Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Om twitter och lite andra nyheter på bloggen | Main | Årets julklapp: En rapport om fairtrade!? »
onsdag
nov182009

Fattiga länder behöver storskaliga jordbruk

Rationalisering av jordbruket är en nyckelfaktor för länder som vill bli rika. Hjälper biståndet fattiga länder med detta? Svårt att säga: En sökning på jordbruk på Sida.se, visar främst att jordbruket ska "utvecklas" eller "stärkas", och vem är emot det?

Vad som verkar vara någon form av linjeartikel av GD Anders Nordström och Lennart Båge, chef för FNs fond för jordbruksutveckling, är inte det minsta informativ (men desto fullare av snömos och floskler).

Däremot hittade jag en debattartikel av tre Afrikaforskare i Lund, som hävdar att det är
oroande att diskussionen om det västerländska jordbrukets
klimatpåverkan har spillt över i debatten om det afrikanska jordbrukets
utveckling. Risken är att man uppmuntrar en teknikfientlighet som låser
fast Afrikas befolkning i fattigdom ...

Romantiseringen av traditionell bondekunskap och drömmen om ett
jordbruk fritt från kemiska gödningsmedel köpslår på det här sättet med
de allra fattigastes livsvillkor.
Källa: Andersson, Djurfeldt & Jirström, 6 augusti i Sydsvenskan och på Sidas hemsida.

Intressant nog dyker fördröjning av jordbrukets rationalisering också upp som den kanske största nackdelen med fairtrade, enligt Helena Johanssons utmärkta rapport. Fairtrades krav på att jordbruksproduktionen sker demokratiskt och de produktionskopplade minimipriserna motverkar utvecklingen mot storskaliga diversifierade jordbruk. Ur rapporten:
För att långsiktigt nå en god inkomstutveckling hos jordbrukare i utvecklingsländerna krävs en omvandling mot färre, större och mer produktiva gårdar. Då måste strukturomvandlingen underlättas, så att mindre produktiva jordbrukare kan finna nya inkomstkällor medan produktiva jordbrukare kan expandera och utvecklas. I det här perspektivet är Fairtrades ansats med produktionskoppling och fokus på småskalighet statisk och kortsiktig.
Kanske är det inte småskaliga ekologiska jordbrukskooperativ som kommer att lyfta uländerna ur fattigdomen, utan storskaliga jordbruk med högteknologiska maskiner och kemikalier!

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (10)

Fast frågan är <i>vilken</i> högteknologi. Den sort vi bedriver i i-världen måste vi förmodligen själva lämna om inte alltför många år när oljepriset går i taket pga minskad utvinning. Det behövs ett <i>annat</i> sätt att effektivisera, ett som inte använder olja (eller stor energi-input över huvud taget eftersom den också blir dyrare pga oljebristen). Antagligen finns kunskapen om sådan i minst lika hög grad i syd som här, om man får utgå från gängse kunskap om (brist på) innovationer i en monopoliserad miljö.

För övrigt: det stora matproblemet just nu är inte att det produceras för lite, utan att det är för många som inte har råd att köpa. Ett snabbt ersättande av befintlig jordbruksstruktur i syd med din modell, Andreas, skulle skapa massarbetslöshet bland f.d. småbönder. Det vore inget problem om det funnes en växande industri som kunde anställa dem, men det finns inte - inte minst för att de länder det handlar om förbjuds genom olika WTO-regler från att stödja skapande av den på det sätt vi själva gjorde för hundra år sen. Så storskaligt jordbruk i syd skulle förmodligen skapa ett svältande underproletariat, och det vore ingen hjälpt av.
19 nov | Unregistered CommenterJan Wiklund
Det ska såklart gå i den takt det är marknadsmässigt motiverat, och då bör vi börja med att åtgärda de faktorer som bromsar utvecklingen: Tullar, jordbruksstöd och aktiv styrning mot småskaliga jordbrukskooperativ.

Det som sedan händer när gårdarna växer och blir mindre personalintensiva, är att viss arbetskraft kan arbeta med annat än jordbruk. Det kommer först att vara jordbruksrelaterade sektorer: distribution, försäljning och tillverkning, men också helt andra sektorer.

