Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Arena - framsidan | Main | Ekonom erkänner: Gjorde matematiken krånglig bara för att imponera »
söndag
sep132009

Ikea spelar trust-spel i Ryssland. Med höga insatser.

I NYT beskrivs briljant hur Ikea kämpar mot den ryska korruptionen. Sällan har så många moment inom institutionell ekonomi illustrerats så bra, konkret och verklighetsnära.

Följande har hänt:

 

  • Ikea bestämmer sig för att satsa rejält. Varuhus ska öppna i Moskva 2000. Här finns pengar att tjäna.
  • Lokal elleverantör vill ha sin del av kakan. Kräver muta för att leverera el. Det är två veckor tills varuhuset ska öppna.
  • Ikea sätter hårt mot hårt: hyr in dieselgeneratorer istället för att betala muta. Öppnar enligt planerna.

 

Sedan tuffar saker och ting på, och fler varuhus öppnar med hjälp av inhyrda dieselgeneratorer. Men efter ett tag uppdagas att dessa är misstänkt dyra: Hela 2008 år vinst äts upp av elkostnader i samband med varuhusöppningar utanför St Petersburg.

Ett engelskt detektivföretag avslöjar att en Ikea-chef mutats för att att säkra de dyra elkontrakten. Ikea vänder sig nu till rättsväsendet, och förlorar i första instans.

Ikea döms att betala skadestånd, men öveklagar. Skadeståndet deponeras för att betalas ut endast om överklagandet inte går igenom. Men nu har någon uppenbarligen tröttnat på juridiska turer:

Yet, separately, a lower court judge issued an order to withdraw money directly from Ikea’s accounts at Citibank in Russia and pay it to Mr. Ponomarev [dieselgeneratoruthyraren]. [...]. In other words, Ikea is now out $14.2 million, twice the damage award, even before its appeal has been heard.

Vad kommer att hända nu? Uppenbart är att Ikea skapar ett mervärde. Men många vill ha sin del av vinsten och tar till medel som gör att Ikea nu valt att avbryta sin expansion.

En gissning är att Ikeas nästa steg är att stänga ned varuhusen: Om man gång på gång blir blåst i tillitsspel, kan man svara med att sluta spela.

Och Ikea har faktiskt alternativet att expandera på platser där mutor och fiffel inte äter upp hela vinsten.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (2)

Jag blev också intresserad när jag läste om de problem som tydligen har uppkommit i Ryssland.
Hur förklarar man, enligt modeller i institutionell ekonomi, mutor? Det verkar enligt din beskrivning som att man använder spelteoretiska resonemang. Är NASH-jämvikt applicerbart här? Du verkar syfta på långsiktighet i samarbetet och den förtroendespiral som hela tiden växer om båda parterna gör ett drag som den andra parten uppskattar. I avsaknad av ett dylikt drag från nåondera parten upphör samarbetet.
Hur ska man komma tillrätta med problemen? Om vi antar att ett varuhus, oavsett företag, läggs ner på grund av en korruptionsskandal, men samtidigt är uppskattat av många konsumenter i närheten - vad händer då? Antingen kommer de att möbelhandla i andra butiker, åka längre bort för att handla i ett varuhus hos samma företag som fortfarande finns eller protestera mot nedläggningen. Avgörande blir väl om konsumenterna får information om orsaken till nedläggningen samt deras egen inställning till korruption.

Om många av ens medmänniskor ägnar sig åt korruption blir resultatet slående. Extremfallet är ju att alla i ens omgivning på olika sätt är inblandade i korruption. Då förlorar man själv oerhört mycket på att inte själv delta i korruptionsspelet.

Dessa nationalekonomiska teorier verkar ju även knyta an till det s k sociala kapitalet inom statsvetenskapen. Allt handlar ju iom förtroende och kontakter. Är ett korrumperat samhälle ett "civiliserat" samhälle och vad lägger vi i så fall i begreppet "civiliserad? Korruption tycks ju handla om att enskilda individer gynnas av den på kort sikt medan samhället i stort missgynnas på lång sikt. Både avtal inom den privata sektorn och gemensamma projekt i offentlig sektor tenderar ju att försenas i en korrupt situation. Misslyckade biståndsprojet brukar ju också nämnas. Vilken betydelse har låga relativlöner i offentlig sektor (främst jämfört med andra länder, men kanske även jämfört med arbeten i privat sektor i samma land) och rent allmänt "kulturen" på arbetsplatser och i samhället i övrigt? Man kan ju fråga sig om vissa länder kan anses ha en särskild kultur eller tradition av korruption och i så fall varför.

Jag har också funderat på om mekanismen för att skapa ett lågkorruptionssamhälle är lika snabb som mekanismen att skapa ett högkorruptionssamhälle. Jag skriver "lågkorruptionssamhälle" eftersom "korruptionsfritt" ändå måste vara en utopi. Med tanke på att det handlar om förtroende och förtroendekapital raseras snabbt och byggs upp långsamt kan jag tänka mig att det inte fungerar på samma sätt åt båda hållen. Mitt (implicita) antagande är alltså att det även finns länder som går mot ökad korruption.
15 sep | Unregistered CommenterBaron
Hej Baron,

jag har skrivit en artikel, på väg ut, om just detta (spelteori, Nash-jämvikter, social kapital och korruption). Maila mig så ska du få den!

a
15 sep | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.