapar någon utveckling.
Man kan visserligen hävda att just det sistnämnda är en icke avsedd konsekvens av de andra faktorerna, men det kräver förstås en mer ingående analys. Särskilt eftersom det där med korporativism också har varit en god anledning till att införa tullar. Det intressanta är att det du kallar för smarthet är ett genomgående institutionellt problem i underutvecklade länder. Min lilla hypotes är att så länge man inte har de rätta institutionerna så bör man inte använda sig av protektionism, och när man har dem så behöver man det inte.