Jag säger inte att sådan strukturomvandling är enkel eller går i en handvändning. Men det är så länder blir rika. Från i-ländernas sida borde vi åtminstone sluta att bromsa denna utveckling.
19 nov | Unregistered Commenterbergh
Det vi framför allt bör göra är att sluta sabotera deras industrialisering genom att förbjuda sådan protektionism vi själva ägnade oss åt under vår industrialiseringsprocess.
Se böcker av Erik Reinert och Ha-Joon Chang, recenserade av Martin Wolf i Financial Times: http://www.ft.com/cms/s/2/da491b56-34fd-11dc-bb16-0000779fd2ac.html

Får de bara industrialisera sig löser sig nog jordbruksproblemen också.
20 nov | Unregistered CommenterJan Wiklund
fast det faktum att många rika länder var lite protektionistiska under sin globaliseringsprocess, betyder inte nödvändigtvis att de gynnades av detta!
20 nov | Registered Commenterbergh
Jan: Ja, det är väl högst lämpligt att inte förbjuda dem. Inte minst eftersom det där med kolonialism inte var någon höjdare. Men det innebär ju inte att man ska undvika att ge råd, och vad jag tycker att Wolfs recension och den efterföljande debatten (se länk nedan) visade var att dels så är teorin något knepigare än vad som kanske framgår och dels så är det ypperligt svårt att tillämpa protektionism i praktiken. För det är ju inte så att det saknas exempel där länder försökt sig på att skydda infant industries och där havererat ordentligt.

Det Anne Krueger skriver om industrialisering tycker jag är viktigt. Att skifta arbeten till industri- och tjänstesektor på grund av ökad produktivitet inom jordbruket är en annan sak än att försöka satsa på industrialisering specifikt.

"Mechanization and increasing productivity in all sectors usually leads to more rapid growth of
industry than of other sectors, but that is the outcome of appropriate policy. While it is highly likely
that growth of agricultural productivity – a necessary part of overall economic growth – will shift
returns to induce movement of workers to industrial (and service) activities, a focus on industrialization
as an instrument, rather than an outcome, can lead to low growth if not stagnation."

http://www.cepr.net/documents/publications/FT_HaJoon.pdf
20 nov | Unregistered CommenterDennis
väl talat dennis!
20 nov | Registered Commenterbergh
Jo, det finns gott om exempel på länder som har varit protektionistiska utan att det har lett nånvart. Men det finns nog inget exempel på något land som har varit laissez-faire-liberalt och kommit nånvart. Det ska vara typ handelsstäder som Hongkong då, som åker snålskjuts på länder runtomkring.

Annars har alla i-länder varit protektionistiska när de har byggt upp sin ekonomi - England på 1600-talet, Frankrike och Sverige på 1700-talet, USA och Tyskland på 1800-talet, Japan, Sydkorea och Kina på 1900-talet. Sen, när de har legat på den globala toppen, har det lönat sig bättre för dem med frihandel.

Jag skulle vilja säga att skydd av egentillverkning är nödvändigt men inte tillräckligt. Det måste göras smart också, så att det inte leder till annat än privilegier för presidentens kompisar. Vilket garanterat inte skapar någon utveckling.
22 nov | Unregistered CommenterJan Wiklund
Fast hade det varit fullt så enkelt så hade det förmodligen inte varit så mycket debatt. Den handlar ju inte minst om det är tillväxt tack var tullar, eller tillväxt trots tullar. Och om vi ser på historien så är det mig veterligen flera olika anledningar till varför länder har haft dem. Minns jag rätt från den undersökning som gavs ut för några år sedan så var det först och främst ett sätt för staten att få in pengar till statskassan. Ett allmänt handelsklimat gentemot omvärlden var också viktig, enligt formeln strategisk handelspolitik. Skydd för infant industries var däremot ett ganska så sent påfund.

Man kan visserligen hävda att just det sistnämnda är en icke avsedd konsekvens av de andra faktorerna, men det kräver förstås en mer ingående analys. Särskilt eftersom det där med korporativism också har varit en god anledning till att införa tullar. Det intressanta är att det du kallar för smarthet är ett genomgående institutionellt problem i underutvecklade länder. Min lilla hypotes är att så länge man inte har de rätta institutionerna så bör man inte använda sig av protektionism, och när man har dem så behöver man det inte.
22 nov | Unregistered CommenterDennis
Mycket snack och lite verkstad. Hur skulle det vara om vi förändrade vår standard här i de rikare länderna och engagerade oss i att hjälpa de fattiga ist för att jobba som svin konsumera och på det sättet se till att det skapas situationer där man hellre bränner fattigas grödor än låter dem sälja dem billigt. Jag tror det krävs en förändring på djupet .. inte bara att hjälpa dem tekniskt.
I love your blog very much, more more info, I will concern it again! sutvfd sutvfd - <a href="http://www.monclerjacketdoudoune.com">moncler jacket</a>.

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.